Ett utvidgat Östersjölaboratorium

Motion 1992/93:Jo692 av Sven-Olof Petersson (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1993-01-26
Bordläggning
1993-02-09
Hänvisning
1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Östersjön har alltid haft stor betydelse för människorna
runt om dess kuster och för dessa människors
livsbetingelser. Östersjön som är världens största
bräckvattenhav har ett ekosystem med specifik uppbyggnad
och egenskaper. Många arter av såväl växter som djur lever
här på den yttersta gränsen av sitt utbredningsområde. Den
låga salthalten i vattnet innebär också att antalet arter av
fisk i jämförelse med det s.k. Västerhavet är mycket
begränsade.
Under de senaste decennierna har Östersjön fått ta emot
en ständigt ökande mängd av föroreningar från hela sitt
tillrinningsområde. Dessa föroreningar har gett upphov till
allt mer och mer framträdande skador som bl.a. syrelösa
bottenområden och skador på och utslagning av olika växt-
och djurarter. Särskilt uppmärksammat är idag
torskbeståndets katastrofala tillbakagång vilket till en del
har sina orsaker i dessa föroreningar.
Sydöstra Sverige och Blekinge har ett mycket centralt
geografiskt läge för egentliga Östersjön. Detta läge och
beroende av ett friskt hav har helt naturligt medfört att det i
området finns en stor medvetenhet om Östersjöns betydelse
liksom av behovet om att mycket kraftfulla insatser måste
göras för att ändra den allvarliga miljösituationen. Sverige
har också som nation betraktat ett stort ansvar för
Östersjöns framtid. Detta inte minst med tanke på att
Sverige är den nation som har längst Östersjökust men
också de största fiske- och ekonomiska zonerna i Östersjön.
Östersjöns betydelse för det svenska fisket är också
omfattande då den svenska fiskezonen till ca 90 % 
återfinns i detta område och uppemot 80 % 
av den svenskfångade fisken tas i detta område.
Blekinges strategiska läge vid Östersjön har tillsammans
med medvetna satsningar bl.a. resulterat i att olika
konferenser och möten på politisk toppnivå har kommit till
stånd i länet. Vid Ronnebymötet i september 1990 antogs
den s.k. Östersjökonventionen. Vidare innebar
planministermötet i Karlskrona i augusti 1992 en startpunkt
för en strategisk plan för Östersjöområdet.
Östersjöinstitutet i Karlskrona fungerar här som sekretariat
och koordinator.
För att i framtiden återfå och behålla ett fungerande
ekosystem i Östersjön krävs stora insatser från alla
Östersjöstater. De åtgärdsprogram som hittills har tagits
fram pekar bl.a. ut de 130 mest angelägna punktkällorna för
utsläpp och föroreningar. Enbart kostnaden för att åtgärda
dessa beräknas till ca 135 miljarder svenska kronor. Att
åtgärda dessa punktkällor är av yttersta vikt men ytterligare
satsningar måste dessutom göras.
I det långsiktiga arbetet med att rädda Östersjöns och
Östersjöområdets miljö kan Blekinge och Karlskrona vara
av stor betydelse. De insatser som redan har gjorts och de
kontakter som inom länet finns med övriga kuststater är
viktiga grunder att bygga vidare på. Det vore därför
naturligt att använda sig av dessa i det fortsatta arbetet inom
miljöområdet. Med Fiskeriverkets Östersjölaboratorium
och Östersjöinstitutet som bas finns naturliga och goda
förutsättningar för ett utvidgat Östersjölaboratorium.
Fiskeriverkets Östersjölaboratorium har idag starkt
begränsade resurser som i första hand används direkt
riktade mot fiskerinäringen och i synnerhet mot torskfisket.
En ökad verksamhet här bör givetvis vara anpassad och
utformad för fiskets behov, men laboratoriet är den resurs
som också behövs för att ha som utgångspunkt när man vill
skapa bättre förutsättningar för och samordning av
miljökontrollen i Östersjön.
Ett utvidgat Östersjölaboratorium kan således
medverka till att skapa bättre förutsättningar för Östersjöns
framtid. På grund av de ekonomiska svårigheter som flera
av våra grannländer runt Östersjön brottas med föreligger
en stor och betydande risk att stora kunskaper går
förlorade. Ett utvidgat Östersjölaboratorium i Karlskrona
kan då medverka till att sådana kunskaper samordnas och
bibehålles och utnyttjas optimalt inom området.
Det finns således ett starkt behov av insatser för att
förbättra miljöförhållandena i Östersjöområdet. Ett
utvidgat Östersjölaboratorium med Fiskeriverkets
Östersjölaboratorium i Karlskrona som bas skulle
otvetydigt på ett bra sätt bidra till en effektivisering av
skilda insatser för att bevaka miljön och
miljöförändringarna i området.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett utvidgat
Östersjölaboratorium i Karlskrona.

Stockholm den 20 januari 1993

Sven-Olof Petersson (c)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvidgat Östersjölaboratorium i Karlskrona.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvidgat Östersjölaboratorium i Karlskrona.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.