Ett forskningscentrum i Uppsala på tungmetallområdet

Motion 1990/91:So479 av Rosa Östh (c) och Barbro Sandberg (fp)

Debatten om amalgamets skadeverkningar är
fortfarande högaktuell. Allt fler uppgifter som kommit fram
under senare år tycks ge belägg för att kvicksilvret i
amalgamet kan ge upphov till allehanda besvär hos
människor.

Samtidigt som kvicksilvret i amalgamet satts i fokus, har
också andra tungmetaller och deras belastning på såväl
människan som miljön uppmärksammats.

När forskarna studerar amalgamets verkningar på
människokroppen, får de också kunskaper på andra,
närliggande områden. En utvecklad forskning kan sannolikt
leda fram till kännedom om metoder både för att förebygga
och stoppa tungmetallförgiftningar.

Vi anser därför att det finns stor anledning för samhället
att ge möjlighet och stöd för sådan utvecklad forskning.

Inom landstinget i Uppsala län har amalgamfrågan getts
särskild uppmärksamhet. En politiskt sammansatt grupp
har gått igenom problemområdet och därefter utarbetat ett
förslag till förbättrat omhändertagande av
amalgampatienter. Numera finns en särskild amalgamenhet
vid Akademiska sjukhuset som tar emot och behandlar
patienter med misstänkt amalgamrelaterade sjukdomar. I
anslutning till amalgamenheten finns ett forskningsprojekt,
som avses leda fram till svar på vilka sjukdomar som kan ha
samband med amalgam, hur dessa sjukdomar skall kunna
behandlas o s v. De forskningsresultat som kommer fram
bör, som vi ser det, ha ett stort allmänt intresse.

I Uppsala finns en bred samlad kompetens på
tungmetallområdet. Utöver Akademiska sjukhuset finns
där också Lantbruksuniversitetet, Biomedicinskt centrum,
Livsmedelsverket och Uppsala universitet vilka alla
institutioner besitter stor kunskap om tungmetaller.

I enlighet med vad riksdagen uttalat är det angeläget
med en vidgad forskning kring amalgamet. Som vi ovan
beskrivit, bör det finnas goda förutsättningar att bedriva en
sådan forskning i Uppsala. Vi anser också att mycket talar
för att forskningen kan leda fram till resultat som har
betydelse när det gäller att bekämpa ohälsa som har sin
grund i dålig arbetsmiljö eller yttre miljöförstöring.

Redan för ett år sedan väcktes motioner i riksdagen
angående ett forskningscentrum på tungmetall- och
spårelementområdet i Uppsala.

När motionerna behandlades uttalade sig socialutskottet
positivt och framhöll bl a att forskningen i Uppsala
lämpligen borde kunna bedrivas i samarbete med övriga
nordiska forskningsinstitutioner. Något tillkännagivande till
regeringen föranledde emellertid inte motionerna.

Vi anser oss nu ha anledning återkomma med motion i
frågan. Intresset för att få till stånd en centrumbildning
inom tungmetallområdet är oförändrat stort i Uppsala, och
erfarenheterna från bl a amalgamenheten har ytterligare
ökat kunskapsbasen.

Hemställan

Med stöd av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur ett
forskningscentrum på tungmetall- och spårelementområdet
kan inrättas.

Stockholm den 24 januari 1991

Rosa Östh (c)

Barbro Sandberg (fp)