Ett linberedningsverk

Motion 1990/91:N273 av Birgitta Hambraeus och Stina Gustavsson (c)

Som svar på vår motion 1989/90:N330 framhöll
riksdagen hösten 1990, i enlighet med näringsutskottets
betänkande 1990/91: NU6, att det är riksdagens
''förhoppning att linhanteringen skall få ökad omfattning''
och att man anser att denna fråga är viktig. Riksdagen tog
emellertid inte ställning till den väsentligaste
förutsättningen för att dessa förhoppningar ska infrias,
nämligen att ett linberedningsverk byggs i Sverige.

Intresset för lin är ständigt växande. Många frivilliga
organisationer, såsom Orsa Lin ekonomiska förening,
hushållningssällskapen i Örebro och Halland, grupper i
Hälsingland, Klässbols linneväveri m fl arbetar praktiskt
med linet. Det finns en allt starkare önskan att främja denna
klassiska inhemska fiberväxt, som har så stor användbarhet
och skönhet.

Linne är ett oöverträffat material när det gäller att suga
upp fukt och samtidigt torka snabbt. Det gör det behagligt
som sänglinne. Inom sjukvården skulle draglakan av linne
kunna ha en rent läkande effekt genom att liggsår kunde
undvikas.

Också inom t ex industri och rörmokeri är linet utmärkt.
Postens personal uppges sakna sina linnesäckar.

Lin har alltid varit dyrbart, d v s det kräver mycket
arbete om kvalitén ska bli hög. Men det stora värdet av
denna inhemska fiber motiverar att vi satsar helhjärtat.
Tack vare intresset och beredvilligheten hos många enskilda
och organisationer att arbeta med lin ideellt, kan relativt
små ekonomiska satsningar från samhället ge en mycket
stor utdelning.

Fil lic Ingrid Lundholm har i sin värdefulla avhandling
Spånadslinodlingens geografiska läge 1940--1965 i Sverige
visat hur betydelsefull linodlingen var för inte så länge
sedan. Vi odlade och beredde lin i Sverige i industriell skala
ända fram till 1966 då man lade ned linberedningsverket i
Laholm som hade dåtidens modernaste industriella teknik.

Ett linprojekt i Halland utreder enligt uppgift
möjligheten att bygga ett linberedningsverk. Expertis från
det gamla Laholmverket har knutits till projektet.

Det är glädjande att ett linspinneri i Växbo i Hälsingland
startat på privat initiativ, med visst stöd från länsstyrelsen.

Centerpartiet har i ett drygt decennium motionerat i
riksdagen om stöd till linet och fått gehör för sina förslag.
En utredning har verkställts och STU har i uppdrag att
stödja linprojekt. Vid nämnden för hemslöjdsfrågor i
industridepartementet finns en särskild lingrupp.

I budgetpropositionen 1989/90, bil 14, angavs att STU
borde stödja projekt som ska utveckla nya sorters lin ur sitt
biomasseprogram. I år finns linet inte omnämnt. Att få fram
nya sorter är emellertid knappast det mest angelägna
problemet. Vad alla frivilligt engagerade säger behövs för
att man ska komma vidare nu är först och främst ett
linberedningsverk, dit man kan sända sitt skördade och
torkade lin för beredning.

I samband med omställningen av svenskt jordbruk till
minskad matproduktion, kunde man finna en möjlig metod
att ordna finansieringen av ett linberedningsverk. I den
energipolitiska överenskommelsen mellan regeringen,
folkpartiet och centern ingår byggandet av anläggningar för
etanolproduktion. Kanske kunde ett linberedningsverk
finansieras på liknande sätt.

Det skulle innebära att jordbrukare satsade en del av
omställningsstödet som andelar i verket mot att man fick
kontrakt på avsättning för odling av lin på motsvarande del
av sin åker. Avsättningen av det färdigberedda linnet borde
garanteras av staten under en övergångsperiod.

Nämnden för hemslöjdsfrågor i industridepartementet
bör skyndsamt ta kontakt med lantbrukets organisationer
för att se hur ett linberedningsverk kan finansieras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att nämnden för
hemslöjdsfrågor får i uppdrag att undersöka möjligheterna
att finansiera ett linberedningsverk i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 24 januari 1991

Birgitta Hambraeus (c)

Stina Gustavsson (c)