Ett mindre sårbart jordbruk

Motion 1988/89:Jo253 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Jo253

av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (båda c)
Ett mindre sårbart jordbruk

För Bergslagen är en levande landsbygd oumbärlig. En levande landsbygd
förutsätter levande och verksamma jordbruk. Jordbruket som näring
behöver därför lyftas fram och utvecklas för att skapa balans och harmoni i
det nya Bergslagens struktur.

De satsningar som nu sker på turism och friluftsliv bygger i stor
utsträckning på att det befintliga mosaiklandskapet kan bibehållas. Men detta
är inget självklarhet!

En levande landsbygd hotas idag från många håll. I det följ ande kommer vi
att redovisa några vägar för att reducera dessa hot och lyfta fram några
förslag till åtgärder som kan bidra till en positiv utveckling.

Ett hot mot befintligt jordbruk i Bergslagen och på andra håll i landet där
produktionsbetingelserna är likartade utgör det faktum att dagens högproduktiva
och intensiva jordbruk kännetecknas av en hög mekaniserings- och
specialiseringsgrad. Prissättningen av jordbruksprodukter gynnar heller inte
de mindre jordbruken.

Utvecklingen hittills har inneburit en geografisk koncentration av jordbruksföretagen
liksom produktionen av vissa produkter. En tredjedel av
landets fläskproduktion finns i Skåne, medan Norrland har en mycket låg
självförsörjningsgrad av t.ex. brödsäd. Koncentrationen av förädlings- och
distributionscentraler samt den regionala snedfördelningen av livsmedelsindustri,
till ca 1/3 i Skåne, gör hela näringen mycket beroende av fungerande
transportsystem.

Landets livsmedelsproduktion har blivit i allt större grad beroende av
omvärlden. Systemet förlitar sig på att importen fungerar beträffande vissa
viktiga insatsvaror, att transporten även över kontinenterna fungerar samt
att energi- och informationsförsörjningen är intakt.

Med minskade beredskapslager kan även begränsade regionala störningar
få allvarliga konsekvenser samt att regional brist på produktionsmedel kan
uppstå trots god nationell tillgång.

Flera försvarsutredningar har uppmärksammat att dagens centraliserade
system för livsmedelsförsörjning medför en ökad sårbarhet. Därför är ett
levande jordbruk i hela Sverige med lokal och regional livsmedelsproduktion
nödvändigt för ett så långt möjligt uthålligt samhälle.

Här måste försvars- och jordbrukspolitiken samverka vad gäller beredskapsaspekterna
i landsbygdsutvecklingen.

I Bergslagen finns ett antal kommuner som samverkar för att gemensamt
försöka lyfta fram ovan redovisade aspekter på det sårbara jordbruket. I

samverkansprojektet, som har stöd av lantbruksorganisationer och överstyrelsen
för civil beredskap, ÖCB, ingår att utarbeta en modell för ett mindre
sårbart jordbruk.

Modellen benämns utvecklingsgård, tidigare beredskapsgård, och
ska även kunna stå modell för andra bygder än Bergslagen.

Utvecklingsgården

Denna skall användas för att utveckla och pröva jordbruksformer med
väsentligt mindre inbyggd sårbarhet. Detta ska ske genom minskad användning
av externa, framför allt importerade produktionsmedel. Utvecklingsgården
ska ingå i kommunens beredskap för livsmedels- och energiförsörjning
vid kris. Gårdens produktionsinriktning och val av produktionsmedel
skall därför bygga på lokala behov och lokala förutsättningar.

Modern bästa kända teknik ska användas.

Utvecklingsgården ska under normala förhållanden kunna drivas på
företagsekonomiska grunder och vara en naturlig del i den kommunala
infrastrukturen.

Krav på en utvecklingsgård

För att en utvecklingsgård ska kunna uppfylla de formulerade kraven bör
storleken på gården vara större än medelarealen i trakten. Beroende på bl.a.
valet av energiform, djurbesättning m.m. bör utvecklingsgården vara i
storleksordningen 35-45 ha åker. Gården behöver också ha skogsmark.
Alternativt kan man tänka sig att samla de olika kraven på en gård i en eller
flera byar.

Gården bör ha djurbesättning med tonvikt på mjölkkor. Utöver fodergrödor
ska det odlas brödsäd, rotfrukter och grönsaker så mycket som klimatet
tillåter.

Förädling fram till konsumentledet bör ske så nära gården som möjligt.
Transporterna bör minimeras.

Effekter på kort sikt

Redan innan en utvecklingsgård fått någon egentlig betydelse för den lokala
försörjningen kan den bidra till att sårbarhets- och beredskapseffekterna
lyfts fram till offentlig debatt - en diskussion om obalanser mellan olika
landsdelar och om vad som krävs för att bibehålla jordbruket i skogsbygderna.
Detta bör främja uppkomsten av lokala initiativ.

Källa för kunskap

Sorn demonstrationsgårdar kan de bidra till att sprida ett nytt tänkande på
orten, konkretisera för invånarna hur ett mindre sårbart och robust jordbruk
ingår som en viktig del i landets totalförsvar.

Mot. 1988/89

Jo253

12

Förväntade effekter på sikt

Utöver minskad lokal sårbarhet får de små jordbruken utanför slätterna ett
existensberättigande. Lyckas man att påvisa fördelar med lokal distribution
till närmarknaden kan en klart bättre sysselsättning byggas upp på landsbygden
i förädlingsledet.

Detta led kan förhoppningsvis ge jobb åt kvinnor och ungdomar, grupper
som idag har en svag ställning på arbetsmarknaden i dessa landsdelar.

Kommuner och landsting kan bidra till att bygga upp en närmarknad för att
ge en basavsättning. Om offentliga organ samverkar kan en viss stabilitet
skapas åt det skisserade systemet.

I förlängningen bör det vara möjligt att utvecklingsgården blir en källa för
kunskapsutveckling inom mindre sårbar jordbruksteknik. Modem informationsteknik
ska användas för att få en effektiv kunskapsspridning.

Det tänkta slutmålet är ett nätverk av utvecklingsgårdar som kan utgöra en
väsentlig resurs för vår beredskapsplanering.

Ett projekt av ovan beskriven art borde utgöra en väsentlig del i landets
beredskapsplanering för krigs- eller avspärrningssituationer. Det bör likaså
vara av stort intresse för landets jordbruksnäring samt kommuner och
konsumenter.

Detta är sammantaget ett projekt som är viktigt att kunna fullfölja fullt ut.
För att lyckas med detta krävs resurser även rent ekonomiskt. Då detta
projekt måste anses vara av nationell karaktär anser vi det rimligt att ett
centralt nationellt organ medverkar beträffande den ekonomiska delen.
ÖCB bör enligt vår mening vara en naturlig instans för anslagsgivning. Även
FOA bör vara intresserat.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om projektet Utvecklingsgården i Bergslagen.

Stockholm den 24 januari 1989

Göran Engström (c) Birgitta Hambraeus (c)

Mot. 1988/89

Jo253

13

gotab 16877, Stockholm 1989