Ett decentraliserat och demokratiskt Europa 1989/90

Motion 1989/90:U519 av Inger Schörling m.fl. (mp) M

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:U519

av Inger Schörling m.fl. (mp) M

Ett decentraliserat och demokratiskt Europa 1989/90

U519-523

Nu öppnas Europa

Folken i Östeuropa har genom sina massprotester skapat dramatiska och demokratiska
förändringar i sina länder och förändrat förutsättningarna för
samarbetet i hela Europa. Det tudelade Europa, som symboliserades av
Berlinmuren, ligger i ruiner. De organisationer och pakter som har strävat
efter att ena bara den ena halvan av Europa och rikta sin udd mot den andra,
har skakats. Warszawa- och Atlantpakterna, EG och SEV (Comecon), håller
på att förlora sitt existensberättigande. Istället håller dörrarna på att öppnas
på vid gavel för organisationer som siktar till samarbete på all-europeisk
nivå: ESK, Europarådet, FN:s Europa-avdelningar (ECE, UNEP, m.fl.).
Särskild betydelse som länkar och bryggor kan mellaneuropeiska regionala
organisationer få, inte minst de som har ett starkt inslag av neutrala stater,
t.ex. EFTA och Nordiska Rådet. Nu fordras folklig mobilisering i hela
Europa för att skapa radikala ekologiska och sociala förbättringar och solidaritet
med människor i alla länder och med kommande generationer. Nu
krävs samarbete för att möta hoten mot vår överlevnad, för att sanera miljön
och underlätta ekologisk återuppbyggnad
Miljöpartiet de gröna vill verka för:

+ ett decentraliserat Europa från Atlanten till Ural med självständiga demokratiska
stater.

+ ett regionernas Europa med hög självtillit och självförsörjning baserat
på samarbete inom regioner med gemensamma intressen, som kan vara
ekologiska, kulturella, etniska och ekonomiska. Norden, Östersjön och
Nordkalotten är exempel på sådana regioner.

+ att människor ska få röra sig fritt över gränserna för att studera och söka
arbete.

+ att varje flykting ska ha rätt att få sin sak prövad i det land hon/han söker
asyl i och skall inte få avvisas innan hon ens kommit över gränsen.

+ fri, solidarisk och hälsosam handel inom och mellan självständiga länder
och regioner med regler som ger bättre skydd för miljö, hälsa och säkerhet.
Ökad regional/lokal handel och minskande internationell handel blir
en självklarhet med ökande transportkostnader.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami Nr U519-523

Förändringarna måste gå vidare

Beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå. Staten ska bara besluta om högsta
tillåtna gränsvärden för hälso- och miljöfarliga ämnen och om lägsta godtagbara
standard.

Globalt och regionalt samarbete krävs för att sanera miljön och möta hoten
mot vår överlevnad. För mänskliga rättigheter och miljöskyddsfrågor
bör överstatliga beslut gälla. Kommuner och länsparlament, som tillhör
samma region, bör fatta gemensamma beslut om de frågor som är gemensamma
för deras region t.ex. miljö-, resurs- och trafikfrågor och även om
gemensamma kultur- och utbildningsfrågor.

Varje land ska kunna skydda naturen, miljön och sina innevånares hälsa
och vägra handla med miljö- och hälsovådliga produkter och produkter som
framställts under omständigheter som strider mot de mänskliga rättigheterna
eller innebär ekologisk dumpning.

Ökat samarbete mellan öst och väst är särskilt viktigt nu för att underlätta
ekologisk återuppbyggnad och fri och hälsosam handel utan politisk eller
ekonomisk ofrihet. Europarådet och Ece (Economic Commission for
Europé) bör medverka i detta. Också EG och SEV kan givetvis med förändrade
ambitioner, i egenskap av regionala samarbetsorganisationer, utgöra
byggstenar inom ramen för det all-europeiska samarbetet. Men det vore
orealistiskt och farligt att försöka genomtrumfa alleuropeiskt samarbete som
en enkel utvidgning av någon av de båda ekonomiska samarbetsorganisationer
som har sina rötter i det tudelade kalla krigs-Europa. Miljöpartiet de
gröna avvisar bestämt de Europa-strategier som ser Östeuropas demokratisering
som en seger för Väst och tänker sig Europas enhet som en serie av
cirklar kring ett dominerande EG-centrum.

Vad är EG och vad vill mp ha i stället?

EG utgörs av tolv av Europas dryga trettiotal länder. EG-länderna har sedan
en tid tillbaka inlett ett arbete att avveckla hundratalet regler och förordningar,
för att vid utgången av 1992 etablera något som man kallar en inremarknad
för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Ett av syftena är att
skapa en ekonomisk och politisk union som kan mäta sig med USA och Japan
på världsarenan.

Den svenska regeringen har beslutat att ensidigt inleda en anpassning till
EG:s avreglering med motiveringen att annars Sverige och det svenska näringslivet
skulle komma att hamna i en diskriminerad situation jämfört med
EG-ländernas företag. Samtidigt förhandlar Sverige under 1990 tillsammans
med övriga EFTA-länder om att låta EG:s inre marknad även formellt och
juridiskt omfatta EFTA-länderna. Detta utvidgade inre marknadsområde
kallas ibland EES - European Economic Space- vilket betyder europeisk
ekonomisk sfär.

Miljöpartiet de gröna vill att Sverige skall öka samarbetet inom Norden,med
Europas alla länder och med världens alla folk. Detta ökade samarbete
skall syfta till att rädda miljön, till en rättfärdig hushållning med jordens
resurser, till jämlikhet och fördjupad demokrati, till att skydda folkens kulturella
särarter och till att utplåna svälten och nöden i världen.

Mot. 1989/90
U519

2

När det gäller Europa syftar miljöpartiets politik långsiktigt till att i sam- Mot. 1989/90

verkan med den gröna rörelsen i Europas olika länder befrämja självtillit U519

och egenförmåga och att verka för ett decentraliserat, allsidigt näringsliv i
bärkraftiga regioner. Insatser för att understödja den folkliga mobilisering
som skett i Öst-Europa till förmån för demokrati måste dock för närvarande
ha mycket hög prioritet. Aktiva politiska och ekonomiska stödåtgärder
måste nu vidtagas av Sverige och andra länder för att befästa demokratin och
lägga grunden för en ekonomisk utveckling i Öst-Europa.

Handel

En europeisk näringslivsstruktur enligt miljöpartiets och The European
Greens långsiktiga strävan skulle innebära ett minskat behov av internationell
handel jämfört med dagens situation liksom ett minskat transportbehov.

En minskad internationell handel och minskade transportvolymer skulle
vara viktiga bidrag till den idag nödvändiga miljömässiga rekonstruktion
som Europa är i desperat behov av.

Miljöpartiet är för en fri och rättvis internationell handel på villkor som
låter sig förenas med de villkor naturen och en uthållig utveckling ställer.

Den internationella handelsorganisationen GATT skulle kunna vara instrumentet
för att förverkliga en sådan handel om dess regelsystem reformerades.
GATT borde exempelvis stärka regelsystemet vad gäller social dumping
och införa effektiva förbud mot handel med miljö- och hälsovådliga produkter
(vilket mp kräver i en särskild motion). På det europeiska planet anser
miljöpartiet de gröna att FN-organet ECE - Economic Commission for
Europé - skulle kunna bli centralpunkten i det internationella miljösamarbete
som Europa behöver.

EG:s pågående arbete att avveckla regleringar och ge full rörelsefrihet åt
kapitalet i den inre marknaden och de övriga länder i Västeuropa som liksom
Sverige kan komma att förhandla sig till delaktighet på samma villkor, kommer
oundvikligen att leda till ännu fler fusioner, monopol och företagsuppköp.
Medvetet eller omedvetet är man idag i färd med att bygga ett framtida
trusternas Europa. Detta är i direkt motsatsställning till miljöpartiets
Europavision.

Samarbete utan sociala och ekologiska kostnader

Miljöpartiet vill motverka ekonomisk storskalighet, företagskoncentrationer
och privat maktkoncentration. All verksamhet måste ske inom ramarna
för vad människor, djur och natur tål. Ökad småskalighet, decentralisering
och regional självförsörjning är vad som krävs idag för att konsumtion och
livsstil skall kunna förenas med miljöhänsyn och hänsyn till kommande generationer.
Miljöpartiet har inget emot att tekniska handelshinder avskaffas
i den mån de saknar saklig motivering. Men den EG-anpassning, som nu
pågår, verkar kräva avveckling eller försämring av bestämmelser som i de
enskilda länderna lagts fast till skydd för miljö, säkerhet och hälsa. Enligt
miljöpartiets uppfattning bör tvärtom existerande miljö- och hälsorelaterade

3

gränsskydd och regler skärpas. Konsumentskyddet bör stärkas på alla nivåer Mot. 1989/90

i samhället och särskilt vad gäller barnsäkerhet och säkerhet rörande elek- U519

triska hushållsmaskiner.

Vapenhandel

Av internationella finanstidningar har framgått att Västeuropas vapenindustri
nu genom fusioner och samarbetsavtal inrättar sig för en gemensam
marknad för krigsmateriel. EG-kommissionen har uttalat att vapenhandeln
bör innefattas i den inre marknaden. Vad detta innebär för länder med fredlig
och neutralistisk utrikesorientering framgår klart för de flesta.

Socialförsäkringar

Inom flertalet EG-länder är socialförsäkringssystemen uppbyggda på individuell
basis och förutsätter anställning.

I de skandinaviska länderna är huvudprincipen för socialförsäkringssystemen
byggd på medborgarskap. I förlängningen av de skandinaviska ländernas
ekonomiska integrering med EG:s inre marknad kommer det att utvecklas
en press på de generella välfärdssystemen i Skandinavien. Det kommer
sannolikt att bli svårt att upprätthålla välfärdssystem även för dem som inte
befinner sig på arbetsmarknaden.

EG-kommissionens förslag till en social stadga antogs av EG:s råd vid
toppmötet i december 1989 i Strasbourg av elva av EG:s tolv medlemsländer.
Denna stadga är dock inte bindande utan har endast rekommendationens
form. Den europeiska fackföreningsorganisationen ETUC har uttryckt
farhågor för att skapandet av en inre marknad skall leda till social dumping en
anpassning nedåt till de sämsta sociala villkoren. Från fackligt håll har
också uttalats oro för att EG-harmoniseringen kan komma att medföra negativa
konsekvenser på områden som arbetsrätten och de fackliga organisationernas
ställning och inflytande. I en bilaga till 1990 års svenska långtidsutredning
sägs att tendenser till anpassning av vår lönestruktur till EG-länderna
innebär att de svenska relativlönerna i högre utsträckning än för närvarande
kommer att bestämmas utanför landet. Arbetsmarknadsparternas
inflytande minskar därmed...

Mot ekonomisk union?

Sett i ett tillbakablickande perspektiv kan man säga att EG nu är i färd att
övergå i utvecklingsstadium fyra:

- det första var skapandet av en gemensam marknad för kol och stål för de
sex länderna Tyskland, Frankrike, Italien och Benelux-länderna;

- det andra var skapandet av en tullunion för de sex EG- staterna samt en
gemensam jordbrukspolitik;

- det tredje stadiet karaktäriseras av EG:s utvidgning med Storbritannien,

Irland, Danmark, Grekland, Spanien och Portugal samt ingående av frihandelsavtal
med en rad EFTA- länder däribland Sverige. Noteras kan att
i februari 1985 upphörde Grönland att som en del av Danmark ingå i EG.

Grönlands befolkning hade i en folkomröstning 1982 beslutat att utträda 4

ur EG och söka en annan relation till EG. Redan tidigare hade Grönland Mot. 1989/90

en särskild status inom kungadömet Danmark med exklusiva rättigheter U519

vad gällde fiske, jordbruk och boskapsskötsel.

- stadium fyra förbereds för närvarande genom det arbete som görs på
grundval av den s.k. enhetsakten och EG:s vitbok om skapandet av en
inre marknad till årsskiftet 1992/93 innebärande att full rörelsefrihet inom
EG då skall råda för arbetskraft, kapital, varor och tjänster.

- stadium fem kan möjligen bli etablerandet av den politiska union som
EG:s råd vid ett flertal tillfällen uttalat sig för - senast vid toppmötet i
Strasbourg i december 1989. Som ett led i skapandet av en politisk union
ingår planen att etablera en ekonomisk och monetär union mot slutet av
1990-talet med en gemensam valuta och en gemensam centralbank.

EG:s demokratiska underskott

EG:s högsta beslutande organ är ministerrådet där 12 ledamöter ingår - en
per medlemsland. Den institution som föreslår åtgärder och verkställer EG:s
beslut är EG-kommissionen bestående av 17 ledamöter valda på fyra år av
respektive medlemslands regering. EG-domstolen består av tretton domare
utnämnda av medlemsländernas regeringar på mandatperioder om sex år.

Domstolen tolkar EG-fördragen och vakar över att besluten i EG motsvarar
fördragens anda samt bilägger tvister. Ekonomiska och Sociala kommittén
är ett rådgivande organ i EG:s beslutsprocess med representanter bl.a. från
arbetsmarknadens parter, producent- och konsumentintressen. Europaparlamentet
- som sägs ha ansvar för den politiska kontrollen av EG-kommissionen
- väljs numera i direkta val i medlemsländerna för mandatperioder
om fem år. Europaparlamentet har 518 ledamöter. Europaparlamentet har
en rådgivande status gentemot EG-kommissionen och hålls informerad av
EG-kommissionen och ministerrådet. Europaparlamentet har vissa smärre
maktbefogenheter. I takt med att EG-integrationen försvagar medlemsländernas
nationella parlament försvagas demokratin totalt inom EGländerkretsen
eftersom inte en motsvarande förstärkning av Europaparlamentet
sker. Detta förhållande har inom EG givit upphov till begreppet det
demokratiska underskottet.

Det demokratiska inslaget är mycket svagt och indirekt i det organ inom
EG som ansvarar för lagstiftningen - ministerrådet. Ledamöterna i detta organ
har inte något ansvar inför väljarna till skillnad från ministrarna i en nationell
regering. Även om ledamöterna i ministerrådet utgörs av regeringsledamöter
som valts i de olika medlemsländerna så kan det ej utkrävas politiskt
ansvar av dem för den verksamhet de bedriver i ministerrådet - vars
överläggningar är slutna och vars protokoll ej är offentliga. Helt vid sidan av
lagstiftningsverksamheten finns Europaparlamentet - utan makt och inflytande.
Den annars allmänt accepterade principen för folkstyre - byggd på
Montesquieus maktfördelningslära - har inte satt några synliga spår i uppbyggnaden
av EG:s institutioner. EG:s demokratiska problem är därför tvåfaldigt
- dels uppstår ett demokratiskt underskott när de nationella parlamenten
försvagas till förmån för EG-byråkratin, dels så är EG:s institutionella
uppbyggnad och funktionsätt inte enligt gängse demokratiska principer.

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr U519-523

Sverige förhandlar för närvarande tillsammans med övriga EFTA-län- Mot. 1989/90

derna om att få fri och likvärdig tillgång till EG:s blivande inre marknad utan U519

att vara medlemmar av EG. EG kräver därvidlag att EG:s beslut måste få
samma rättsverkan inom EFTA-området som inom EG-området. Hur detta
skall åstadkommas är dock ej helt klarlagt och för svenskt vidkommande
finns det konstitutionella betänkligheter. Den svenska grundlagen säger
nämligen i kapitel 10 att riksdagen endast kan överlämna beslutsbefogenheter
i begränsad omfattning till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete
till vilken riket är eller skall bliva anslutet. Detta problem har givit
upphov till förslaget att ändra den svenska grundlagen i berörda avseenden
för att möjliggöra en svensk anslutning till EG:s regler och rättsmaskineri.

I diskussionen om hur det skulle vara möjligt att få till stånd ett för EGsåväl
som för EFTA-området gemensamt rättsverkans- och tvistlösningsmaskineri
har det nämnts möjligheten att skapa nya institutioner för EG och
EFTA. Det har nämnts regler, avtal, rättssystem och ministerråd för det s.k.

EES-området, men ingen verkar sväva i okunnighet om att det är EG:s regler
och rättssystem som i realiteten skulle vara det som EES då skulle tilllämpa.

EES skulle inte vara annat än en skeninrättning för att möjliggöra ett utsträckande
av EG-systemet över EFTA-området. För svenskt vidkommande
i en sådan situation skulle domstolarna före domslut först inhämta förhandsbesked
från EG-domstolen och därefter självständigt komma fram till
samma domslut. Konsekvensen skulle bli att beslut inom EG skulle kunna
ta över svensk lagstiftning, att svenska företag och medborgare skulle bli juridiskt
förpliktade att följa vissa EG-beslut, att svenska domstolarnas oväld
skulle falla i vanrykte.

Sveriges roll - brygga och förebild

Sverige har ett - delvis oförtjänt - rykte som företrädare för en tredje utvecklingsmodell
mellan socialism och kapitalism. Vad som finns kvar av substans
i den svenska modellen kommer obevekligt att smulas sönder om den
nuvarande EG-anpassningen fortsätter.

I stället skulle Sverige kunna leva upp till såväl vissa av Olof Palmes visioner
som många östeuropéers förhoppningar genom att uppträda som en
verkligt suverän, neutral, freds- och miljövänlig samarbetsingenjör i Europas
mitt, ett förebildsland som har högre ambitioner än att gynna exportindustrin.
Mycket av detta förebilds- och samarbetsarbete skulle kunna ske i
samklang med Norden och EFTA.

I politiken liksom i andra besvärliga föreningsprojekt behövs katalysatorer.
Det förefaller naivt att tro att Sovjetimperiets sammanbrott kommer att
fortsätta i form av en fredlig och lugn avknoppning av land efter land från
öst till väst. I New York Times har Alexander Haig nyligen föreslagit att hela
Warszawapakten skall anslutas till NATO! Mindre långtgående västideologier
(Kissinger) nöjer sig med att förorda DDRs inkorporering i NATO och
EG.

Miljöpartiet de gröna, som förordar ett samhälle som skiljer sig såväl från
det socialistiska som det kapitalistiska, finner en sådan utveckling skräm

mande. Men också för dem som må önska ett sådant händelseförlopp borde Mot. 1989/90
det kunna stå klart att omsorg om en fredlig omvandling förutsätter att öst- U519

stater kan lämna Sovjetimperiet utan att behöva ansluta sig till västblocket.

Just därför behövs ett levande självständigt central-Europa. Det är där Sveriges
plats bör vara, som en brygga och katalysator för ett nytt europeiskt
samarbetsmönster byggt på de många självstyrande nationernas, regionernas
och folkens fria samverkan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
bör ta på sig en aktiv brobyggarroll mellan öst och väst i syfte att bygga
nya all-europeiska samarbetsmodeller utan rötter i det kalla krigets
tudelade Europa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
inom EFTA bör ta initiativ till att inbjuda demokratiska Östeuropastater
till medlemskap,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
inom EFTA bör ta initiativ till att bereda Danmark möjlighet att aktivt
medverka som observatör, associerad eller medlem i EFTA,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
bör ta initiativ till att snabbt utvidga Europarådet till att omfatta alla
Europas demokratier,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
bör satsa på att utveckla ECE till en ännu starkare bas för all-europeiskt
miljösamarbete än redan är fallet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
bör satsa på att utveckla UNEP till det naturliga samarbetsorganet för
miljöfrågor mellan Europa och övriga världen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samarbete
med EG bör fortsätta inom frihandelsavtalets ram i syfte att förbättra
för människor att studera, resa, arbeta och forska fritt,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det nuvarande
förhandlingsarbetet med syfte att göra Sverige till ett bihang
till EG måste upphöra.

Stockholm den 24 januari 1990

Inger Schörling (mp)

Per Gahrton (mp) Krister Skånberg (mp)

Marianne Samuelsson (mp) Elisabeth Franzén (mp)

Claes Roxbergh (mp)

7