Ett nytt värnpliktssystem m.m.

Motion 1991/92:Fö317 av Richard Ulfvengren och John Bouvin (nyd)

Ett nytt värnpliktssystem och bevarande av våra
regementen

I ett läge där de militära insatserna och behovet av
antalet värnpliktiga minskar, behövs något nytt. Att koppla
värnplikten till enbart militära uppgifter är en omodern
tanke. Ungdomar behöver en bra start i livet och samhället
behöver en informerad och kompetent reserv att nyttja i
krissituationer.

Trots minskade ekonomiska ramar bör vi ha ambitionen
att ge alla ungdomar (tjejer & killar) en bra start i livet. Det
är trots allt dessa ungdomar som med egen kraft,
initiativoch skaparförmåga skall bygga vårt framtida
Sverige. En god start skapar en laganda och en framtidstro.
Det motverkar social utstötning och rasism.
Jämlikhetsproblemen torde också minska med ett system
där alla kan delta.

Det förslag som vi lägger bygger på att utbildningen ska
ligga i direkt anslutning till avslutade gymnasiestudier, vare
sig de är två-, tre- eller fyraåriga. Det ska gälla både tjejer
och killar. En praktiktermin helt enkelt. Det kommer att
innehålla två delprogram:En grundutbildning på 3
månader (lika för alla)En tilläggsdel på 3-9 månader (val
av olika inriktningar)

Grundutbildning

Exempel på vad grundutbildningen kan komma att
innehålla:Sjukvårdsutbildning (ABC-träning),
livräddningVardagsjuridik (rätt och vett)Svenskt
försvar och hotbilder (teori och praktiska övningar)
Körkort, förarbevis (båt) m.m.
Arbetsmarknadsinformation, studievägledning m.m.
Fysisk träning (sport, löpning, simning, friskis & svettis)
Natur och miljö. ''Städa Sverige''?Tekniska
baskunskaper (snickra, måla, el, VVS m.m.)
Barnskötsel, städning, matlagning m.m.
Svenska/engelska/matematik (ett slags högskoleprov)
Brott och straff, ANT (Alkohol, Narkotika, Tobak)
Presentationsteknik (Föredrag, video, affärsbrev m.m.)
Val till frivillig del.

Detta basprogram utföres på något regemente i
ungdomarnas närhet för att spa ra hemresekostnader. Efter
denna grundutbildning kan man fortsätta att studera, börja
jobba eller fortsätta någon av de tilläggsutbildningar som
erbjuds.

Tilläggsutbildning

Tilläggsprogrammen styrs av lokala behov och
ungdomarnas egna önskemål och idéer. Ungdomar kan
använda tilläggsprogrammen för att ''pröva på'' en
yrkesinriktning som man har intresse och läggning för. De
lokala företagen, myndigheterna, och organisationerna bör
ingå i ett nära samarbete. Exempel på tilläggsprogram är:
Militärtjänstgöring (dagens värnplikt)Katastrofbrigad
(olja, kärnkraft, bränder, olyckor m.m.)Internationell
katastrof- och biståndsbrigad.Forsknings- &
utvecklingscenter (AMS, Utvecklingsfonden, NUTEK)
Sjukvårdstjänstgöring (barn, äldrevård m.m.)Praktikant
(lärling) inom olika hantverksyrken.Tjänstgöring inom
Polis, Tull, Bevakning (inre säkerhet)Kultur (vårda
kulturminnen, bevara traditioner etc.)

Bevara regementen och flottiljer

I debatten diskuteras idag att allt fler och fler
regementen hotas av nedläggning. Vi tycker det är fel väg
att gå. Se inte bara problemen, se möjligheterna. Motivet
att hotbilden idag är annorlunda och att vi därför inte
behöver lika stor militär beredskap är inte gott nog. Dels
kan ingen förutspå att hotbilden inte i en framtid ändrar
karaktär igen. Vi lever i en föränderlig värld. Det tar längre
tid att bygga upp än att rasera.

En del i vårt värnpliktsförslag är som sagt att finna
alternativa behov och uppgifter för de värnpliktiga. Vissa
av dessa utbildningar kan komma att bli så omfattande och
specialiserade att det finns behov av att använda idag
befintliga regementen eller flottiljer.

En annan modell är de regementen som bedöms
strategiskt viktiga ur militärsynpunkt, men som med
neddragningar i antalet värnpliktiga i militärtjänst ej kan
bära sina kostnader för administration, lokal och
markkostnader. Dessa regementen kan integreras med
kommunala sysslor.

Samordningsfördelar

Det finns en rad olika instanser i kommuner och
landsting som kunde integreras med regementena och
dessutom ha en välbehövlig närkontakt med de nya
grundutbildningarna. Exempel på instanser som kunde
utlokaliseras och därmed bereda plats för nya
ungdomsbostäder i city är: Brand- och räddningstjänst,
gatukontor, parkförvaltning, arbetsförmedling,
bostadsförmedling, fritidsförvaltning, AMS/AMU,
invandrarservice, civilförsvaret, hemvärnet, m.m.

Deltagande och betyg

Tanken är att utbildningen ska vara frivillig, men av
sådan karaktär att den drar till sig ett nästintill allmänt
deltagande. Den ska ha ett så positivt innehåll att man ej vill
missa den. Elever slutar ju inte gymnasiet utan att ha gått
sista terminen. Efter avslutad utbildning erhålls någon form
av betyg, kanske en extra sida på gymnasiebetyget.

Kostnader och finansiering

Att använda befintliga regementen och resurser från
andra instanser bör kunna skapa en effektivisering. De
''värnpliktiga'' bor i så stor utsträckning som möjligt på
regementet och deltar själva i marktjänsten. Färre
hemresor än idag.

Tanken är att det ska bli billigare än dagens värnplikt,
ungdomsarbetsinsatser och andra ungdomsprogram
tillsammans. Dessutom finns det en rad sådana där hemska
dynamiska effekter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för
en ny typ av värnpliktssystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda våra regementens och
flottiljers framtid vad beträffar icke-militära uppgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda möjligheterna till
samordning av vissa instanser inom kommuner och
landsting med våra befintliga regementen och flottiljer.

Stockholm den 25 januari 1992

Richard Ulfvengren (nyd)

John Bouvin (nyd)