med anledning av prop. 2006/07:122 Ett första steg för en enklare plan- och bygglag

Motion 2006/07:C8 av Sonia Karlsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag avseende 8 kap. 4 § med de ändringar som föreslås i motionen.

2. Riksdagen beslutar de ändringar i 5 kap. 27 §, 5 kap. 30 § och 13 kap. 5 § plan- och bygglagen som framgår av motionen.

Motivering

Den står i propositionen att förslagen är första steget i regeringens arbete med att förenkla och förtydliga reglerna i plan- och bygglagen för att underlätta planerings- och byggprocessen för alla berörda. Under avsnittet Friggebodar på sidan 49 i propositionen påstås att man vill åtgärda otydligheten i paragrafens nuvarande formulering vad gäller ordet gränsen till gränsen mot annan fastighet eller tomt.

Detta känns inte som ett förtydligande – tomter är väl fastigheter? Det finns en risk att allmänheten kommer att missuppfatta gräns mot annan fastighet eller tomt och tolka det som att de inte behöver grannens medgivande om deras tomt gränsar mot kommunens gata eller park. Det är ju också en fastighet, även om inte alla inser det, och mot gata kan det finnas mycket starka skäl (sikt, trafiksäkerhet) att inte placera en friggebod. För att åtgärda denna otydlighet bör gränsen ersättas med fastighetsgränsen. I motivtexten bör anges att det för fastigheter som inte följer detaljplanens användningsgräns är användningsgränsen som gäller. (Det förekommer i äldre områden att gatumarken hör till en intilliggande bostadsfastighet.)

Jag föreslår därför att bestämmelserna i 8 kap. 4 § ändras till inte placeras närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter.

I propositionens förslag till lagtext anges att äldre bestämmelser fortfarande gäller i fråga om beslut om lov för tillfällig åtgärd som meddelats före den 1 januari. I propositionstexten anges att om en ansökan om förlängning av beslut om tillfällig åtgärd lämnas till kommunen efter den 1 januari 2008 bör den behandlas som en ansökan om tidsbegränsat lov enligt de nya bestämmelserna. Vad gäller? Om någon haft lov för tillfällig åtgärd sedan 1997 och i januari 2008 ansöker om förlängning, kan byggnadsnämnden

a) förlänga lovet i fem år och sedan fyra år till enligt äldre (nuvarande) bestämmelser,

b) ge tidsbegränsat lov enligt de nya bestämmelserna och därmed börja från noll vad gäller tidsfrist,

c) inte bevilja något lov alls, eftersom den tillfälliga användningen redan pågått i tio år?

Detta bör uttryckas så tydligt att det inte kan tolkas på olika vis.

Då propositionen nu föreslår ändringar i 5 kap. 30 § samt 13 kap. (för att ge talerätt för miljöorganisationer) borde man samtidigt justera reglerna för hur planyttranden som saknar säkert identifierbar avsändare ska behandlas, eftersom detta arbete i dag är mycket tidsödande i kommunerna och även försvårar möjligheten att ta en personlig kontakt med dem som är överklagansberättigade för att om möjligt hitta en lösning som de är nöjda med.

Namnlistor med mer eller mindre oläsliga namnteckningar är vanligt förekommande i planärenden, och enligt lagen har alla som lämnat in skriftliga synpunkter senast under utställningstiden rätt att bli underrättade före antagandet och få besvärshänvisning efter.

Att identifiera alla namn på en namnlista är ett stort arbete, och vanligt förekommande namn kan aldrig på ett rättssäkert sätt knytas till en bestämd person. Som alternativ till personlig besvärshänvisning föreslår lagen kungörelseannons i tidning, vilket är dyrt. Att använda kommunens anslagstavla är bara tillåtet om det handlar om personer som ej är sakägare, men hur vet man det om namnen inte kan tydas?

Givetvis bör det vara tillåtet att lämna in namnlistor, som bevis på en viss opinion i ett ärende, och det bör också vara möjligt att lämna anonyma yttranden (t.ex. med känsliga sakupplysningar) och veta att även dessa synpunkter blir lästa och omhändertagna av kommunen.

För att få personliga rättigheter i ärendets fortsatta hantering bör kravet dock vara att man lämnat sådana uppgifter att det tydligt framgår vilken person man är, dvs. det ska finnas ett läsbart namn samt adress eller fastighetsbeteckning eller personnummer.

Jag föreslår därför följande tillägg i PBL:s 5 och 13 kap.

5 kap. 27 §: Utlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom snarast möjligt i brev sändas till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda och som lämnat sådana uppgifter att de kan identifieras.

5 kap. 30 §: 2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende , om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda och har lämnat sådana uppgifter att de kan identifieras eller om de har rätt att överklaga på grund av

13 kap. 5 §: Beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelse eller en fastighetsplan får överklagas endast av den som senast under utställningstiden skriftligen, med identifierbara personuppgifter, har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Om bestämmelserna för enkelt planförfarande har tillämpats, får beslutet överklagas endast av den som enligt 5 kap. 28 §, med identifierbara personuppgifter, har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

I motivtext borde också klargöras att med senast under utställningstiden avses yttranden som kommit in under det egentliga planarbetet för den aktuella platsen men inte under programarbetet. Under programskedet diskuteras ofta olika alternativa lokaliseringar, och det förefaller orimligt att t.ex. ett förord i detta skede för en viss lokalisering långt senare skulle ge rätt till överklagande då en detaljplan för ett av de andra alternativen antagits.

Stockholm den 13 juni 2007

Sonia Karlsson (s)