EU och kampen mot den internationella brottsligheten

Motion 2000/01:Ju914 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning
2

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Europol skall byggas ut under demokratisk kontroll.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den omfattande smugglingen måste stoppas och att arbetet
vid EU:s yttre gränser måste fungera väl.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en gemensam europeisk straffrätt för vissa grova brott.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att verka för en gemensam europeisk narkotikabekämpning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det nationella brottsofferskyddet måste kompletteras med
internationella åtgärder.
6.
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.

4 Motivering

Europa och omvärlden utmanas i dag av historiens mest välorganiserade
kriminalitet. Denna har utvecklats på internationell nivå i en högst
oroande takt, både i omfattning och i komplexitet, och utgör ett allvarligt
hot både mot samhälle och individer. Samtidigt som en rad
brottssyndikat, från sina baser i tredje land, bygger upp verksamhet inom
EU ökar det gränsöverskridande samarbetet mellan dessa grupper och
nationellt baserade kriminella grupper i medlemsländerna.

Den internationella brottsligheten är modernt utrustad, förfogar över
mycket stora resurser och opererar gränslöst, men våra brottsbekämpande
myndigheter är hänvisade till att bedriva sitt arbete nationalstatligt. Ytterst
hotar den organiserade brottsligheten den ekonomiska stabiliteten och
demokratin i våra samhällen. Det är därför oacceptabelt om ett överdrivet
hävdande av nationell suveränitet i brottsbekämpningen får hindra framväxten
av ett effektivt fungerande internationellt samarbete inom och utom
Europeiska unionen, på detta område.

Människornas säkerhet och välfärd är direkt beroende av att vi lyckas i
kampen mot kriminaliteten. För att EU-samarbetet ska kunna ge ökad
trygghet, krävs därför krafttag mot gränsöverskridande organiserad
brottslighet, illegal droghandel, terrorism, sexhandel med kvinnor och barn,
barnpornografi och människosmuggling.

Kampen mot den organiserade brottsligheten växer nu fram som en av
EU:s verkligt stora utmaningar. Detta viktiga arbete är av central betydelse
för att vi ska kunna förverkliga det nya EU-fördragets mål: ett område av
frihet, säkerhet och rättvisa.

Kristdemokraterna för här fram förslag till åtgärder i kampen mot en ökad
kriminalitet. Bara genom ett utvecklat och effektivt rättsligt samarbete
internationellt kan vi skapa ett tryggt samhälle att leva i - kriminaliteten
känner inga gränser.

5 Bygg ut Europol under demokratisk
kontroll

För att kunna hejda den internationella brottsligheten är det nödvändigt
med ett väl fungerande polissamarbete. Ett viktigt tillskott till detta är den
europeiska polisbyrån, Europol. Uppbyggnaden av denna har emellertid
gått långsamt, först i oktober 1998 kunde Europolkonventionen träda i
kraft sedan den godkänts av samtliga medlemsländers parlament. Det är
viktigt att Europol nu byggs ut utan vidare fördröjningar och utvecklas till
en effektiv enhet för gemensam europeisk bekämpning av grov
internationell kriminalitet. Detta utbyggnadsarbete måste ske med väl
definierade befogenheter och under god demokratisk kontroll.

5.1 Befogenheter

Det bör framhållas att Europols befogenheter är väldefinierade och, i
synnerhet när det gäller de operationella befogenheterna, tydligt
avgränsade. Det finns inget fog för talet om en "EU-polis" som agerar på
egen hand i nationella polisers ställe. Europols främsta uppgift är att
samla och analysera information samt fungera som bas för
informationsutbyte beträffande särskilt allvarliga brott. Det rör sig om
grova och gränsöverskridande brott: narkotikahandel, olaglig handel med
nukleära och radioaktiva ämnen, illegala nätverk för invandring,
människohandel, penningtvätt, handel med stulna fordon samt terrorism.
Enligt ett förslag som nu behandlas i rådet, på initiativ från Danmark, ska
Europol få utökade befogenheter att handskas med miljöbrott. För att
listan ska förlängas krävs att samtliga medlemsländer är överens.

5.2 Samarbete med länder innanför och utanför EU

För att Europol ska fungera väl krävs ett samarbete med länder både inom
och utom EU. Det är samtidigt angeläget att Europol väl anpassar och
samordnar sitt arbete med den internationella kriminalpolisorganisationen
Interpol, inte minst med Interpols verksamhet i Europa. Båda
organisationerna behövs i den internationella brottsbekämpningen.
Genom att noga tillse att de kompletterar, inte dubblerar, varandra kan de
tillsammans optimera sin viktiga verksamhet. Det Interpol kan göra bättre
ska inte Europol satsa resurser på, och vice versa.

Europol kan få stor hjälp i sitt arbete mot den gränsöverskridande
brottsligheten av de enskilda medlemsländerna. Här är Europols fördel främst
den centrala positionen och möjligheten att sammanställa uppgifter från flera
länder. Samtidigt kan de enskilda medlemsländerna i sitt eget interna arbete
dra nytta av den specifika expertis som finns inom Europol.

Europol ska också kunna stimulera ett medlemsland eller flera
medlemsländer att starta utredningar. Tillsammans kan man med
gemensamma handlingsplaner, strategiska analyser, teknisk och taktisk
support, juridisk handledning, tillhandahållande av tekniska faciliteter,
utarbetande av gemensamma manualer och tillhandahållande av specifik
information förbättra oddsen i kampen mot den välorganiserade
gränsöverskridande brottsligheten.

Så som den internationella brottsligheten fortsätter att utvecklas bör det
övervägas om Europol ska ges utvidgade befogenheter och resurser att
operera i samarbete med medlemsländernas myndigheter.

5.3 Europols kriminalregister

Regelverket för Europols kriminalregister är strikt och riktlinjerna
utformade med största möjliga respekt för den enskildes integritet.
Reglerna bygger på Europarådets konvention om skydd för enskilda vid
automatisk databehandling av personuppgifter och även dess
rekommendation om användningen av personuppgifter inom polissektorn.

Registreringar är i de allra flesta fall tidsbegränsade till tre år. Den person-
information som inhämtas och bearbetas får inte vara av annan art än den som
enligt nationella bestämmelser får inhämtas. Personuppgifter av mycket
känslig karaktär får dessutom endast användas då det är absolut nödvändigt
för en pågående undersökning, och då endast som komplettering till redan
befintliga uppgifter, aldrig i en separat sökning eller i ett separat register.

Sverige preciserar genom nationell lagstiftning vilken information som får
registreras i vårt land. Inga andra typer av uppgifter får överföras från svensk
polis till Europols register.

6 Ge tullen mer resurser

I kristdemokraternas budgetförslag har, sedan flera år tillbaka, tullen,
kustbevakningen och polisen fått utökade resurser.

Kristdemokraterna ser positivt på Schengensamarbetet, som har
inkorporerats i EU. Men en avveckling av de inre gränserna kräver en
förstärkt tull lika väl som en förstärkt polis för att hejda den illegala
handeln
med narkotika, alkohol och tobak. Tullen har med anledning av Sveriges
medlemskap i EU ställts inför omfattande förändringar av sin verksamhet.
Arbetsvolymerna har visserligen minskat avsevärt vad gäller klarering, men
samtidigt har viktiga nya arbetsuppgifter tillkommit.

Enligt Tullverkets statistik har smugglingen av bland annat sprit och
cigaretter ökat mycket kraftigt de senaste åren. Allt större kvantiteter åt
gången smugglas in över gränsen. Det gäller även narkotika. År 1998
beslagtogs sammanlagt över 63 kilo heroin med ett värde "på gatan" av cirka
186 miljoner kronor. Det ska jämföras med 5,5 kilo år 1997.

De enskilda beslagen är ofta stora, cirka fem till tio kilo åt gången. Risken
att ertappas uppfattas som minimal.

Konsekvensen blir ett ökat missbruk som går allt längre ned i åldrarna.
Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet och Centralförbundet för alkohol-
och narkotikaupplysning har andelen elever i årskurs 9 som prövat narkotika
mer än fördubblats sedan 1990-talets början. 1998 uppgav nio procent av
pojkarna och sex procent av flickorna att de provat narkotika. I centrala
Stockholm är siffrorna än mer skrämmande. Där uppger tjugotre procent av
pojkarna att de provat narkotika.

I betänkandet 1999/2000:SkU1 står det att tullens kontrollverksamhet vid
såväl yttre som inre gräns är effektiv. Kristdemokraterna delar inte den
uppfattningen. Större insatser för att effektivisera bevakningen kräver utökade
resurser. Vi är angelägna om att utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer
för bekämpning av den gränsöverskridande brottsligheten.

6.1 Utrustning

Kristdemokraterna menar att Tullverket måste få tillgång till adekvat
utrustning för att komma tillrätta med smugglingen. Den
röntgenutrustning som i dag används i de större hamnstäderna är främst
avsedd för bagage och lämpar sig inte för kontroll av lastbilar, tankbilar
och containrar. Modern och ändamålsenlig utrustning finns redan på
marknaden. Tullen i Hamburg köpte hösten 1996 in en röntgenanläggning
för 36 miljoner D-mark, det vill säga cirka 156 miljoner kronor. Enligt
uppgift tjänades dessa pengar in på sex månader, tack vare att man genom
beslag kunde ta in avgifter som annars gått myndigheterna förbi.
Liknande utrustning har också de franska myndigheterna i Le Havre
skaffat. Den aktuella röntgenutrustningen är tillräckligt stor för att
genomlysa en hel långtradare och anses vara tullens framtida vapen mot
otillåten införsel av bland annat tobak och alkohol. Röntgenutrustningen
kan kontrollera upp till tjugo lastbilar i timmen och ökar väsentligt tullens
möjligheter att vinna kampen mot smugglarna.

Den svenska tullens policy är att det är bättre att anskaffa flera mindre
mobila enheter och därigenom öka träffsäkerheten. Smugglarna lär sig annars
snart vilka hamnar de ska undvika.

Tullen behöver också bärbar utrustning. Rätt anpassad kan denna användas
för att genomlysa bildäck. På så sätt slipper man ta av däcken för att kunna se
om narkotika gömts i dessa. Med en bärbar utrustning skulle kontrollen kunna
göras både snabbare och effektivare.

Kristdemokraterna vill verka för att tullen får möjlighet att anskaffa den
moderna utrustning som behövs för att bedriva en effektiv gränskontroll. Det
är också viktigt att personalen/operatörerna får den utbildning som krävs.

7 Nu behövs konkreta åtgärder för att skapa
"ett område av frihet, säkerhet och rättvisa"
inom EU

Amsterdamfördraget, det nya EU-fördraget som trädde i kraft den 1 maj
1999, anger som mål att inom EU "skapa och utveckla ett område av
frihet, säkerhet och rättvisa". En central utgångspunkt för detta
reformarbete måste vara att det inte ska finnas någon motsättning mellan
å ena sidan strävan efter ökad frihet och å den andra människors
personliga trygghet och rättsliga säkerhet. Frihet ska också innebära, att
människor slipper missbruk, bedrägerier, diskriminering och våld,
inbegripet den moderna slavhandeln med kvinnor och barn i Europa.
Frihet måste även betyda rätten att leva i ett samhälle som effektivt tar itu
med individer och grupper som begår brott.

Kampen mot den organiserade brottsligheten har central betydelse för
möjligheterna att inom EU förverkliga "ett område av frihet, säkerhet och
rättvisa". För att vi ska kunna fördjupa den europeiska integrationen måste
medlemsstaterna ha förtroende för varandras kapacitet att hantera allvarliga
brott och grova brottslingar.

Visionen måste ges ett konkret och tydligt innehåll för att kunna engagera
människorna och förverkligas. Sverige bör aktivt bidra till detta.

8 Åklagare och domstolar måste kunna
samarbeta direkt

När man talar om brottsbekämpningen får man inte glömma den roll som
det rättsliga samarbetet spelar. När polisens och tullens arbete är klart ska
åklagarna, advokaterna och domarna ta vid. Även deras arbete påverkas
och försvåras av att brottsligheten blir alltmer gränsöverskridande. Även
de behöver moderna och effektiva verktyg för att kunna samarbeta med
kollegerna i andra medlemsländer. Idag läggs många internationella
brottsutredningar ned, helt enkelt därför att det visar sig alltför svårt att
driva dem framåt.

Det är också så att de rättsliga definitionerna varierar inom EU. Detta
orsakar problem, inte minst i kampen mot fusk och bedrägerier. En kriminell
handling i ett medlemsland betraktas på sin höjd som en "förseelse" i ett
annat. Dessutom varierar straffsatserna kraftigt. Det är lätt att inse, att
dessa
förhållanden skapar näst intill perfekta förutsättningar för organiserad
brottslighet.

För en effektivare rättshjälp medlemsländerna emellan måste dessutom de
berörda rättsliga instanserna kunna kommunicera direkt med varandra och
inte, som idag, tvingas gå den tidsödande vägen via respektive medlemslands
beskickningar och utrikesdepartement.

Det är glädjande att kristdemokraternas krav på effektivare rättsligt
samarbete nu hörsammas. EU har beslutat inrätta Eurojust, ett nytt
samarbetsorgan mellan nationella åklagare, för att samordna
gränsöverskridande brottsutredningar. Detta kommer att bli ett mellanstatligt
samarbete som följer den nationella rätten för respektive medlemsstat. Det
nya organet blir en kontaktpunkt både för nationella rättsliga myndigheter och
för internationella organisationer och kan också förmedla information mellan
dessa. Eurojust blir en välkommen förstärkning av det europeiska rättsliga
samarbetet. Ett samarbete som även omfattar Europol, bedrägeribyrån OLAF
samt det europeiska rättsliga nätverket.

9 Gemensamma straffrättsregler för grova
brott

Det straffrättsliga samarbetet måste vidareutvecklas så att det når upp till
samma nivå som polissamarbetet. Även med ett effektivt straffrättsligt
samarbete är det svårt att hantera sådana komplexa problem som den
organiserade brottsligheten om det inte samtidigt sker en tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning på området och en förenkling av de
procedurer som tillämpas. Detta innebär konkret att brottsliga handlingar
bör bemötas på samma sätt inom hela unionen.

En femårig handlingsplan för att uppnå gemensamma straffrättsliga regler
har godkänts av EU:s samtliga 15 medlemsländer. Handlingsplanen
innehåller förslag på enhetliga minimistraff och gemensamma definitioner av
vad som är brottsligt. Minimistraffen ska till exempel gälla för brott som
knarklangning, maffiaverksamhet och sexhandel med barn. Idag bestraffas
brott som rasism, rattfylleri, pedofili och skattesmitning olika i de olika
medlemsländerna. Handlingsplanen syftar också till att göra det möjligt att
komma åt dem som smugglar in människor över gränserna.

Kristdemokraterna stöder förslaget att införa gemensamma straffrättsliga
regler för vissa grova brott. Inga länder ska vara "frihandelsområden" för
brottslingar. Det är viktigt att EU står enat i kampen mot brott. Samtidigt är
det viktigt att de straffrättsliga reglerna utformas som just minimiregler.
Varje
land måste sedan självt bestämma om de egna straffrättsliga reglerna ska vara
strängare.

10 Handlingsplaner för särskilt svåra brott

EU-samarbetet rymmer både möjligheter och svårigheter, även om
möjligheterna överväger. Man behöver inte vara särskilt skarpsynt för att
se att det också finns mörka sidor i den europeiska utvecklingen. Den
organiserade brottsligheten breder ut sig, inte minst efter de gamla
systemens sammanbrott i öst.

Kristdemokraterna anser att EU-samarbetet inte får bortse från de många
på vår kontinent som far mycket illa av kriminalitetens framfart: barn,
kvinnor, invandrare och andra som utsätts för våld och diskriminering.
Sårbara medmänniskor, som i värsta fall blir lättköpta offer för
knarkhandlare, människosmugglare, hallickar, pedofiler och andra kriminella
personer. Det fria, säkra och rättvisa Europa som vi vill skapa förblir vackra
ord på papperet, om vi inte aktivt tar itu med den viktiga uppgiften att bättre
skydda dessa offer för den organiserade brottsligheten.

De tre centrala EU-institutionerna - kommissionen, parlamentet och
ministerrådet - bör kontinuerligt driva på i kampen mot den organiserade
brottsligheten och säkerställa en fortsatt prioritering av dessa frågor. Det kan
förslagsvis ske genom att ansvaret för brottsbekämpning och polissamarbete
markeras tydligare i kommissionens arbete, genom att parlamentet
organiserar särskilda och regelbundet återkommande debatter om dessa frågor
och genom att ministerrådet till sig knyter en permanent arbetsgrupp för dessa
frågor. Rådets handlingsplan, vad gäller gränsöverskridande organiserad
brottslighet, som antogs 1997, är ett steg i rätt riktning. Kristdemokraterna
vill
peka på vikten av att särskilt studera följande tre brottsfenomen: sexhandel
med kvinnor och barn, högteknologisk brottslighet samt storstadsbrottslighet.

10.1 Sexhandeln med kvinnor och barn i dagens
Europa

Den snabbt accelererande handeln med fattiga kvinnor och barn, ofta från
Östeuropa, som av brottssyndikaten luras in i prostitution i Västeuropas
storstäder är inget annat en slavhandel i modern tid. Handeln antas
omsätta cirka 55 miljarder kronor årligen. Den internationella sexhandeln
är lika välorganiserad som knarkhandeln, men billigare och mindre
riskfylld för de brottslingar som organiserar och driver den. Medan en
knarkhandlare riskerar fängelsestraff i tio år eller mer, döms den som
handlar med kvinnor och barn till ett eller kanske två år.

Kristdemokraterna anser att det arbete som redan kommit igång inom EU
måste utvecklas och förstärkas. Det handlar om att ge kvinnorna och barnen
skydd, medicin, psykiatrisk hjälp, tillfälliga uppehållstillstånd. Men det
gäller
också att på olika sätt förbättra EU-samarbetet mot brottsligorna, bland annat
genom att skapa ett juridiskt ramverk som kan fungera för de olika
nationernas samarbete över gränserna.

10.2 Högteknologisk brottslighet

Just nu, i denna stund, surfar pedofiler runt på Internet. De använder nätet
för att knyta kontakter med varann, och med barn. Det handlar om
ljusskygga nätverk, väl dolda i utkanterna av de digitala motorvägarna.
Pedofilerna byter och handlar också med barnpornografi. Affärerna sker
blixtsnabbt och anonymt, trots att distribution av barnpornografi är
förbjudet i så gott som alla länder. Oskyldiga barn förnedras på detta sätt
om och om igen, och pedofilerna vet att risken att åka fast är liten.

Detta är ett av många exempel på att den nya informationsteknologin kan
missbrukas för grova brottsliga intressen. Det handlar också om "recept" för
att tillverka narkotika och bomber, rasistisk verksamhet, terrorism, penning-
tvätt, med mera.

10.3 Storstadsbrottslighet

De moderna storstäderna drar till sig alltfler människor och utgör
samtidigt en grogrund för växande kriminalitet bland individer och
grupper som kan utnyttja storstadens anonymitet. Faran är särskilt
påtaglig för de unga som via knark- och alkoholmissbruk och
gängtillhörighet kan lockas in i allt grövre brottslighet.

Alltfler européer växer upp och lever sina liv i de stora städerna.
Kristdemokraterna anser därför att EU i kampen mot den organiserade
brottsligheten särskilt måste uppmärksamma de problem som sammanhänger
med storstadsbrottsligheten.

11 Nej till narkotika inom EU

De allra flesta människor är i dag djupt oroade över narkotikamissbrukets
svåra följder i våra samhällen, inte minst bland de unga. Rapporter från
bland annat EU:s drogobservatorium i Lissabon visar, att användningen
av framförallt de nya syntetiska drogerna tränger allt längre ned i
åldrarna. Kristdemokraterna säger ett klart och bestämt nej till all form av
drogliberalisering och kommer nationellt och i Europaparlamentet att
aktivt motarbeta alla nya sådana försök.

Slutdokumentet från FN:s specialmöte i New York 1998 om världens
drogproblem bekräftar, att en kombination av restriktiv politik och socialt
ansvarstagande är den enda framkomliga vägen. Kristdemokraterna stöder
helt denna linje.

Målet måste förbli ett narkotikafritt samhälle. Det europeiska samarbetet
för att nå detta mål måste - på ett sammanhållet och konsekvent sätt - omfatta
både förebyggande åtgärder, kontroller av polis och tull, rehabiliterande
verksamhet och internationellt samarbete mellan producent- och
konsumentländer.

12 Kriminalisera deltagande i och stöd till
rasistiska och kriminella organisationer

Kristdemokraterna anser att enskilt deltagande i och stöd till rasistiska
och kriminella organisationer måste förbjudas eftersom det utgör en
verklig fara såväl mot enskilda personer och grupper som mot det
demokratiska samhället. Kriminella MC-gäng ägnar sig åt välorganiserad
gangsterverksamhet, utpressning och beskyddarverksamhet. De för också
ett narkotikakrig där kampen handlar om makten över distributionen.

Det är de rasistiska och kriminella organisationerna som utgör grunden för
den organiserade gränsöverskridande brottsligheten. Organisationerna är nära
förknippade med varandra. I Sverige kan ett medlemskap i det s.k.
Brödraskapet automatiskt innebära medlemskap i en rasistisk organisation.

Målet för all organiserad brottslighet är att erhålla så stor förmögenhet, så
stort inflytande och så mycket makt som möjligt till så liten risk som möjligt.
Transnationella brottsliga organisationer har i dag tillgång till kapital och
kontakter som gör det möjligt för dem att bedriva helt legitima verksamheter
som hotellrörelser, restauranger, nattklubbar, barer och egna företag i
byggbranschen. Med hjälp av "tvättade pengar" kan de sedan underminera en
marknad och försätta konkurrenter i konkurs.

Enligt kriminalinspektör Göran Orbe på Ekobrottsmyndigheten "får man
lätt en känsla av att Hells Angels försöker komma in i etablerade branscher.
Om de gör det utan att betala skatt och avgifter, på samma sätt som de ser ut
att ha gjort i det bolag vi utreder, så kommer det att betyda problem för alla
seriösa företag i byggbranschen". Enligt polisen har Hells Angels blivit allt
skickligare på administration och ekonomi. Eliten bland svenska ekonomiska
brottslingar har kontaktats av organisationerna och knutits till dessa.

Det enda sättet att komma åt denna grova kriminella verksamhet och dess
grogrunder är att förbjuda deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella
organisationer. Här måste EU:s medlemsländer samarbeta och ta fram
gemensamma regler. Demokratin måste kunna försvara sig. Den måste sätta
upp gränser för vad som kan accepteras. Den demokrati som inte gör det
upphör annars snart att vara demokrati.

13 Europeiskt samarbete för bättre brotts-
offerskydd

Varje år drabbas närmare en fjärdedel av EU:s medborgare av ett
brottsligt övergrepp. I de flesta fall får brotten inte några allvarliga
följder. Egendomsskadan eller den fysiska skadan är begränsad eller
obefintlig. Gärningsmannen går ofta fri. Det handlar då oftast om
bostadsinbrott, bilstölder eller fall av ringa misshandel. Men för den som
blir utsatt för ett övergrepp är situationen en annan.

Alla som någon gång råkat ut för ett inbrott vet hur detta kan ödelägga det
dagliga livet i månader, ja till och med år framöver. För den som drabbats är
det då av liten betydelse om brottet klassas som grovt eller ringa. Traumat
efter ett övergrepp eller ett intrång i privatlivet finns där likafullt och lika
smärtsamt. Det får därför inte vara omgivningen som ska avgöra om ett
övergrepp ska betraktas som allvarligt eller bagatellartat. Istället ska
brottsoffrets egna upplevelser vara styrande. Brottsoffret ska sättas i centrum.
Kristdemokraterna anser att detta perspektiv måste prägla utformningen av
samhällets insatser för brottsoffren.

Under senare år har brottsoffrens situation uppmärksammats i ökad grad i
många länder. Men nationella insatser räcker inte alltid. För att vi med kraft
ska kunna förbättra stödet till brottsoffren måste de nationella insatserna
kompletteras med internationellt samarbete. Det finns flera skäl för detta:

För det första är det i dag alltfler som arbetar, turistar eller av andra skäl
reser utanför sitt hemland för längre eller kortare tid. En del av dem kommer
att utsättas för brott under sin vistelse i utlandet. För det andra är
brottsoffrens
rätt i samhället en internationellt giltig rättighet, en norm som det
internationella samfundet har en skyldighet att göra gällande långt utanför det
enskilda landets gränser. Normen uttrycks klart och entydigt i FN-
resolutionen från 1985 om grundläggande rättsprinciper för brottsoffer. I
denna "brottsoffrens Magna Charta" anges fyra huvudlinjer:

- rätten till ersättning från gärningsmannen,

- rätten till ersättning från staten,

- rätten till medicinsk, social och psykisk hjälp,

- rätten att få tillgång till den egna processen.

Kristdemokraterna anser att vi gemensamt måste verka för att dessa
viktiga principer får ett verkligt genomslag. De måste bli verklighet för
många, många fler - inom och utom EU - än vad som är fallet i dag.

Stockholm den 29 september 2000

Ragnwi Marcelind (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)

Kjell Eldensjö (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Björn von der Esch (kd)

Inger Strömbom (kd)

Maria Larsson (kd)

Magda Ayoub (kd)

Dan Kihlström (kd)