Ett mera miljöanpassat boende

Motion 1989/90:Bo544 av Agne Hansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Bo544

av Agne Hansson m.fl. (c)

Ett mera miljöanpassat boende

Utredningar och förslag till åtgärder skulle ske skyndsamt och med sikte
på att lägga fram förslag till hösten 1989. Ännu föreligger inga förslag från
regeringen. En proposition aviseras under våren.

I denna motion avstår vi därför nu från att föreslå åtgärder som direkt har
samband med regeringsuppdraget. Vi återkommer till detta när propositionen
i ämnet presenterats.

Nedan tar vi upp övriga förslag på åtgärder inom boendemiljöområdet och
för ett resursbevarande boende i övrigt.

Helhetssyn

En bra bostad är en social rättighet och en viktig grund för människors välfärd.
Därför är det viktigt att planeringen av boendet sker på ett sådant sätt
att förutsättningar skapas för en trivsam miljö. Förutsättningar för en bra
boendemiljö tillgodoses bäst i en decentraliserad samhällsstruktur med kompletta
lokala samhällen med nära anknytning mellan arbete, boende, utbildning
och service.

Ett resursbevarande boende

En bra boendemiljö förutsätter ett boende och en bebyggelseplanering som
hushållar väl med naturens resurser. Boendet måste bättre än hittills anpassas
till det ekologiska systemet och till behovet av bättre och effektivare
energianvändning. 1 en särskild motion tar vi upp konkreta exempel på ett
ekologiskt byggande och boende. En successiv anpassning till ett sådant mer
resursbevarande boende är nödvändigt för att klara framtidens energi- och
miljöproblem och för att skapa ökad trivsel i boendet.

För att nå det krävs bl.a. en mera systematisk användning av miljökonsekvensbeskrivningar
som beslutsunderlag i samhällsplaneringen, mera resursbevarande
byggnadsteknik och miljövänligare sätt att ta hand om avfallet.

Byggnadsreglerna måste utformas så att ekologiskt byggande och miljövänligare
teknik stimuleras fram. Ett exempel på detta är att ge reglerna en
sådan utformning att källsortering av sopor underlättas. Det är därför viktigt
att det uppdrag som boverket har om att lämna förslag på regelförändringar
för att underlätta källsortering av sopor slutförs skyndsamt så att reglerna
snabbt får praktisk tillämpning.

Effektivare energianvändning

Vi har i en annan motion avvisat regeringens metod att med krav på bygglov
åstadkomma förbud mot direktverkande el för uppvärmning i bostadshus.
Ett förbud direkt inskrivet i PBL är en enklare och effektivare åtgärd.

Åtgärder för att åstadkomma en effektivare energianvändning får inte
stanna med ett förbud mot direktverkande el. Arbetet på att få fram en effektivare
energianvändning måste därför drivas vidare.

Lämpliga tillfällen för att övergå till effektivare energianvändning är vid
ombyggnation. Det rimmar illa med strävandena till en effektivare energianvändning
att ombyggnadsverksamheten i sådana fall är belagd med sämre
ekonomiska villkor än nyproduktionen. Vi föreslår därför att lån till ombyggnad
som uttryckligen göres för att åstadkomma en effektivare energianvändning
skall få ske till samma garanterade ränta som nu gäller för nybyggnad.
Detta bör ges regeringen till känna.

Vidare bör bättre och effektivare stödformer utarbetas för att introducera
mera miljövänliga och energieffektiva uppvärmningssystem. Ett sådant exempel
kan vara stöd till solvärmeanläggningar. En närmare utformning av
på vilka sätt en konvertering av direktverkande el för uppvärmning i redan
befintliga anläggningar kan stimuleras, bör också närmare övervägas. Regeringen
bör efter överväganden återkomma till riksdagen med förslag. Detta
bör ges regeringen till känna.

Bomiljölag

Strävan att förbättra boendemiljöerna och anpassa boendet till nya energioch
resurshushållningskrav är ett långsiktigt förebyggande arbete. En politik
för bättre boendemiljö måste innefatta både åtgärder som förhindrar att nya
boendemiljöproblem uppstår och insatser för att lösa de boendemiljöproblem
som redan finns. De som t.ex. drabbats av fukt- och mögelskador och
sjuka hus måste snabbt kunna få reella förutsättningar att lösa problemen
och erhålla ekonomiskt stöd.

Enligt vår uppfattning måste arbetet för en bättre boendemiljö ske på bred
front. Det är angeläget att innehållet i de lagar och regler som styr boendemiljöfrågorna
i högre grad riktas mot kvalitetsaspekterna kring byggande
och boende. Det förutsätts ske i det nu pågående arbetet med dessa frågor i
regeringskansliet.

Den lagstiftning som redan finns och som påverkar boendemiljöfrågorna
är i dag spridd i olika lagar och regleras av olika myndigheter. Samtidigt som
regelsystemet nu ses över bör också de lagar och regler som skall garantera
goda boendemiljöer samlas på ett ställe i en särskild boendemiljölag. Detta
bör ges regeringen till känna.

VDN-märkning av bostäder

En viktig faktor i arbetet med att stimulera fram bättre boendemiljöer är
att göra kvaliteten i boendet till en konkurrensfaktor på bostadsmarknaden.
Därmed blir det svårare att få avsättning för dåligt byggda hus och att undvika
överexploatering av bostadsområden.

Mot. 1989/90

Bo544

Den stora bostadsbristen är ingen god grund att utgå ifrån i arbetet för en
bättre miljö. Forcerad byggnation kan lätt bli fuskbyggen. Kostnadsökningen
lockar till billigt materialval som är bristfälligt i fråga om hållfasthet
och kvalitet.

Ur boendemiljösynpunkt är det därför viktigt att snabbt komma ur den
bostadsbristsituation och de kostnadskrav som den socialdemokratiska politiken
försatt boendet i. Dessutom måste kraven skärpas på en mera omsorgsfull
och noggrann planering av bostäderna.

För att nå denna skärpning och göra kvalitet och miljö till en konkurrensfaktor
föreslår vi att VDN-märkning av bostäder införs. En sådan VDNmärkning
skall omfatta bostadens totala kvalitet, såsom exempelvis möblerbarhet,
ljudisolering inom lägenheten och mellan lägenheterna, ljusförhållanden
i lägenheten, värme och ventilation, ljus på gården utanför, kvalitet
i byggmaterial, omgivningens utformning, utsikt, områdesbuller och omgivande
naturmiljö.

Vi föreslår att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för att en VDNmärkning
av bostäder införs i linje med vad som här anförts.

Åtgärder mot radon i bostäder

Radonproblemet i våra bostäder utgör ett hot för de boende. Trots genomförda
undersökningar är fortfarande radonförekomsten inte kartlagd i sin
helhet. Planläggningen för att undvika nya radonhus är klart otillfredsställande.
Samtidigt kan konstateras att de åtgärder som krävs för att komma
till rätta med problemen inte kan anses särskilt omfattande eller kostsamma.
De allra flesta saneringsåtgärderna stannar vid ett belopp under 50 000 kr.

Ett snabbt och heltäckande saneringsprogram bör därför garantera ett
gott resultat för att få bort ett miljöproblem som utgör ett stort hot mot
många boendes hälsa.

Mot denna bakgrund bör enligt vår mening.

- kommunerna genom statliga insatser stimuleras till att genomföra en fullständig
kartläggning av förekomsten av radon i bostäder,

- det nuvarande bidraget för sanering av radon höjas från 15 000 kr till
25 000 kr och utgå med högst 50 % av investeringskostnaden

- gränsvärdet för åtgärdernas genomförande sänkas från 400 till 200 bequerel,
som socialstyrelsen nu också har föreslagit.

Våra förslag innebär ett ökat anslagsbehov med 10 milj.kr. i förhållande
till regeringens förslag. Vi föreslår att dessa medel anvisas.

Effektivare stöd från fonden för fukt- och mögelskador

De regler som gäller för stöd från småhusskadenämnden är krångliga och
ineffektiva. Därmed blir inte fonden den hjälp till akut drabbade familjer
som var avsett.

Från centerns sida har vi vid tidigare riksmöten krävt att reglerna för stödet
skall förenklas och göras effektivare. Vi har bl.a. krävt att storleken på
bidraget skall relateras till skadans omfattning och inte till fastighetens värde
och storleken som belastar fastigheten. Vi har också föreslagit att självrisken
borde sänkas och differentieras i förhållande till åtgärdens omfattning.

Mot. 1989/90

Bo544

9

I budgetpropositionen föreslås nu en förändring av reglerna. De regler för
bidrag som nu föreslås innebär en förändring på i princip två punkter. Den
ena är att bidraget göres mindre beroende av storleken på de lån som belastar
fastigheten. Det är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Den andra
är att kravet på egen insats ökas i förhållande till vad som nu gäller. Det är i
förslaget motiverat av att regelbundna underhåll inte skall kunna räknas in i
underlaget för bidrag. Självrisken differentieras och relateras till husets ålder.
Avskrivningstiden är satt till 30 år.

Det finns skäl för att beakta inslaget av sedvanliga underhållsåtgärder i
samband med en åtgärdad mögelskada. Men den schabloniserade metod
som nu föreslås är en mycket kraftig generalisering som kan slå väldigt olika
beroende på en rad faktorer. Inslaget av sedvanligt underhåll bör bedömas
mera exakt från skada till skada.

Förslaget om skärpta krav på egen insats och ett självriskbelopp där ett
basbelopp läggs som golv, stimulerar inte till tidiga ingrepp medan skadan är
liten. De nuvarande reglerna har kritiserats just för att självriskbeloppet varit
för högt och inte tillräckligt flexibelt i förhållande till skadans omfattning.
Ett så högt självriskbelopp motverkar dessutom det sociala motivet av stödet.

Förslaget bör därför avvisas av riksdagen.

Vi föreslår istället att självrisken differentieras och relateras direkt till
kostnaden för åtgärden. Självrisken bör konstrueras med ett fast belopp på
5 000 kr och byggas på med 1/3 av kostnaden för åtgärder upp till ett basbelopp.

Med hänsyn till att sedvanliga underhåll kan ingå i en åtgärd om en totalrenovering
väljs, bör detta beaktas vid bestämmandet av bidragsunderlaget.
Det bör göras utifrån en faktisk bedömning i varje enskilt fall. Hänsyn skall
då tas till vilka kostnader som avser åtgärder för fukt- och mögelskador och
vilka kostnader som avser sedvanliga underhållsåtgärder.

Villkor för bidrag skall vara frikopplat från lånebilden på fastigheten. En
garanti bör införas som garanterar den drabbade att åtgärden ger avsedd effekt.

Med hänsyn till att antalet ärenden som inkommit till nämnden under 1989
ökat kraftigt är den anslagsbegränsning som föredraganden föreslår tveksam.
Ambitionen att förbättra boendemiljön även i dessa avseenden bör
fortfarande vara hög. Mot den bakgrunden och med hänvisning till det anslagsbehov
som fondstyrelsen anser behövs, föreslår vi att ramen för budgetåret
1990/91 ökas med 95 milj.kr. utöver de 20 milj.kr. som föredraganden
föreslår. Därutöver bör riksdagen ge det begärda bemyndigandet att få ta
tidigare ram på 250 milj.kr. i anspråk även för budgetåret 1990/91. Vi föreslår
vidare att anslaget justeras upp med 27 milj.kr.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för ett resursbevarande boende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

Mot. 1989/90

Bo544

10

tionen anförts om villkor för lån vid ombyggnad för att nå effektivare
energianvändning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om introduktion av effektivare uppvärmningssystem i
byggnader,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en bomiljölag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om VDN-märkning av bostäder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulansåtgärder för en fullständig kartläggning av
förekomsten av radon i bostäder,

7. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:100 i denna del
beslutar att gränsen för bidrag till åtgärder för att sanera bostäder från
radon sätts till lägst 1 000 kr. och högst 25 000 kr. samt att gränsvärdet
för att kunna erhålla stöd sänks till 200 Bq i enlighet med vad som
anförs i motionen,

8. att riksdagen med avslag på regeringens förslag begär förslag till
nya regler för bidrag från fonden för fukt- och mögelskador i linje med
vad som anförs i motionen,

9. att riksdagen beslutar att med avslag på regeringens förslag i proposition
1989/90:100 medge att ramen för budgetåret 1990/91 för bidrag
till fukt- och mögelskador vidgas med 95 milj.kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador
för budgetåret 1990/91 anvisar ett i förhållande till regeringen med 27
milj.kr. förhöjt anslag om 115 milj. kr.

Stockholm den 24 januari 1990

Agne Hansson (c)

Rune Thorén (c) Birger Andersson (c)

Ivar Franzén (c) Elving Andersson (c)

Stina Gustavsson (c) Karin Starrin (c)

Mot. 1989/90

Bo544

11