Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut

Motion 2004/05:Ub234 av Sten Tolgfors m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut.

Motivering

Vi har i Sverige en målstyrd skola med ett decentraliserat ansvar. Med en sådan organisation är utvärderingar av skolors kvalitet mycket betydelsefulla. Skolelever, föräldrar och allmänhet har rätt att ställa krav på den utbildning som erbjuds. Om alla elever och föräldrar skall kunna välja skola på lika villkor, förutsätter detta att informationen om skolornas verksamhet, resultat, kvalitet och utveckling är offentlig, kontinuerlig och tillgänglig för alla föräldrar.

Därför måste vi lägga stor vikt vid arbetet med att säkra den svenska skolans kvalitet. Det finns goda exempel att dra lärdom av, men eftersom kvalitetsutvärdering inom utbildningsområdet är eftersatt generellt, måste ett utvecklingsarbete bedrivas.

Skolverket har under senare år gjort en hel del utvärderingar och samlat in statistik för jämförelse mellan skolors och kommuners verksamhet. Tidskriften Moderna Tider har publicerat en egen modell för rankning av universitets- och högskoleutbildningar, och flera tidningar har redovisat statistik av olika slag vad gäller skolors och utbildningars resultat. Vi är positiva till denna utveckling eftersom jämförelser bidrar till kunskapsbasen för diskussionen om skolans kvalitet. Genom att man offentligt diskuterar enskilda skolors resultat, tvingas varje skola ifrågasätta, försvara och förändra sin verksamhet. Det är viktigt att skapa ett skolväsende där det är naturligt att diskutera kvalitet och resultat. I en lärande organisation är det en naturlig del av kontinuerligt utvecklingsarbete.

Skolverket har många uppgifter. I samband med att skolan kommunaliserades och statens styrning ersattes av ett målstyrt system med lokalt ansvar bildades Skolverket år 1991. Skolverkets uppgift är att aktivt verka i riktning mot att de nationella målen för skolan uppnås. Skolverkets ansvarar för kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering, tillsyn och kvalitetsgranskning. I utredningen Forskning 2000 var utredarna överens om att skilja mellan främjande och kontrollerande uppgifter i kvalitetsgranskande arbete rörande forskningen. Även Kunskapslyftskommittén har i enighet föreslagit en liknande åtskillnad mellan dessa huvuduppgifter vad gäller vuxenutbildning.

Den boskillnad som gjorts genom att bryta ut Myndigheten för skolutveckling från det gamla Skolverket, var en början till att skapa en tydligare ordning, men inte tillräcklig.

Vi menar att grund- och gymnasieskolan ocksåär i behov av fristående kvalificerad kvalitetsutvärdering.

En ny samlad verksamhetsgren har bildats i Utbildningsinspektionen, som sköter tillsyn och kvalitetsgranskning. Myndigheten har också ett samlat ansvar för att kontinuerligt se över kursplaner och betygskriterier samt pröva ärenden om fristående skolor.

När det gäller Utbildningsinspektionen såär den ett steg i rätt riktning. Dess granskning skall öka de närmaste åren och skolhuvudmän och skolor kommer att inspekteras regelbundet. Inspektionen kommer att omfatta verksamheternas förutsättningar, resultat och kvalitetsarbete. Detta är bra men sammanblandningen av uppgifter kvarstår i och med att Utbildningsinspektionen även skall föra dialog med de berörda kring resultaten för att "utveckla det systematiska kvalitetstänkandet". Denna sammanblandning av granskande och stödjande roller är olycklig och en del av det som vi moderater ville komma bort från med en delning av Skolverket. Den befintliga ambitionen från regeringen om att på sikt kunna granska varje skola vart sjätte år förslår inte. Sex år är oändligt lång tid i en elevkulls tillvaro. Skolorna måste granskas vart tredje år.

Ett fristående, nationellt kvalitetsinstitut

Vi föreslår inrättandet av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut. Ett sådant fristående kvalitetsinstitut skall komplettera den uppföljning och utvärdering som måste bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda huvudmän och även i någon mån av Skolverket.

Kvalitetsinstitutet ska ges en självständig ställning och därmed svara för mer fristående kvalitetsuppföljning fritt från den politiska sfären. Ingen må döma i egen sak är en gammal domarregel som bör gälla även inom det svenska skolväsendet. Inga politiker, inte ens landets utbildningsminister, skall ha rätt att överpröva institutets kontrollverksamhet, och samma regler skall gälla för kommunala som för fristående skolor.

Detta skall innebära att Skolverket fortsättningsvis främst tar ansvar för insamling av jämförbar statistik, och det nationella kvalitetsinstitutets uppgift blir att svara för mer kvalificerad kvalitetsbedömning. Institutet formulerar självt sitt program för kvalitetsutvärdering av skolan. En verksamhetsplan som offentliggörs förslagsvis vart tredje år skall upprättas.

Staten kan dock efterfråga och beställa oberoende utvärderingar från institutet, men uppdragen får inte ges en sådan omfattning att den egeninitierade kvalitetsprövningen eftersätts. En särskild fråga gäller återkommande och kontinuerlig utvärdering av varje skolenhet. Vi anser att varje skola med jämna mellanrum måste granskas vad gäller undervisningskvalitet och resultat. Återkommande granskning skall ske minst vart tredje år. Alla rapporter skall vara offentliga och det bör ligga i institutets ansvar att aktivt informera om analyser och slutsatser. Dessa kommer att ha extra relevans i samband med det fria skolvalet.

Det nya institutet bör ges en liten, fast organisation. Tanken är att i projekten engagera erfarna lärare, framträdande skolforskare, företrädare för kvalitetsmätningar och så vidare för relevanta studier. Internationella kontakter och samarbete vad avser utvärdering över nationsgränserna skall vara en naturlig del av institutets arbete.

Den flexibla formen innebär att kvalitetsinstitutet bidrar till att ta vara på kompetensen bland lärare samtidigt som det ger erfarna lärare nya karriärmöjligheter och kopplingar till universitet och högskolor. Utvärderingar av pedagogik, organisation och verksamhet är en del av arbetet, mer ämnesspecifik uppföljning en annan. När det gäller frågor om hur väl undervisningen svarar mot nya kunskaper och utvecklingen i olika ämnen förutsätter vi att expertis från berörda branscher involveras.

Fördelen med att i utvärderingsarbetet anlita expertis från olika håll är att kunnandet vidgas, skolverksamhetens koppling till forskning och utveckling förbättras samtidigt som ett vetenskapligt förhållningssätt till såväl ämnen som pedagogik säkras. Vi tror också att en fördel med en mer rörlig och flexibel organisation är att den snabbare kan vinna respekt för sitt arbete än mer traditionella lösningar. Tilltron till politiker och skolmyndigheter ute i skolorna är, som flera utredningar visat, begränsad.

Det fristående kvalitetsinstitutet skall verka i allmänhetens tjänst. Det innebär krav påöppenhet i verksamheten och ett aktivt arbete för att offentliggöra resultat.

Precis som med elevers prestationer är det av yttersta vikt att så tidigt som möjligt upptäcka om en skola är på väg i fel riktning. Med regelbundna granskningar och återkommande uppföljningar så skall en skolas kvalitet aldrig kunna bli oacceptabelt låg utan hinna fångas upp dessförinnan. Brister skall påpekas tidigt för att kunna åtgärdas tidigt. Liksom friskolorna i dag granskas måste även de kommunala skolorna återkommande granskas.

Alla skolor skall behandlas lika. Av detta följer att staten skall godkänna alla skolor och också kunna dra in tillståndet - och rätten till bidrag - för skolor som inte uppfyller de grundläggande kvalitetskraven. Skolorna skall också granskas i samma omfattning, oavsett om det är kommunala eller fristående skolor.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till upprättande av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut för skolan.

Stockholm den 23 september 2004
Sten Tolgfors (m)
Margareta Pålsson (m)	Tobias Billström (m)
Ewa Björling (m)	Tomas Högström (m)
Ulrika Karlsson (m)