Euro i Sverige

Motion 2009/10:Fi201 av Jörgen Johansson och Johan Linander (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i folkomröstning pröva Sveriges anslutning till eurosamarbetet.

Motivering

För elva år sedan, i maj 1998, beslutades till vilka växelkurser de blivande euroländerna skulle knyta sina valutor den 1 januari 1999. Det var en omfattande makroekonomisk process för alla de 15 EU-länderna. Följden av detta blev att de långa räntorna sjönk dramatiskt och konvergerade. Sverige medverkade aktivt i förberedelsearbetet med goda effekter. Sverige valde dock, efter folkomröstning, att inte gå med i valutasamarbetet. Vi kan idag konstatera att Sverige har lyckats väl sedan 1999 trots att man inte gick med i samarbetet.

Många ekonomer hävdar att Europa sannolikt skulle ha påverkats hårdare och mer negativt av den ekonomiska krisen i USA om inte euron hade införts i många medlemsländer. Så fungerade den internationella ekonomin före eurons införande, men med den nya valutans roll som en ledande internationell valuta har Europa stärkt sin position, vilket gör euron till ett tydligt alternativ till dollarn som världsvaluta i framtiden. Flera studier visar dessutom att handeln mellan euroländer har ökat med 15–28 procent. Euroområdet växer successivt. Såväl Polens regering som Slovakien vill införa euron. Danmark kommer sannolikt snart att folkomrösta om sina EU-förbehåll. Mycket talar för att euron som världsvaluta har framtiden för sig, och drivkraften i valutasamarbetet kommer också att vara en garant för tillväxt i de anslutna medlemsländerna.

Förändringarna inom den ekonomiska sektorn, på internationell nivå, går snabbt i dagens globala värld. Det som var sanning för något eller några år sedan kan vara det omvända idag. Det är därför viktigt att ha stor beredskap för att vidta förändringar när så erfordras för att gagna vårt lands utveckling och därmed tillväxt. Sveriges förhållande till euron har alltså en vidare innebörd än att förenkla för semesterresenärer, det är en fråga om näringslivets tillväxt såväl i landet som internationellt. Mot den bakgrunden är det rimligt att aktualisera en folkomröstning för att på nytt pröva svenskarnas inställning till införandet av euron. En sådan prövning bör givetvis innefatta en analys av de gångna åren med euron och Sveriges påverkan, positivt och negativt, av den nya valutans införande. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 21 september 2009
Jörgen Johansson (c)	Johan Linander (c)