Europakorridoren

Motion 2003/04:T488 av Tobias Krantz m.fl. (fp, m, kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett principbeslut om att bygga ett höghastighetsnät för hastigheter på 300–350 km/tim i Sverige bör fattas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i samband med prövningen av Banverkets framtidsplan för 2004–2015 uppdrar åt Banverket att i arbetet med genomförandet av denna göra en fördjupad systemstudie av Europakorridoren baserad på de nya resultaten i KTH:s studie.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen presenterar Europakorridoren som svenskt kandidatprojekt i arbetet med de transeuropeiska nätverken (TEN) inom EU.

Motivering

Europakorridoren kallas det område som ligger cirka en timmes resväg från E 4 och Europabanan/Götalandsbanan. I projektet Europakorridoren ingår idag ett 24-tal kommuner och de inblandade regionerna och länen. Målsättningen med projektet är att få till stånd ett bättre trafiksystem i södra Sverige och ut mot kontinenten.

Banverket har i arbetet med Framtidsplanen 2004–2015 gjort en utredning om Europakorridoren. Resultatet blev att verket förordar att Götalandsbanan byggs till omkring 2025, men att Europabanan Jönköping–Helsingborg–Köpenhamn–Hamburg inte byggs inom överskådlig tid på grund av att vinsterna av denna inte torde bli tillräckligt stora. Orsaken är för litet resandeunderlag och bristande internationellt intresse. Vidare förordar Banverket en högsta hastighet på 250 km/h medan man på kontinenten bygger för 300–350 km/h.

Det har dock visat sig, i en nyligen genomförd studie från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, (Bo-Lennart Nelldal, Gerhard Troche och Kjell Jansson, augusti 2003) att den prognosmodell som Banverket använder sig av inte beräknar vinsterna av Europabanan på ett korrekt sätt. KTH-forskarna har i en annan prognosmodell kunnat visa att en fullt utbyggd Europakorridor ger en resandeökning, som är större än effekten av hela Banverkets framtidsplan. Europakorridoren ger nästan tre gånger så stora vinster som investeringen kostar.

Den modell som används vid KTH torde, i mycket större utsträckning, kunna bidra till korrekta prognoser. Resultaten som denna modell visar liknar exempelvis i hög grad de internationella erfarenheter som tidigare har dragits i Europa, främst i Frankrike och Spanien. Resultaten av KTH:s studie av Europakorridoren talar för att en satsning på ett höghastighetsnät av europeisk standard är långsiktigt hållbar ur såväl ekonomisk som ekologisk synvinkel. Det vore därför rimligt att regeringen i samband med prövningen av Banverkets framtidsplan för 2004–2015 uppdrar åt Banverket att i arbetet med genomförandet av denna genomföra en fördjupad systemstudie av Europakorridoren baserad på de nya resultaten i KTH:s studie. Enligt vår uppfattning bör ett principbeslut om att bygga ett höghastighetsnät kunna fattas. Beslutet genomförs sedan i den takt som det är möjligt att ordna finansiering.

Det finns också ett stort och växande internationellt intresse för en tågförbindelse med höghastighetskapacitet från Stockholm till Hamburg. Senast vid ett seminarium i Berlin den 8 september 2003, ordnat av Schleswig-Holstein, träffades företrädare för den tyska regeringen, den danska regeringen, delstatsregeringen i Schleswig-Holstein, EU och Storströms amt. Samtliga talade om betydelsen av att den fasta förbindelsen över Fehmarn bält förverkligas. Den är med bland de högst prioriterade projekten inom EU:s infrastrukturprogram och man räknar med delfinansiering upp till kanske 20 procent från EU. Det framhölls också att det är viktigt att knyta samman Skandinavien med det europeiska höghastighetsnätet, vilket kommer att ske över Fehmarn bält. Europakorridoren faller väl inom ramen för arbetet med de transeuropeiska nätverken (TEN) och därför borde regeringen lyfta fram projektet och presentera detta så som ett svenskt kandidatprojekt i detta arbete.

Stockholm den 3 oktober 2003
Tobias Krantz (fp)
Bengt-Anders Johansson (m)	Maria Larsson (kd)
Göran Hägglund (kd)