Det finns få länder där man så klart kan säga, att Sverige har en roll att spela och ett ansvar som i fallet Etiopien. Sedan lång tid tillbaka har svensk mission verkat i Etiopien. Svenska myndigheter har på olika sätt samarbetat med etiopiska, långt i

Motion 1988/89:U513 av Inger Koch (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U513

av Inger Koch (m)

Etiopien

Det finns få länder där man så klart kan säga, att Sverige har en roll att spela
och ett ansvar som i fallet Etiopien. Sedan lång tid tillbaka har svensk
mission verkat i Etiopien. Svenska myndigheter har på olika sätt samarbetat
med etiopiska, långt innan biståndspolitik blev ett begrepp. Genom sin
kristna historia och tradition har Etiopien en kulturell knytning till västvärlden.
Etiopien är dessutom i dag ett av Sveriges viktigaste biståndsländer.
Tragedin i form av brutalt politiskt förtryck, förakt för mänskliga rättigheter,
återkommande svältkatastrofer samt de pågående inbördeskrigen
motiverar ett betydligt aktivare svenskt agerande.

Kriget i Eritrea är Afrikas längsta. I över 20 år har flera befrielserörelser
kämpat mot den etiopiska centralmakten. Den etiopiska armén är det
svarta Afrikas största med sina 250 000 man.

Den sovjetiska inblandningen är på många sätt uppenbar. Det finns i
Etiopien uppskattningsvis 5 000 kubanska soldater. Sovjetiska rådgivare
och sovjetiska vapen är viktiga element i krigföringen liksom att betalningen
av sovjetiska vapen ställer krav inte bara på uppoffringar utan också gentjänster
i form av exempelvis gerillautbildning.

Det sovjetiska stödet möjliggör två omfattande krigsoperationer - en mot
den eritreanska befrielserörelsen och en mot den tigreianska, samtidigt som
regimen kan hålla betydande trupper i beredskap. Det finns i dag ingen
rimlig förhoppning om att dessa två inbördeskrig skall ta slut. Så länge den
etiopiska regeringen håller fast vid att Eritreakonflikten endast kan lösas på
militär väg, kommer kriget att fortsätta.

Etiopien är ett totalitärt samhälle, som över huvud taget inte tillåter
någon opposition. Detta har inte bara lett till betydande problem att försörja
befolkningen. Det finns ingen möjlighet till kontroll och korrigering av
den förda politiken. Så länge militärdiktaturen kan använda terror som
vapen, kan man hänsynslöst fullfölja sin politik med bybildning, folkomflyttningar
och krigföringen i Eritrea och Tigray. I själva verket används
folkomflyttningar från den norra delen av landet som ett medel i krigföringen,
trots det lidande och den svält detta skapar.

Medan religionsutövningen än så länge tillåter en viss frihet inom mycket
bestämda ramar, är den politiska friheten eliminerad. Etiopien är genom
sitt förtryck, genom krigen och svälten en av 80-talets största tragedier.

Amnesty rapporterar också att fångar dör under tortyr liksom om att
skolungdomar i 13-14-årsåldern fängslas och torteras. Enligt Amnesty
förekommer det också, att politiska fångar döms till fängelse eller avrättning
på information som framtvingas under tortyr.

Enligt den etiopiska lagen är tortyr inte tillåtet. Tortyren försiggår trots

detta till största delen i centrala förhörscentra som ministeriet för stats- Mot. 1988/89

säkerheten och den offentliga säkerheten ansvarar för. Dessa brott mot U513

mänskliga rättigheter som begås av den etiopiska regeringen är djupt kränkande
och strider mot den konvention som FN antagit. När Sverige nu
fr.o.m. 1 januari i år tar plats i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna
är frågan om tillsättandet av en särskild kommissarie med uppgift
att granska respekten för de mänskliga rättigheterna i Etiopien en av de
angelägna frågor som Sverige bör verka för.

Sveriges roll får inte vara att genom sitt bistånd stärka den nuvarande
regimens legitimitet och dess totalitära ambitioner. Tvärtom måste det
svenska biståndet syfta till att stärka respekten för de mänskliga fri- och
rättigheterna och genom olika insatser värna om pluralistiska företeelser.

Missionen och de religiösa samfunden spelar därvidlag en stor roll. Utbildning,
miljöinsatser och humanitärt bistånd är andra insatser som kan
göras med stor vaksamhet på att insatserna inte direkt kommer krigföringen
till del. Vi återkommer till biståndets utformning i vår biståndspolitiska
motion.

I stället för den nuvarande regimen skall Sverige stödja utvecklingen mot
frihet och demokrati. Endast så kan freden säkras. Sverige bör som ett led i
detta arbete ta initiativ till åtgärder som kan medverka till en nationell
försoning.

Frågan om regionalt självstyre måste lösas av befolkningen i de olika
områdena.

Vad gäller Eritrea gav FN 1952 regionen till Etiopien som ett självständigt
område. Trots detta införlivades Eritrea helt och hållet i Etiopien 1962.

Sverige bör därför i FN väcka frågan om det eritreanska folkets rätt att
avgöra sin framtida nationella identitet i en internationellt garanterad folkomröstning.
Det är rimligt att eritreanerna själva får ta ställning till om de i
framtiden vill ha en total självständighet, en federativ lösning eller en
regional autonomi, som formellt utlovades i den nya konstitutionen.

För Tigray finns inte samma historiska bakgrund. Tigrays ställning i den
etiopiska nationen bör därför lösas genom samtal med demokratiskt utsedda
företrädare för regionen och centralregeringen i Addis Abeba.

Sverige bör i sina kontakter med de etiopiska makthavarna erbjuda sig att
vara medlande part i denna process. Likaså bör Sverige utfästa sig att i
någon form - inför parterna - vara en oberoende övervakare av att en sådan
fredsprocess genomförs och respekteras av samtliga parter. Sverige bör
också erbjuda sig att medverka ekonomiskt och administrativt till genomförandet
av en folkomröstning och fria val.

En utveckling i enlighet med dessa punkter är det enda sättet att åstadkomma
en fredlig utveckling i Etiopien, mot demokrati och välfärd.

7

Hemställan Mot. 1988/89

Med hänsyn till det framförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
i FN aktivt skall verka för att det eritreanska folket i en folkomröstning
under FN:s överinseende får avgöra Eritreas framtida status,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
i FN skall verka för tillsättandet av en särskild FN-kommissarie
med uppgift att granska respekten för mänskliga rättigheter i Etiopien.

Stockholm den 23 januari 1989

Inger Koch (m)