Ett resursbevarande och miljöanpassat boende

Motion 1990/91:Bo242 av Agne Hansson m.fl. (c)

Helhetssyn

En bra bostad är en social rättighet och en viktig grund
för människors välfärd. Därför är det viktigt att planeringen
av boendet sker på ett sådant sätt att förutsättningar skapas
för en trivsam miljö. Förutsättningar för en bra
boendemiljö tillgodoses bäst i en decentraliserad
samhällsstruktur med kompletta lokala samhällen med nära
anknytning mellan arbete, boende, utbildning och service.

Ett resursbevarande och miljöanpassat boende

Inledning

En bra boendemiljö förutsätter ett boende och en
bebyggelseplanering som väl tar vara på naturens resurser.
Boendet måste bättre än hittills anpassas till det ekologiska
systemet och till behovet av bättre och effektivare
energianvändning.

En successiv anpassning till ett sådant mer
resursbevarande boende är nödvändigt för att klara
framtidens energi- och miljöproblem och för att skapa ökad
trivsel och ge hög kvalitet i boendet.

Vi har i vår motion om bostadspolitikens inriktning m m
understrukit att det för att nå dessa mål krävs bl a en mera
systematisk användning av miljökonsekvensbeskrivningar
som beslutsunderlag i samhällsplaneringen, mera
resursbevarande byggnadsteknisk och miljövänligare sätt
att ta hand om avfallet.

I denna motion betonas vikten av att byggande och
boende utformas på ett resursbevarande och miljöanpassat
sätt och läggs förslag i syfte att nå detta mål.

Ekologiskt byggande och boende

Utgångspunkter

En grundläggande regel för all verksamhet måste vara
att resurser skall brukas inte förbrukas. Hela det ekologiska
systemet bygger på ett ständigt kretslopp. Tas resurser ur
kretsloppet -- utan att de återförs igen -- eller om resurser
tillförs som normalt inte ingår i kretsloppet, uppstår förr
eller senare störningar i ekosystemet. Ett ekologiskt
byggande och boende måste därför ha som en
grundläggande målsättning att minimera förbrukningen av
ej förnybara resurser, samtidigt som höga krav ställs på ett
''sunt boende''.

Detta innebär att byggande måste ske på ett sådant sätt
att störningar i naturen undviks och bebyggelsen planeras
så att stor hänsyn tas till närmiljön. Den är en tillgång i
boendet och får inte först förstöras eftersom man då tvingas
att återskapa den med stora extra resurser. I ett ekologiskt
system finns alltid ett nära samband och ömsesidigt
beroende. Detta bör också vara norm i ett ekologiskt
boende, men utan att försvåra önskvärd integritet och
behov av enskildhet.

Energihushållning

Bostäderna måste vara mycket välisolerade. Detta ger
goda förutsättningar för ett bra rumsklimat. Husen bör ha
balanserad ventilation med effektiv värmeåtervinning.
''Naturligt'' byggmaterial skall prioriteras. Detta gäller i hög
grad också färger och andra material för ytbehandling.

Energiförsörjning

Ett ekologiskt boende måste bygga på att förnybar
energi i huvudsak nyttjas. En bra och prövad kombination
är solenergi och biobränslen. Med ett enkelt och driftsäkert
solvärmesystem med begränsad lagringsmöjlighet (2--3
dagar) kan ca 1/3 av årsbehovet av energi för uppvärmning
och tappvarmvatten täckas. Lagringstanken används också
som ackumulator vid eldning med biobränslen, samtidigt
som den utnyttjas som varmvattenberedare och
varmvattenackumulator. Enkelheten och samutnyttjandet
möjliggör förhållandevis låga energikostnader. Med
nuvarande statliga belåning och i husgrupper om 15--20
lägenheter bör kostnaden ej bli än högre för vattenburen
elvärme.

Med en välskött och tekniskt rätt utformad
eldningsanläggning blir utsläppen till luft från eldningen
minimala. Eftersom det är biobränslen blir det inget
nettotillskott av koldioxid. Rökgaserna är svagt basiska och
motverkar försurningen något. Askan är starkt basisk och
näringsrik och kan, om rena biobränslen används, med
fördel användas i trädgårdsodlingen.

Välisolerade hus med värmeåtervinning och rätt
placerade i förhållande till sol och vind ger låga
energibehov. Sannolikt kan användningen sänkas till 60--90
kWh per kvm lägenhetsyta (värme och tappvarmvatten)
motsvarande en användning på 7 200--10 800
kWh per år för en villa på 120 kvm, dvs en halvering
av energianvändningen.

Avfallshantering

De restprodukter som uppstår i boendet är i huvudsak
följande:HushållsavfallBad-, disk- och tvättvatten
(BDT-vatten)LatrinTrädgårdsavfall

Om miljövänliga disk- och tvättmedel används bör BDT-
vattnet kunna tas om hand i en markbädd och utan negativa
effekter återföras i kretsloppet. Organiskt avfall kan
behandlas genom kompostering eller genom rötning
(metanjäsning).

Komposteringen kan vara svår att styra till ett
kontinuerligt bra slutresultat. Ofta uppstår också betydande
luktproblem.

Metanjäsning däremot är en helt sluten process som dels
ger energi av hög kvalitet och dels sanerar avfallet.
Rötprodukten är ett högvärdigt gödselmedel, som kan
användas vid odling. Metangasen kan användas för
motordrift, vilket möjliggör elproduktion eller eldas direkt
i en gaspanna.

Systemlösningen kan vara följande. WC med
snålspolande toaletter som direktansluts till en
samlingsbrunn före själva ''reaktorn'' (rötkammare). Till
samlingsbrunnen förs också allt organiskt hushållsavfall, väl
sorterat utan inblandning av plast, kemikalier och metaller.
Trädgårdsavfall kan efter homogenisering ge ett betydande
råvarutillskott och öka gasproduktionen. Eventuell
djurhållning i anslutning till boendet ger gödseln ett positivt
tillskott till metangasproduktionen.

Enkla lösningar

Framtagande av enkla driftsäkra lösningar förutsätter
emellertid ett fortsatt utvecklingsarbete och praktisk
driftserfarenhet. I t ex Kina finns i storleksordningen 10
miljoner, små by- eller gårdsanläggningar för
metangasproduktion, men den kinesiska tekniken är inte
direkt tillämpbar för svenska förhållanden.

Om systemet skall fungera väl krävs noggrann sortering
av avfallet med sikte på maximal återvinning av papper, glas
och metaller. Plast bör helt undvikas som
förpackningsmaterial.

Vatten

Vattenfrågan bör som regel kunna lösas med egen grävd
eller djupborrad brunn.

Sammanfattningsvis innebär ett ekologiskt byggande
och boende enligt de utgångspunkter som ovan skisserats
att boendet inte blir beroende av storskaliga vatten- och
avloppssystem eller renhållning. Allt avfall behandlas och
återanvänds i närmiljön. Detta reducerar på ett påtagligt
sätt behovet av transporter och material i ledningssystem,
samt energi för flytande och rullande transporter.

Metanjäsningen av avfallet är särskilt viktigt om en
hygienisk, effektiv och bekväm avfallshantering skall kunna
organiseras. Det bör emellertid understrykas att detta
förutsätter -- om kostnaderna skall bli rimliga -- ett arbete
som syftar till en serietillverkning av enkla billiga
anläggningar.

Det enda utsläpp som sker direkt till naturen är BDT-
vattnet. Det för naturen artfrämmande i detta utsläpp är
disk- och tvättmedel. Helt miljövänliga disk- och tvättmedel
är allmänt viktigt men nödvändiga för ett ekologiskt
boende.

Utveckla vidare

Vi anser att det är angeläget att utvecklingsarbetet för att
få fram enkla, praktiska och ekonomiskt rimliga lösningar
för ekologiskt boende bedrivs med stor kraft.
Experimentbyggande i full skala -- baserat på väl
genomarbetade systemlösningar och projektering -- är
sannolikt det bästa sättet att snabbt nå användbara resultat.
BFR (Byggforskningsrådet) bör ges ökade resurser för att
stödja en systematisk och konsekvent utveckling av
ekologiskt byggande och boende enligt de riktlinjer som
anges i motionen.

Byggnadsreglerna måste utformas så att ekologiskt
byggande och miljövänligare teknik stimuleras fram. Ett
sådant exempel på detta är att ge reglerna en sådan
utformning att källsortering av sopor underlättas. Det är
därför viktigt att regeringen med anledning av det förslag
Boverket nu lämnat angående källsortering av sopor vidtar
åtgärder för att få till stånd en mer resursbevarande
avfallshantering.

Effektivare energianvändning

Grundläggande för ett resursbevarande och
miljöanpassat boende är en effektivare energianvändning
och utformningen av energiförsörjningssystemet. I
uppgörelsen om den framtida energipolitiken mellan
centerpartiet, socialdemokraterna och folkpartiet
liberalerna har avsevärda resurser avsatts för insatser i syfta
att främja hushållning och förnybar energi. Bl a bör t ex
värmesystemen utformas på ett sådant sätt så att riskfylld
och miljöstörande el- och energiporoduktion kan undvikas.
Detta leder bl a till att direktverkande el i nytillkommande
permanentbostäder inte bör förekomma.

Vidare bör bättre och effektivare stödformer utarbetas
för att introducera mera miljövänliga och energieffektiva
uppvärmningssystem. Ett sådant exempel kan vara stöd till
solvärmeanläggningar. En närmare utformning av på vilka
sätt en konvertering av direktverkande el för uppvärmning
i redan befintliga anläggningar kan stimuleras bör också
närmare övervägas.

Ett lämpligt tillfälle för att övergå till effektivare
energianvändning är vid ombyggnation. Det rimmar illa
med strävandena till en effektivare energianvändning att
ombyggnadsverksamheten i sådana fall är belagd med
sämre ekonomiska villkor än nyproduktionen vilket vi
påtalat i annan motion. Vi föreslår där att lån till
ombyggnad som uttryckligen göres för att åstadkomma att
en effektivare energianvändning skall få ske till samma
garanterade ränta som nu gäller för nybyggnad.

Bomiljölag

Strävan att förbättra boendemiljöerna och anpassa
boendet till nya energi- och resurshushållningskrav är ett
långsiktigt förebyggande arbete. En politik för bättre
boendemiljö måste innefatta både åtgärder som förhindrar
att nya boendemiljöproblem uppstår och insatser för att
lösa de boendemiljöproblem som redan finns.

Enligt vår uppfattning måste arbetet för en bättre
boendemiljö ske på bred front. Det är angeläget att
innehållet i de lagar och regler som styr
boendemiljöfrågorna i högre grad riktas mot
kvalitetsaspekterna kring byggande och boende.

Den lagstiftning som redan finns och som påverkar
boendemiljöfrågorna är i dag spridd i olika lagar och
regleras av olika myndigheter. Vi anser att de lagar och
regler som skall garantera goda boendemiljöer samlas på ett
ställe i en särskild boendemiljölag. Detta bör ges regeringen
till känna.

VDN-märkning av bostäder

En viktig faktor i arbetet med att stimulera fram bättre
boendemiljöer är att göra kvaliteten i boendet till en
konkurrensfaktor på bostadsmarknaden. Därmed blir det
svårare att få avsättning för dåligt byggda hus, undvika
överexploatering av bostadsområden eller utnyttja
situationer med stor bostadsbrist för att producera
undermåliga hus.

Forcerad byggnation kan lätt bli fuskbyggen.
Kostnadsökningen lockar till billigt materialval som är
bristfälligt i fråga om hållfasthet och kvalitet.

För att nå denna skärpning och göra kvalitet och miljö
till en konkurrensfaktor föreslår vi att VDN-märkning av
bostäder införs. En sådan VDN-märkning skall omfatta
bostadens totala kvalitet, såsom exempelvis möblerbarhet,
ljudisolering inom lägenheten och mellan lägenheterna,
ljusförhållanden i lägenheten, värme och ventilation, ljus
på gården utanför, kvalitet i byggmaterial, omgivningens
utformning, utsikt, områdesbuller och omgivande
naturmiljö.

Vi föreslår att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för
att en VDN-märkning av bostäder införs i linje med vad
som här anförts.

Åtgärder mot radon i bostäder

Radonproblemet i våra bostäder utgör ett hot för de
boende. Trots genomförda undersökningar är fortfarande
radonförekomsten inte kartlagd i sin helhet. Planläggningen
för att undvika nya radonhus är klart otillfredsställande.
Samtidigt kan konstateras att de åtgärder som krävs för att
komma till rätta med problemen inte kan anses särskilt
omfattande eller kostsamma. De allra flesta
saneringsåtgärderna stannar vid ett belopp under 50 000 kr.

Ett snabbt och heltäckande saneringsprogram bör därför
garantera ett gott resultat för att få bort ett miljöproblem
som utgör ett stort hot mot många boendes hälsa.

Mot denna bakgrund bör enligt vår mening
kommunerna genom statliga insatser stimuleras till att
genomföra en fullständig kartläggning av förekomsten av
radon i bostäder,det nuvarande bidraget för sanering av
radon höjas från 15 000
kr till 25 000
kr och utgå med högst 50 %
av investeringskostnaden.

Våra förslag innebär ett ökat anslagsbehov med 10 milj
kr i förhållande till regeringens förslag och vi föreslår därför
i kommittémotionen om bostadspolitiken att dessa medel
anvisas över anslaget Viss bostadsförbättringsverksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för ett resursbevarande
och miljöanpassat boende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktning, utformning och stöd
till ekologiskt byggande och boende,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om villkor för lån vid ombyggnad för
att nå effektivare energianvändning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om introduktion av effektivare
uppvärmningssystem i byggnader,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en bomiljölag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om VDN-märkning av bostäder,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stimulansåtgärder för en
fullständig kartläggning av förekomsten av radon i bostäder,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att gränsen för bidrag till åtgärder för att sanera bostäder
från radon sätts till lägst 1

000 kr. och högst 25

000 kr.

Stockholm den 25 januari 1991

Agne Hansson (c)

Rune Thorén (c)

Birger Andersson (c)

Ivar Franzén (c)

Elving Andersson (c)

Stina Gustavsson (c)

Karin Starrin (c)