Ett forskningsinstitut för strategiska miljöstudier

Motion 1989/90:Jo802 av Ingbritt Irhammar m.fl.(c, m, fp, mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo802

av Ingbritt Irhammar m.fl.(c, m, fp, mp)

Ett forskningsinstitut för strategiska miljöstudier

Miljöfrågorna har i dag en mycket hög prioritet, inte bara hos det svenska
folket, utan över hela världen. Detta beror på att vi idag ser de skador som
människan orsakar i ekosystemen. Den massmediala bevakningen är också
intensiv. Vi matas med information om den förväntade drivhuseffekten med
förändrade klimatförhållanden, höjning av havsnivån etc., försurningen som
slår ut djurlivet i våra sjöar, lakar ut tungmetaller, korroderar byggnader och
konstskatter, skogsdöden som i vissa områden i Polen och Tjeckoslovakien
skapar stäppområden då nyplantering är omöjlig osv. osv.

Människan har ungefär två miljoner kemiska ämnen i omlopp, huvuddelen
tillverkad (med eller utan avsikt) efter andra världskriget, vilket skapar
oförutsedda problem. Listan skulle här kunna göras mycket lång, men som
exempel kan nämnas: PCB, DDT, dioxiner, PAH, kadmium-, bly- och
kvicksilverföreningar, freon osv.

I detta panorama finns två processer som kraftigt ökar de miljöproblem vi
står inför, dels utvecklingsländernas krav på ett modernt samhälle, och
dels befolkningsökningen som mycket kraftigt kommer att belasta ekosystemen
och de begränsade naturresurser vi har att tillgå.

Många människor är i dag medvetna om dessa problem, vi har ett krismedvetande,
och det kan leda till två olika förhållningssätt. Antingen så blir man
passiv (det spelar ingen roll vad jag gör) eller så drivs man av att något
måste göras. En handlingskraft som felanvänds kan mycket lätt resultera i
brända broar. I beslutsyran så blev det viktigare att fatta ett beslut än att
göra det som var riktigt. När insikten om detta blir uppenbar inställer sig
hopplösheten.

Det är idag inte bara viktigt att städa upp det vi f.n. känner till utan också
att dra lärdom av gjorda misstag, och också att använda de forskningsresultat
som tas fram på olika håll i världen för att kunna se in i framtiden. För
att våra resurser skall räcka till måste de beslut vi idag fattar leda in i resursuthållighet
och miljöanpassning. Strategiska miljöbeslut måste fattas inom
samhällets alla sektorer, inte bara i Sverige utan i ännu högre grad i länder
som är mer tättbefolkade, har mindre naturresurser (vatten t.ex.), låg BNP,
dåligt utvecklad industri osv.

Vem skall då på ett vetenskapligt sätt, obundet och opartiskt, med en helhetssyn
också inkluderande etik och med ett internationellt nätverk ge underlag
för dessa beslut? Skall vi överlåta detta på:

- MASSMEDIA? (som har en annan huvuduppgift, att oberoende bevaka
nyheter, missförhållanden, utvecklingstrender osv.)

- ENSKILDA? (som har svårt att göra sig hörda och inte heller har resurser
att upprätthålla nätverkskontakter och inte heller alltid kan vara
obundna och opartiska)

- ORGANISATIONER? (som har till uppgift att värna organisationens
ändamål)

- MYNDIGHETER? (som i sitt arbete fylls av dagsaktuella ärenden och
som per definition är sektorsuppdelade)

- INDUSTRIER OCH FÖRETAG? (som har som huvuduppgift att tillverka
och sälja produkter med ansvar inför sina ägare)

- FORSKARE? (ofta begränsade av små resurser och sektorsuppdelning i
olika specialområden)

- POLITIKER? (som har en huvuduppgift i att följa partiprogram och
driva frågor efter en viss ideologi)

Givetvis är alla dessa mycket viktiga i miljöarbetet, var och en inom sin
sektor. Om alla dessa går åt samma håll behöver dessutom inte så mycket
diskuteras/argumenteras utan det blir istället en fråga om hur man på bästa
sätt skall genomföra nödvändiga åtgärder.

Det som behövs är en tankeverkstad, en funktion där företrädare ifrån
olika specialområden tvärvetenskapligt kan bearbeta olika miljöfrågor.
Denna funktion, i form av ett forskningsinstitut måste präglas av:

- OPARTISKHET i förhållande till myndigheter, politiska partier, näringsliv,
intresseorganisationer och enskilda.

- OBUNDENHET. Det skall t.ex. inte vara möjligt att påverka arbetet
genom att ge eller avslå anslag.

- VETENSKAPLIG BEDÖMNING av risker och hot mot miljö och människa.
Detta skall ske genom sammanställningar och utvärdering av befintlig
kunskap. Att kunna peka på områden som kräver ytterligare forskning
blir ett viktigt biresultat.

- HELHETSSYN. Inte bara en liten del av en problemställning skall studeras
utan hela orsakssammanhanget. Denna helhetssyn får inte begränsas
av traditionella gränser mellan olika forskningsområden.

- ETIK styr människans bedömning av risker och hot och är därför en viktig
komponent i analysen.

- INTERNATIONELL REKRYTERING av såväl anställda som rådgivande
organ.

För att driva ett arbete enligt ovan måste en fond tillskapas vars avkastning
finansierar forskningen. Hela idén står och faller med denna fond som bör
vara i storleksordningen 170 miljoner kronor, ett minimum är 100 miljoner
kronor. För att skapa denna fond krävs ett brett engagemang både ifrån samhällets
företrädare och näringslivet.

Institutets syfte skulle vara att:

Insamla och tvärvetenskapligt analysera existerande kunskap och baserat på
öppet presenterade och tydligt angivna värderingar forma strategier för att
möta de miljöhot vi står inför de närmaste 10-50 åren, att vara en oberoende
referenspunkt.

Mot. 1989/90

Jo802

7

Under snart tre års tid har ett institut av beskriven karaktär formats. Den
juridiska formen är en stiftelse. Institutets namn är INSTRA, Internationella
institutet För Strategiska Miljöstudier, på engelska; The international
institute For Strategic Studies On The Environment. En stiftelse har bildats
(med stifelseurkund och stadgar som bas) och en interimstyrelse har under
1989 ersatt den tidigare INSTRA-gruppen. Interimstyrelsen har sin funktion
i att leda INSTRA till ett förverkligande.

INSTRA har som målsättning, enligt ovan angivna beskrivning, att vara
oberoende och opartisk. Detta kan inte uppnås genom isolering utan genom
ett brett kontaktnät men självständighet inte minst på den ekonomiska sidan.
INSTRA har som målsättning att upp till en fjärdedel av budgeten används
till att kommunicera resultaten i form av publikationer, möten med
avnämare, internationella möten osv. När INSTRAs styrelse tillträder kommer
ett vetenskapligt råd på 50-70 personer att byggas upp bestående av utländska
såväl som svenska specialister inom olika områden.

För att fonden ska kunna uppfylla de krav som ställs på oberoende och
opartiskhet får inga villkor ställas på bidrag annat än att INSTRA följer sina
stadgar och sin programförklaring som har sammanfattats ovan. Kontrollfunktionen
upprätthålles genom styrelsen som i framtiden kommer att tillsättas
genom ett fullmäktigeförfarande. Fullmäktige kommer att bestå av representanter
från vetenskapliga akademier.

INSTRA's fond måste ha en minimistorlek på 100 milj. kr. för att långsiktigt
kunna arbeta på angivet sätt inom angivet arbetsområde. Målet bör vara
högre, en nivå på 170 miljoner kronor har bedömts som en nivå för att effektivt
kunna verka på det internationella planet, inklusive utvecklingsländer,
samt att på ett effektivt sätt kunna kommunicera resultaten till olika avnämargrupper.

Beräkningsunderlag: med en antagen avkastning som kan tas ut från fonden
på 10 % ger 170 miljoner kronor ett årligt belopp på 17 miljoner kronor.
Varje anställd torde som ett medelvärde kosta c:a 0,6 miljoner kronor inklusive
lönekostnadspåslag, hyror, resor, mötes- och publiceringsverksamhet
etc. En fondstorlek på 170 miljoner kronor ger följdaktligen en storlek på
INSTRA som skulle motsvara 28 personer. En fondstorlek på 100 miljoner
kronor ger med samma antaganden en storlek på 17 personer. En kritisk
massa avseende antal personer (tvärvetenskapligt verksamma inom ett flertal
olika områden) har bedömts till 25-30 st, vilket är bakgrunden till den
angivna målnivån på fonden till 170 miljoner kronor.

Fondbeloppet skulle kunna erhållas enligt följande:

- Riksdagen beviljar ett grundanslag på 20 miljoner kronor så att INSTRA
kan börja att, om än i begränsad omfattning, fungera som ett institut.
Medel för detta bör kunna tas från kommande miljöavgifter.

- Vidare att INSTRAs fond tilldelas en krona för varje tilldelad krona
ifrån näringslivet upp till ett maximerat belopp på 75 miljoner kronor,
vilket då totalt ger 150 miljoner kronor. Genom denna åtgärd får INSTRAs
fond ett stöd som delas lika mellan samhällets förträdare och företrädare
för näringslivet.

- Riksdagen kan uppmana tillverkande företag att använda medel bundna
i riksbankens investeringsfonder för sina respektive bidrag till INSTRA's

Mot. 1989/90

Jo802

8

fond då det är angeläget att dessa medel utnyttjas för miljörelevanta ändamål.

- Samtliga medel som tilldelas INSTRAs fond, tilldelas med förutsättning
att INSTRA uppfyller de angivna kraven interimstyrelsen för INSTRA
har uppställt, nämligen att bedriva verksamheten på en grund som präglas
av opartiskhet,obundenhet, vetenskaplig bedömning, helhetssyn,
inkl. etik, genomföra arbetet nationellt och internationellt samt att verksamheten
ej överstiger fondens avkastning i kostnader. Ansvaret att kontrollera
detta ligger på INSTRAs styrelse.

Vi bedömer att INSTRA kommer att fylla en viktig funktion både i Sverige
och internationellt genom att tillföra och sammanställa kunskap om
kommande risker och hot. Det är av stor vikt att både samhällets företrädare
och näringslivet bidrar till uppbyggandet av den fond vars avkastning skall
driva INSTRA. Donerade medel är dessutom av engångsnatur och kommer
alltid att ligga kvar i fonden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att INSTRA:s fond tilldelas ett grundanslag på 20
milj. kr., för att möjliggöra att INSTRA kan börja att fungera som ett
forskningsinstitut i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter till framtida kompletterande bidrag
upp till en viss nivå under förutsättningen att motsvarande stöd ges
ifrån näringslivet.

Stockholm den 25 januari 1990

Ingbritt Irhammar (c)

Kaj Nilsson (mp) Ingvar Eriksson (m)

Ingela Mårtensson (fp)

Mot. 1989/90

Jo802

9