Ett etiskt råd för TV-, video- och radiofrågor

Motion 1989/90:Kr221 av Charlotte Cederschiöld (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90: Kr221

av Charlotte Cederschiöld (m)

Ett etiskt råd för TV-, video- och
radiofrågor

Mot.
1989/90
Kr221-226

Mångå barn spenderar ett ansenligt antal timmar framför TV eller video under
sin uppväxttid. Där förmedlas ofta förråande intryck.

Oavsett om det kan konstateras något samband mellan förråande intryck
och förråat beteende eller ej är det konstaterat att våldet i samhället och skolorna
blivit råare.

Många upplever att hänsynslöshet och egoism breder ut sig på många områden.
Näringslivsdirektörer, lärare och allmänhet - många efterlyser mer
moral, anständighet, snyggt uppträdande och förhållningssätt på sina områden.

Psykiatrer talar om border-linemänniskor som inte styrs inifrån, från sina
egna värderingar utan av intryck utifrån, en psykiskt svagare människa än
den som stod fast och trygg i sin syn, sin egen värdering av tingens ordning.
Om det ligger något i denna psykiateruppfattning, framförd bland andra av
Kristina Humble, auktoritet på området, skulle den moderna människan
vara mer utsatt och mottaglig för negativa intryck.

Ett faktum är att bristen på normer riskerar att bli eller är ett allt större
samhällsproblem. Det finns en utbredd önskan att stärka moral och normer.
Den tar sig varierade uttryck på olika samhällsområden.

Statens biografbyrå förhandsgranskar filmer som skall visas offentligt.
Syftet är att visuella upplevelser som verkar förråande eller skadligt upphetsande
skall hållas borta från filmmarknaden. Statens biografbyrå skall även
skydda barn och ungdom från motsvarande förråande eller skadliga intryck.
Det sker genom censur och åldersgränser för vissa filmer. Det är knappast
någon överdrift att påstå att måluppfyllelsen inte är fullständig. Möjligen
kan det ha sin orsak i den metod man tillgripit, censur.

Det sker nu en utveckling i etern via fler frekvenser, via satellit, kabel och
mikrovågsöverföring. Andra länder upplever denna expansion lokalt, nationellt
och internationellt.

De svenska konsumenterna har inte helt tillåtits tillgodogöra sig detta
spännade utbud, eftersom hela denna marknad nationellt är belagd med monopol.
En hel del av det internationella utbudet kommer de svenska konsumenterna
till godo.

Oavsett censurens möjligheter att arbeta i ett stort utbud kan man konstatera
att förbud och regleringar sällan fyller sitt syfte på en så varierad och
mångfasetterad marknad. Se vidstående exempel.

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Kr221-226

Våld och sadism

film

Lock Up. Regi: John Flyrin.
Biograf: Sergelteatern.

Det är inte utan att man känner
en viss sympati för Donald
Sutherland som vill låsa in Sylvester
Stallone och kasta bort
nyckeln. I John Flynns och Stallones
film Lock Up har man
nämligen hittat en ovanligt äcklig
ursäkt för att 1 rossa i våfd
5 sadis^y

Stallone är mönsterfången
som blivit ovän med Suther

lands fängeisechef vilken lyckas
överföra hjälten från ett lyxfängelse
till en monsteranstalt
enbart för att knäcka honom.

Den illa konstruerade men
obehagligt brutala historien är
mest en ursäkt för att reta publikens
hatinstinkter och man kan
efter en film som Lock Up fråga
sig var filmcensuren är när
man behöver den. Filmen distribueras
av Svensk Filmindustri
som i jakten på lönsamhet
varken väjer för att bryta mot
Sydafrikabojkotter eller att
prångla ut ren sadism.

Hans Schiller .

Våldsskildringsutredningen var tveksam till om censur var ett lämpligt medel
för att komma till rätta med problemet att barn och ungdom tar skada av
så kallat extremvåld i rörliga bilder. Resursåtgången för en effektivt fungerande
censur i det stora utbudet av rörliga biidet skulle bli avsevärd och
knappast stå i rimlig proportion till syftet.

Därtill kommer all form av censur i konflikt med yttrandefriheten. Yttrandefriheten
är en av de mest vitala delarna i en demokrati. Det finns anledning
för de västeuropeiska demokratierna att iaktta en pedantisk noggrannhet
när det gäller att slå vakt om demokratins baselement. Inte minst mot
bakgrund av pågående händelser och eventuellt kommande konvulsioner i
Östeuropa borde vi känna oss förpliktade att vara ett demokratiskt stöd.
Västvärlden måste både utgöra ett politiskt hopp och ett ekonomiskt stöd.
Yttrandefriheten måste garanteras och utvidgas till etern.

En avsevärt bättre metod än att genom censur urholka yttrandefriheten
är att successivt minska efterfrågan på förråande film, det vill säga påverka
marknaden. Det kräver att konsumenterna blir mer kvalitetsmedvetna. Om
än knagglig är det sannolikt en bättre väg än censur. Det är dess framkomlighet
som behöver prövas.

Det förråande utbud som faktiskt finns av vidrigt lustvåld, kvinnovåld, sadism,
barnpornografi med mera elände har sannolikt i längden negativa effekter
på människors moral och inre halt om det frekvent konsumeras av
stora delar av befolkningen. På lång sikt kan så den allmänna moraluppfattningen
påverkas i starkt negativ riktning. Detta måste på mest effektiva och
bästa sätt motverkas.

Genom dessa destruktiva produkter sprids en kvinnosyn som förnedrar
människan som kvinna. Många kvinnor upplever en hel del av det utbud som
exponeras förnedrande. En människa skall respekteras för att hon är människa
och inte nedvärderas på grund av ras, hudfärg, kön eller annat.

Mot. 1989/90

Kr221

2

I 1989/90:KU6 redovisas att våldsskildringsutredningen förordar en särskild
tillsynsorganisation för videogram i kombination med höjda straff. Det
syftar till en slags självsanering. Man utnyttjar branschen och indirekt marknaden
för saneringen. Det förefaller vara ett framsynt förslag, vilket skall
önskas all framgång. Om åtgärden räcker återstår att se. Om denna åtgärd
kunde förstärkas med andra åtgärder i samma syfte skulle möjligheterna att
nå ett mer kvalitativt utbud kunna öka.

Det gäller inte bara att rensa bort dåliga, det gäller också att skapa marknadsförhållanden
som underlättar för kvalitativa produkter att hävda sig i
det stora utbudet av häftigheter. Det gäller att öka konsumenternas kännedom
om utbudet. Publikens aptit på större urval och nya sorters TV-program,
videogram och filmer kommer att stimulera till större variation och
kvalitet i framtiden. Denna utveckling bör stimuleras och om möjligt påskyndas,
givetvis utan att gripa in i marknaden.

Om radio och TV i praktiken vore helt oberoende av regeringsmakten
skulle denna utveckling med all sannolikhet påskyndas. Genom att tillföra
konsumenterna information, kunskap och ett större medvetande om vad de
konsumerar kan långsiktigt etiska värderingar och normer få en starkare positiv
påverkan i massmediakonsumtionen.

Ett nationellt etiskt råd för TV- och radiofrågor bör inrättas. Massmediabranschens
olika grenar bör vara representerade, liksom forskare från olika
berörda områden, massmedia, barns psykiska och fysiska utveckling, kriminologer
med mera.

Behovet av ett nationellt övergripande råd på området visas även av att
närradions egen etiska nämnd har ett stort antal frågor att ta ställning varje
år. Här tas ställning till enstaka enskilda övertramp mot yttrandefrihetsprincipen,
mot enskildas integritet, bristande sakkunskap av journalister, missledande
information, språkligt, sedligt och moraliskt stötande program, program
som stöter privatlivets helgd, rashets och annan folkhets. Där utspelar
sig även diverse organisationskonflikter mer mera. Denna typ av egen
branschsanering som går ner i detalj på ett annat sätt än ett nationellt etiskt
råd kan göra behövs fortfarande.

Broadcasting Standards Council inrättades 1988 i England. Man tar nu
fram etiska normer för sitt arbete som etiskt råd för TV- och radiofrågor.
Ytterligare förslag väntas angående rådets ställning och befogenheter.

Rådet kommer att söka samarbete med motsvarande organ i andra länder
för att gemensamt kunna höja den internationella marknadens massmediamedvetenhet.
Det gäller marknaderna för radio, TV, kabelöverförda program
och videogram. Framför allt vill man påverka vålds- och sexinslagen så
att dessa något bättre kommer att överensstämma med god smak och normala
anständighetsnormer i de program som visas i brittiska video- och TVprogram
samt sänds i brittisk radio. Man vill internationellt överlägga om
bästa sätt att nå konsumenterna med produktinformation.

Många av de mål och tankegångar som ligger bakom det Medicinsk-Etiska
rådet kan appliceras på den nu exploderande massmediamarknaden:

Mycket är till gagn, men en gräns måste dras. Vilka mänskliga värden bör

skyddas?

Mot. 1989/90

Kr221

3

Marknaden kan inte regleras med förbud. Medvetenheten hos konsumenter
och de i branschen verksamma måste öka.

Ställningstagandena är personliga. Men ett råd kan hjälpa till att redovisa
och analysera värdegrunder och skapa en beredskap för det kommande.

Rådet skall fånga upp vad som försigår (trender - när det gäller media).

Analysen skall baseras på faktaunderlag och etiska värderingar, synen på
människovärde och integritet.

Man blir inte överens om allt, men sorterar ut grunderna för bedömning.

Rådet har (skall ha) stor frihet att ta upp frågor man finner väsentliga.
Man skall vara en förmedlande länk mellan branschfolk, forskning, beslutsfattare
och konsumenter.

Grunden är den humanistiska människosynen. En människa får aldrig
användas som ett medel för att tillgodose någon annans intressen.

Det bör heller inte finnas en genomgående trend i de ungas massmediakonsumtion,
som kan rättfärdiga utnyttjande av någon sorts människa oavsett
sort, ras, kön, ålder eller annat. Respekten för människovärdet behöver
skyddas inte bara i hälso- och sjukvården och dess effekter på människans
fysik och psyke utan även i massmediavärlden med dess långsiktiga effekter
på psyke, normer och värderingar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär utredning om förutsättningar
och grunder för ett nationellt etiskt råd för TV-, video- och radiofrågor.

Stockholm den 17 januari 1990
Charlotte Cederschiöld (m)

Mot. 1989/90

Kr221

4