Ett jämställt ROT-avdrag

Motion 2004/05:Sk201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avsaknaden av en analys av nu föreliggande ROT-avdrag ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

2. Riksdagen beslutar att ROT-avdraget också skall omfatta hushållsnära tjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bakgrund

ROT-avdrag infördes första gången den 15 februari 1993 och gällde då till den 1 december 1994. Avdragen återinfördes sedan den 15 april 1996 och togs slutligen bort den 31 mars 1999. Det är alltså tredje gången riksdagen skall besluta om införandet av ROT-avdrag.

Det är helt uppenbart att ROT-avdraget, som avser reparationer, renoveringar samt om- och tillbyggnader, i första hand vänder sig till en klart mansdominerad bransch. Riksdagens revisorer skrev år 2002 i sin granskning av ROT-avdraget bland annat att det är anmärkningsvärt att denna omfattande åtgärd infördes och fanns i kraft under så lång tid utan att den utvärderades. När skatteutskottet år 2002 behandlade revisorernas skrivelse gjordes ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att analys-, uppföljnings- och utvärderingsåtgärder vidtas och att dessa åtgärder även omfattar relevanta genus- och jämställdhetsperspektiv i samband med eventuella skattelättnader av ROT-avdragsliknande karaktär i en ny eventuell lågkonjunktur. Detta blev också riksdagens beslut.

Nu föreslår regeringen att ROT-avdrag åter skall införas. Vad det är som gör att avdragsrätten även denna gång bara gäller en mansdominerad bransch är svårt att utläsa. Mera uppenbart är dock att regeringen helt har bortsett från riksdagens ovannämnda tillkännagivande. Vart tog de stolta deklarationerna om att genus- och jämställdhetsperspektivet skall genomsyra alla politikområden vägen?

Regeringen beskriver inte med ett enda ord att någon analys ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv har gjorts innan propositionen lades fram i våras. Det enda som regeringen pliktskyldigast skriver är att Boverket tillsammans med Skatteverket skall få i uppdrag att analysera, följa upp och utvärdera nu föreslagna åtgärder ur arbetsmarknadssynpunkt och att uppdraget även skall omfatta en analys, uppföljning och utvärdering ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Regeringen har enligt min uppfattning inte tillgodosett riksdagens tillkännagivande om att en analys ur genus- och jämställdhetsperspektiv skall göras i samband med de nu föreslagna ROT-avdragen. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Moderaterna har under många år tillsammans med övriga borgerliga partier i motioner föreslagit att en skattereduktion för hushållsnära tjänster skall införas. Motiven till detta är följande:

Gör svarta jobb vita. Det är djupt olyckligt att orimliga skatteregler pressar människor till svart arbete. För många unga riskerar den första kontakten med arbetsmarknaden att bli svartjobb. Genom vårt förslag till skattereduktion får de som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig i ett legalt system. De får då som alla andra ta del av socialförsäkringssystemen, sjukförsäkring, pension etc.

Öka valfriheten för hushållen. Med ett ökat utbud av servicetjänster ökar också valfriheten. Människor får större möjlighet att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet eller att arbeta mindre och i stället göra hemarbetet själva.

Öka jämställdheten. Jämställdheten har visserligen gjort framsteg under de senaste decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som har huvudansvaret för hemmet och barnen och som utför merparten av det oavlönade hemarbetet. Skattereglerna hindrar kvinnor såväl från att bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad som från att köpa sig servicetjänster.

Öka antalet jobb. Det är svårt att med någon större precision ange hur många nya arbetstillfällen som kan tillkomma med vårt förslag. Helt klart är det ett betydande antal personer, av vilka flera har svårt att komma in på arbetsmarknaden, som genom vårt förslag får arbete.

Öka effektiviteten i ekonomin. Individens fria val mellan fritid, oavlönat hemarbete och beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora skattekilarna på tjänsteproduktion.

Genom att minska skattekilarna minskar snedvridningarna. Människor kommer då i större utsträckning att kunna köpa hushållstjänster och använda den frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete eller till att tillbringa den med barnen. Det ökar specialiseringen och därmed effektiviteten i ekonomin. De som köper tjänsterna kan specialisera sig mer på sitt förvärvsarbete, och de som säljer tjänsterna blir specialister på just hushållstjänster.

Minska stressen. Kostnaderna för stressrelaterad ohälsa är en betydande utgiftspost för staten. En orsak till det finns i den höga förvärvsfrekvensen i Sverige. Många familjer lever under stor press med två heltidsarbetande föräldrar som med dagens skattesystem inte har råd att efterfråga hjälp med olika sysslor i hemmet för att få vardagen att gå ihop. Framför allt drabbar detta kvinnor, då de i högre grad är dubbelarbetande. I ESO-rapporten "Den svenska sjukan" (2002:49), förs bl.a. resonemanget att den höga förvärvsfrekvensen kombinerat med dubbelarbete sannolikt är en av orsakerna till att kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna.

Skattereduktion för tjänster som utförs i hemmet. För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält genom att skattekilen minskas eller slopas helt. Vårt förslag kan beskrivas som en utvidgning av det så kallade ROT-systemet, dvs. den skattereduktion som tidigare tillämpades för reparationer, ombyggnad och tillbyggnad. Vi föreslår dock en skattereduktion på 50 procent av arbetskostnaden för ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet.

De tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten skall berättiga till skattelättnad. Det innebär att skatten sänks för ett antal hushållstjänster där det är lätt att "göra det själv" och där någon vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning och barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis utförs på en vit marknad, som målning, snickeriarbeten och reparation av hushållsapparater. Däremot utesluts offentligt subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg och andra tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och arkitekttjänster.

Vårt förslag har en begränsning av den maximala skattereduktionen. Vi föreslår att den skall vara 25 000 kronor per hushåll och år. Det innebär att hushållet kan köpa tjänster för 50 000 kronor per år och få skattereduktion för dessa.

Detta är Moderaternas förslag, men som ett första steg skulle riksdagen omgående kunna besluta att den skattereduktion på 30 procent som nu föreslås av regeringen också skall omfatta fler tjänster. Regeringen måste i så fall omgående anmäla detta till EU för att få det prövat enligt EG-rättens statsstödsregler. I EU pågår sedan 1999 en försöksverksamhet med reducerad moms för flera typer av de tjänster som jag anser skall omfattas av ROT-avdraget. Det borde således inte vara några större problem för regeringen att få godkännande av EU. Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen valt att inte delta, men det går att ändra på nu.

Riksdagen bör besluta att det föreslagna ROT-avdrag också skall omfatta hushållsnära tjänster.

Stockholm den 14 september 2004

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)