Etiska levnadsregler i utbildningen

Motion 1989/90:Ub815 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub815

av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist
(båda fp)

Etiska levnadsregler i utbildningen

Vi lever i ett av världens rikaste samhällen. Med myckei möda har tidigare
generationer gett oss demokratiska fri- och rättigheter. Det finns alla förutsättningar
för att vi gemensamt skall kunna förvalta detta arv och utveckla
det vidare. Det gäller då att inte bara hitta ännu mer högtstående tekniska
lösningar. Vi måste också göra lika stora ansträngningar för att utvecklas till
bättre individer.

Våra grundlagar hjälper oss en bit på väg. Det behövs också andra lagar
som komplement för att garantera t.ex. rättssäkerheten. Men allt kan man
inte lagstifta om. Ett demokratiskt samhällssystem förutsätter en stor mognad
hos medborgarna. Det förutsätter också att det finns ett rikt mått av
oskrivna lagar, normer, som omfattas av det stora flertalet för att den dagliga
samvaron skall fungera. Vi är beroende av vilken status som vi tillmäter de
humanistiska värdena. Dessa har tyvärr satts på undantag. I stället för att
diskutera hur vi gemensamt skall bygga vidare på de fina förutsättningar vi
har i Sverige, får särintressena ta över.

En materialistisk livssyn råder i dagens Sverige. Människor luras tro att
huvudsaken i livet är hur den yttre formen ser ut, och att bara det som kan
mätas i pengar har något värde. Undan för undan har alltfler gjort avkall på
ärlighet och hederlighet. De senaste åren har vi sett för många exempel på
hur makt och girighet drivit människor till att balansera på, eller utanför
gränsen till, vad som är acceptabelt. Det är personer som man förväntade sig
skulle föregå med gott exempel. I stället har de underminerat demokratins
grundvalar.

Exemplets makt är stor. Barn gör inte som vuxna säger. Barn gör som de
vuxna gör. Därför är det nödvändigt att vi i Sverige har åtminstone ett minimum
av etiska levnadsregler som gemensam grund. Ansvaret att förmedla
dessa och andra demokratiska grundvärderingar till det uppväxande släktet
vilar på oss alla som enskilda individer, på familjen, på kyrkor och organisationer
och på staten. Vi måste alla sträva efter att vara goda förebilder.

Sådana etiska levnadsregler kan bl.a. härledas ur de tio budorden och
FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Reglerna bör t
ex bejaka livet, värna om individens integritet, vara tidlösa och fungera för
människor från skilda livsåskådningar. Dessa levnadsregler skulle ingå i förskolans
pedagogiska program och tillföras skolans läroplan. Kunskapen om
dessa etiska regler borde ingå i baskunskaperna.

Etikundervisningen i skolan

Enligt målbeskrivningarna i skolans läroplan så skall skolan fostra, och i eleverna
förankra det demokratiska samhällets grundvärderingar. Dessutom
har skolminister Göran Persson i en frågestund i riksdagen sagt att etik och
moral är ett prioriterat område för skolan. Det är inget fel på målsättningen,
men hur den skall förverkligas har uppenbart lämnats alltför öppet.

Tusentals lärare har formligen kastat sig över det material som olika försäkringsbolag
har arbetat fram för etikundervisningen. Man har funnit det
så värdefullt att 2 lektioner per vecka har avsatts på grundskolans mellanstadium
för studier av materialet. Totalt omfattar det 90 lektionstimmar. Sedan
i höstas har också högstadielärare startat med sådan undervisning. Vid en
utvärdering som gjordes hösten 1987 av Pedagogiska institutionen vid Uppsala
universitet var det vid svensklektioner ibland kombinerade med orienteringsämnena
eller engelska som programmet användes. Eftersom stämningen
i klassen hade förbättrats så hade undervisningen inte halkat efter i
de ämnen som fått avstå tid.

Skolöverstyrelsens generaldirektör Erland Ringborg har, i en reklambroschyr
för ett av försäkringsbolagens etikprogram, tillstått att det har saknats
metoder för att ta upp de etiska frågorna över ämnesgränserna, och ger sitt
stöd till detta läromedel.

Den allmänna uppfattningen, som också skolministern gett uttryck för,
har varit att etik och moral skall behandlas ämnesövergripande. Detta har
uppenbarligen inneburit att hela ämnet har fallit mellan stolarna. När det
dessutom har saknats läromedel, och fortbildningen för lärarna har varit
obefintlig eller bristfällig, så kan man inte tala om att området har prioriterats.

Den tilltagande medvetenheten om behovet av gemensamma demokratiska
och etiska grundvärderingar borde innebära att samhället uppvärderar
hela ämnesområdet. Många lärare runt om i landet har på egen hand, precis
som iJapan, schemalagt två timmar i veckan för undervisning i etik- och moralfrågor.

Skolöverstyrelsen måste se över läromedlen och undervisningen i etik och
moral så att de stämmer med de intentioner som finns i läroplanen. Likaså
behövs en översyn av hur fortbildningen och fortbildningsmedlen för lärarna
ser ut.

Etikundervisningen för blivande lärare, förskollärare och
fritidspedagoger

Lärare, förskollärare och fritidspedagoger förväntas behärska etik- och moralfrågorna
och veta hur de pedagogiskt skall gå tillväga för att klara undervisningen.
Grunderna måste de få innan de lämnar sina utbildningsanstalter.

Inte heller vid högskolor med grundskollärarutbildning finns några närmare
bestämmelser om hur ämnet etik skall behandlas. Det saknas också en
speciell utbildning för etiklärare. Ibland är det religionslärarna som behandlar
de etiska frågorna, men oftast är det olika lärare, var och en inom sitt
ämne. Följaktligen kommer de blivande lärarna att ha högst varierande möjligheter
att undervisa i detta prioriterade område.

Mot. 1989/90
Ub815

13

Det kanske är av den anledningen som lärarna runt om i landet har prisat
det av försäkringsbolagen i detalj tillrättalagda undervisningsmaterialet.

Vid fritidspedagoglinjen i Stockholm finns fortfarande ämnet etik kvar.

Vi föreslår att en översyn sker av utbildningen i ämnet etik för blivande
lärare, förskollärare och fritidspedagoger, i syfte att ge kandidaterna en gemensam
stabil grund för sin framtida undervisning.

I en annan motion tar vi upp behovet av ökad kunskap om våra grundlagar,
och föreslår att dessa skall ges ut i en populärversion som beredes stor
spridning genom en brett upplagd informationssatsning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen tili känna vad i motionen
anförts om behovet av etiska levnadsregler i förskolans pedagogiska
program och i skolans läroplan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av grundskolans läromedel i etik och
moral,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av grundskolans undervisning i etik och
moral,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av lärarnas fortbildning och fortbildningsmedlen
i ämnet etik och moral,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av undervisningen i ämnet etik och moral
för blivande lärare, förskollärare och fritidspedagoger.

Stockholm den 25 januari 1990

Lola Björkquist (fp) Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Mot. 1989/90
Ub815

14