Etik och samhälle

Motion 1990/91:K251 av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

I samhällsdebatten på olika områden får etiska
frågeställningar en allt större betydelse. De tas upp i
medicinska sammanhang, i miljöarbetet, i det ekonomiska
livet, i idrottsvärlden och i forskningen. Etiska värderingar
diskuteras allt mer i samband med pressens arbete och i
politiken.

Den snabba vetenskapliga och tekniska utvecklingen
medför att nya frågeställningar uppkommer där
kunskapsunderlaget inte är fullständigt eller erfarenheter
saknas. Nya frågor måste besvaras och beslut fattas under
osäkerhet.

Samhället har samtidigt blivit mer mångfasetterat och
mer pluralistiskt. Den ökade invandringen har medfört att
andra religioner och politiska uppfattningar -- formade i
andra kulturmönster -- bryts mot värderingar som präglats i
en nationalstat, med en religion och ett statsskick med
månghundraåriga anor.

Ekohumanism

Alla människors lika värde och rättigheter är grunden
för centerns politik. Individens fri- och rättigheter får
inskränkas endast av hänsynen till andra människors lika
fri- och rättigheter.

En god miljö är en förutsättning för en bestående
mänsklig välfärd och all mänsklig verksamhet måste därför
anpassas efter vad naturen tål.

Centerns människosyn har sin grund i den kristna
livsåskådningen och i humanismens krav på respekt för de
enskilda människornas fri- och rättigheter.

Respekt för livet, för medmänniskorna och hänsyn till
naturen måste vara grundläggande för den framtida
samhällsutvecklingen och framtidssamhället måste
utformas utifrån humanismens idéer och från naturens
förutsättningar. Detta synsätt, ekohumanismen, utgår ifrån
att människan och naturen hör samman. Det innebär en
helhetssyn på människan och miljön, byggd på respekt för
livet och är en viktig del i centerns ideologi. Mot denna
bakgrund finns det också anledning att analysera och
diskutera etiska frågeställningar.

Etik underlättar

Enligt centerns uppfattning måste etiska regler prägla
såväl umgänge mellan människor som all
samhällsverksamhet och arbetsliv. Ju mer vårt personliga
uppträdande präglas av etik och ansvarskänsla, desto bättre
fungerar människor i samarbete och samhälle, desto färre
förbud och detaljregler behöver samhället utfärda.

Varje samhälle behöver gemensamma normer och
värderingar. Ett till synes normlöst och värderingsfritt
samhälle öppnar dörren för antidemokratiska och
inhumana filosofier. Tilltagande våldstendenser och
meningslös förstörelse beror ofta på mänskliga problem
som ensamhet och brist på meningsfull tillvaro men de är
också uttryck för behov av livsåskådning, av gemensamma
normer och värderingar.

Människan behöver en livsåskådning som ger grunderna
för hur man skall förhålla sig till medmänniskorna, naturen,
till framtiden, till livets mening och innehåll och till vad som
är rätt och orätt.

Människan och samhället

Många människor anser att tekniken håller på att ''ta
över'' utvecklingen. Den ''lilla'' människans handlande
upplevs som betydelselöst. Det finns stor risk att den
enskilda människan känner sig allt mindre i en allt större
och mer komplicerad värld.

''Tio Guds bud'' har under lång tid betraktats som ett
rättesnöre för människors handlande i vår del av världen.
Nutidsmänniskan har många och ofta motsägelsefulla
förebilder och hon matas ständigt med motstridig
information. Det är svårt att ta ställning i etiska och
moraliska frågor. Detta leder i sin tur till ökad vilsenhet,
exemplifierad inte minst i den senaste tidens våldsdebatt.
Men också skattefiffel, snatteri, bristande miljöansvar och
dålig trafikmoral har att göra med att människor saknar
etiska referensramar. Därför är det viktigt att de etiska
frågorna ges stor plats i den allmänna debatten och inte
minst i utbildningssammanhang. Ytterst handlar det om ett
gemensamt ansvar för samhällsutvecklingen.

Den humanistiska synen

Principen i den humanistiska människosynen om alla
människors lika värde är avgörande. Människovärdet gör
att man alltid måste betrakta och behandla henne som en
individ. Det mänskliga värdet är omistligt. Det kan inte
förhandlas bort. Det består, även om det kränks.

Denna syn på människovärdet för också med sig krav på
integritet. Alla har rätt att få sin integritet respekterad.
Även de som inte själva kan föra sin egen talan.
Självbestämmandet kan ibland begränsas. Integritet kan
bara respekteras eller kränkas.

Etiska instrument

I takt med ny kunskap tvingas nya ställningstaganden
fram. Dessa måste ofta bygga på förnuft, samvete och
inlevelseförmåga. Det är den fortlöpande processen som
visar att det inte finns givna svar på alla frågor. Det finns
inga enkla svar på vad som kan tillåtas och inte tillåtas i
miljön. Det är inte på förhand givet var gränserna skall dras
när det gäller utnyttjandet av den moderna biotekniken.

Med utgångspunkt i förnuftet kan problem analyseras i
olika tankebanor och alternativ vägas mot varandra.
Samvetet talar om att en viss attityd eller handlingslinje är
rätt eller fel. Det talar om för oss att allt som kan göras inte
alltid bör göras. Inlevelseförmågan hänger samman med att
kunna förstå hur en annan människa har det. Men den
hänger inte bara samman med det förnuftsmässiga utan
också med att tränga in i en annan människas känslomässiga
upplevelse av sin situation. Därför utgör också inlevelse,
intuition och medkänsla omistliga tillgångar i etiska
bedömningar.

Etisk analys

Självbestämmandeprincipen säger att man bör få
bestämma över sitt eget liv och sina egna handlingar.
Lidandeprincipen talar om att man inte bör skada. Man bör
inte åstadkomma lidande i världen. Godhetsprincipen
innebär att en människa har en skyldighet att göra gott.
Rättviseprincipen säger helt enkelt att man bör vara rättvis.
Alla bör behandlas lika.

I varje handlingssituation går det inte renodlat att välja
en av principerna. De kommer i själva verket ofta i konflikt
med varandra. I sådana situationer blir de etiska
övervägandena särskilt betydelsefulla, eftersom man
tvingas att rangordna.

Ett viktigt steg i den etiska analysen är försök att
precisera olika handlingsalternativ och möjliga lösningar.
Inte minst i samhällsetiska frågor gäller det att försöka få
grepp om de olika alternativens konsekvenser för de
intressenter som är berörda. Genom att också ta reda på
vilka de olika intressenterna är, får man en möjlighet att
identifiera och dela upp problemen.

Lag och etik

Lagstiftningen måste vara förankrad i människornas
rättsmedvetande. Om lagarna stiftas oberoende av
människors uppfattning om rätt och orätt, uppstår vartefter
ett växande gap mellan vardagens etik och den samhälleliga
etiken.

För att människors etik och samhällets reglering av
normer skall kunna stå i samklang, krävs fasthet och
konsekvens i lagstiftningen. Den lagliga innebörden och
konsekvensen av en handling måste kunna överblickas.
Retroaktiv lagstiftning, generalklausuler o s v
motverkar detta.

Regler måste vara överblickbara, inte för många, inte
ständigt nya, inte ständigt förändrade.

Man kan inte lagstifta om etik. Etiska värderingar måste
fås att ''fungera'' sida vid sida med lagstiftningen. Etik och
lagstiftning måste samspela. De förutsätter varandra.

Forskning och etik

Man kan dela in forskningen i tre stadier. Först
begreppsbildningsstadiet eller idéstadiet, sedan forskning
som sådan och slutligen tillämpning. Alla dessa tre stadier
påverkar samhället. Det första ideologiskt. Att t.ex.
darwinismen betytt oerhört mycket för världsuppfattningen
är uppenbart. Det andra genom att omgivningen utsätts för
forskning, utgör forskningsobjektet. Det tredje bl.a. genom
teknologins omformning av människors tillvaro.

Det borde vara självklart att det första stadiet, idéstadiet,
det fria tankeutbytet, inte får eller bör begränsas. Det är för
det andra stadiet, forskningsprocessen, som de största
protesterna har hörts och etikregler formulerats. Däremot
har diskussionen om forskarens ansvar för forskningens
konsekvenser inte lett till någon reglering och av många har
en sådan möjlig reglering ansetts vara skadlig.
Sanningssökandet får inte hotas, har det sagts.

Man kan tycka att frågorna om forskningens utförande
respektive om dess konsekvenser är separata men det finns
ett tydligt samband. Om man nämligen anser att de
konsekvenser som en viss forskning kan tänkas få är
synnerligen önskvärda, är man kanske beredd att acceptera
tillvägagångssätt som strider mot ens värderingar. Man
kanske är beredd att betala ett ''pris'' för kunskapen om
resultatet är kunskap för goda tillämpningar. Frågan om vad
man är beredd att ''betala'' är grundläggande i den
forskningsetiska debatten.

Forskarsamhället har på många sätt legat före samhället
i övrigt när det gäller att varna för konsekvenserna av ny
teknik. I Sverige finns många exempel på detta, framförallt
på miljöområdet. Försurningens konsekvenser
uppmärksammades tidigt av svenska forskare liksom
följderna av kvicksilver i sjöar, skadeeffekter av biocider
och utsläpp av andra omgivningsgifter som PCB. Nu står
den moderna biotekniken för fantasieggande möjligheter
men också för potentiella hot.

I flera länder, särskilt i USA, har man beslutat om
inrättande av organ med kompetens att göra just
teknikvärderingar. Det är också rimligt att samhället ställer
krav på teknikvärdering och riskvärdering i forskningen,
t.ex. genom att forskningsfinansierande organ genomför en
såväl etisk som riskmässig värdering av de projekt man
finansierar.

Miljö och etik

Miljöfrågorna har självklart bidragit till många nya
etiska frågeställningar. Allt är inte pengar. Naturen har ett
värde och kommande generationer har rätt till en frisk
natur.

Miljöarbetet kräver konkreta åtgärder. Men också här
behövs en etisk plattform. Grunden för den svenska
hushållningen med naturresurserna och miljön skulle kunna
ha formen av etiska regler, innebärande ett löfte till
kommande generationer att inte försämra livsbetingelserna
och möjligheterna till uthållig utveckling.

Medicin och etik

Den medicinska forskningens snabba utveckling ställer
samhället och individen inför etiska och ekonomiska
problem, bl.a. när det gäller frågan om att ge de äldre en
fullgod vård. Prioriteringar inom vården handlar ytterst om
etik. Det gäller att i varje enskilt fall finna avvägningar
mellan de vårdbehövandes olika önskemål i förhållande till
befintliga resurser och medicinsk kunskap. Det är svårt att
väga ett vårdbehov mot ett annat och göra ett urval. Ändå
är dessa prioriteringar nödvändiga.

I Norge har debatten om urvalsprinciper inom vården
lett fram till en lista på hur olika slags sjukdomstillstånd
skall prioriteras. Akut sjuka har högsta prioritet, nästa
grupp gäller insatser för att bota sjuka vars liv hotas på
längre sikt, t.ex. cancerpatienter. Många läkare i Sverige
kräver nu att en liknande lista även utarbetas här, där
vårdbehoven rangordnas för svenska förhållanden.

Resursknappheten har framtvingat prioriteringar, där
åldern i sig utgör en prioriteringsfaktor. Skall de äldres
behov av en värdig vård behöva stå tillbaka för en i och för
sig angelägen plastikoperation? Skall en människas
''vardagliga'', men ändå högst besvärande krämpor, behöva
vara obehandlade under lång tid på grund av en ständigt
fortgående högspecialisering?

Äldre människor har rätt att mötas med respekt och att
få adekvat vård. Samtidigt förmår inte alltid medicinska
insatser återställa eller vidmakthålla full hälsa i hög ålder.

Man måste också uppmärksamma de etiska problem
som kan uppkomma i samband med den medicintekniska
utvecklingen och de handikappades ställning. Det gäller
bl.a. frågor om fosterdiagnostik och abort. Ett annat
aktuellt exempel utgör vården av för tidigt födda barn, där
man lyckats pressa gränsen för överlevnad. Vården är
mycket kostsam och en del av barnen blir handikappade för
livet.

Dagens situation i vården reser påträngande etiska
frågor. Det vore ovärdigt vårt samhälle att inte klart och
medvetet formulera problemet. Vi utvecklar vår syn på vård
och etik i en annan motion.

Affärer och etik

Affärsetik och börsetik är delvis moderna
samhällsproblem. I takt med att det avslöjas hur individer
inom affärs- och börsvärlden utnyttjar sin position och sina
kunskaper till ''snabba klipp'' och egen ekonomisk vinning,
ökar kravet på etiska överväganden inom affärssektorn.
Spelregler måste naturligtvis fastställas genom samhällets
lagstiftning men en bättre affärsetik skulle kunna vara väl så
effektiv som nya lagar med en dyr kontrollapparat för att
komma till rätta med ohederlighet och svekfullhet i
affärslivet.

Därutöver krävs emellertid en egen prövning av etiska
normer och förhållningssätt av näringslivets aktörer. Flera
händelser, från affärer på börsen till uppmärksammade fall
av skatteplanering, visar på behovet av en djupgående
debatt och prövning när det gäller de etiska
utgångspunkterna för det ekonomiska livet.

Idrott och etik

Idrotten berörs också av etiska frågeställningar. Fusk
och doping hör till dagens debatt. Även inom idrotten
kommer vetenskapliga landvinningar att skapa nya
''möjligheter'' och väcka nya frågor. Ansvaret för att
komma till rätta med problemen ligger i första hand hos
idrottens egna organisationer genom att utforma etiska
regler.

Press och etik

Den pressetiska debatten gäller individers integritet
gentemot kravet på en fri och öppen debatt. Inom
massmedia finns sedan länge ett väl utvecklat system av
etiska normer och en pressetisk debatt förs fortlöpande.

I rubrikerna till publicitetsreglerna sägs t.ex.:Ge
korrekta nyheterGe plats åt bemötandenRespektera
den personliga integritetenVar varsam med bilder
Döm ingen ohördVar försiktig med namn.

Politiker och journalister lever i ett ömsesidigt
''beroende'' av varandra med allt tätare kontakter. Det
ökade utbudet i etermedia, konkurrens mellan olika media
och kravet på snabbhet och ''säljande'' nyheter och artiklar
gör att många upplever att de pressetiska reglerna tänjts
bortom vad som är rimligt och riktigt. Samtidigt är detta en
funktion av allmänhetens rätt till öppen granskning och
information.

Etik och samhälle

Inom samhällsområde efter samhällsområde ökar
behovet och utarbetandet av vägledande etiska normer.
Man efterlyser grundläggande värderingar med etiska
utgångspunkter för att motverka det som många betraktar
som en destruktiv normlöshet i den egna verksamheten.
Några yrkesgrupper har sedan gammalt enats kring etiska
regler. Det gäller t ex läkare, advokater och journalister.

Den politiska rollen är däremot speciell. Politikernas
mandat omprövas av väljarna vart tredje år och det
politiska uppdraget är inget ''yrke'' i gängse mening. De
allra flesta som innehar ett politiskt uppdrag är också
''fritidspolitiker'' med ett regelrätt yrke. Gemensamt för
alla som är förtroendevalda är att de utför sitt uppdrag på
mandat från väljarna.

En förtroendevald politiker i en demokrati har således
sitt uppdrag av folket och hans eller hennes möjligheter att
verka bygger på att det finns respekt och förtroende mellan
väljare och valda. Under senare år har ledande företrädare
för olika samhällsintressen allt oftare kritiserats för sitt
handlande. Kritik riktas t ex mot politiska löften som inte
infrias. Samtidigt vet alla att löften bara kan infrias genom
väljarstöd som ger majoritet.

För att stärka förtroendet för det politiska livet och
demokratin är det angeläget att det i den politiska debatten
också förs en etisk diskussion kring den politiska
verksamheten. Det är ett ansvar för de politiska partierna
att initiera en sådan debatt.

En etisk diskussion kring rollen som förtroendevald
politiker och vilka etiska regler som skall gälla för den
politiska verksamheten får aldrig blandas samman med eller
ersätta väljarnas granskning genom den vanliga politiska
processen -- i partier och i val. De ska istället tjäna som ett
instrument för självsanering och som en vägledning och stöd
i den förtroendevalde politikerns dagliga arbete.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
en debatt om etik och etiska regler i samhällsarbetet bör
initieras och konkretiseras i enlighet med vad i motionen
anförts.

Stockholm den 25 januari 1991

Karl Erik Olsson (c)

Pär Granstedt (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Agne Hansson (c)

Karin Starrin (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Rune Thorén (c)