EU:s handelshinder gentemot snus

Motion 2002/03:N382 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU:s export- och försäljningsförbud av snus snarast avskaffas.

Motivering

I det vällovliga arbetet med att minska tobaksanvändningen tenderar myndigheter och politiker att likställa rökning och snusning från risksynpunkt. Man riktar sina åtgärder mot tobaksbruket generellt. Det är ett förhållningssätt som blir alltmer tveksamt i takt med att kunskapen om rökningens respektive snusningens risker ökar.

Snuset är självklart ingen hälsoprodukt eller produkt som barn och ungdom bör ha tillgång till, eftersom det innehåller nikotin och är beroendeframkallande, men snuset är trots det långt mindre skadligt än rökning. I en debattartikel i Dagens Nyheter 2002-09-19 skriver fyra forskare (professor Kjell Asplund, docent Karl-Olov Fagerström, med. dr. Freddi Lewin och docent Lars Erik Rutqvist) att det främst är tack vare snuset som Sverige haft den största minskningen av rökare i Europa.

Trovärdigheten sätts på spel om inte den information som ges och de åtgärder som vidtas vilar på stabil grund. Det finns en miljon snusare i Sverige och de har rätt att bli korrekt informerade.

Att rökning utgör det enskilt största ohälsoproblemet är oomtvistat. Det gäller i hela den industriella världen. Så här beskriver Cancerfonden riskerna: Varje år försvinner 8 000 svenskar i en för tidig död på grund av rökning. Det är en människa i timmen. Varje dag. Varje vecka. Lungcancer är världens vanligaste cancersjukdom och den beror nästan uteslutande på rökning.

Rökningens farlighet beror på att tobaken förbränns och dras ned i lungorna.

Även sidorökningen är dödsbringande. Mellan 600 och 800 personer beräknas årligen dö i Sverige till följd av passiv rökning.

När det gäller snus har inga motsvarande risker belagts vetenskapligt. En rad publicerade vetenskapliga studier har undersökt om det finns något samband mellan snusning och allvarliga sjukdomar men inte funnit något säkerställt samband, trots att svenska folket snusat i snart 200 år.

Passiv snusning är ett okänt begrepp. För den som inte helt kan avhålla sig från nikotinbruk råder ingen tvekan om att snus är att föredra framför rökning från risksynpunkt – det har många rökare själva upptäckt. De använder snus för att minska sin rökning eller sluta helt. Enligt en undersökning som Cancerfonden och Pharmacia genomfört hade 33 procent av dem som slutat röka gjort det med hjälp av snus, jämfört med 17 procent som använt nikotinpreparat.

Att snus är betydligt effektivare än alla andra rökavvänjningsmedel bekräftas i en ny stor undersökning, som genomförts av forskningschef Lars Ramström vid Institutet för tobaksstudier. Undersökningen, som omfattar 7 000 svenskar, presenterades i september 2002 vid en internationell konferens i Stockholm om rökfri tobak. Den visar bland annat att 55 procent av männen och 15 procent av kvinnorna använde sig av snus när de ville sluta röka. Andelen som förblev rökfria var klart större bland dem som använde snus, jämfört med dem som tog hjälp av nikotinplåster eller nikotintuggummi.

Svenska män röker minst i Europa och har minst rökrelaterade sjukdomar bland världens samtliga industriländer. Förklaringen är bland annat det utbredda snusandet. Myndigheter och politiker kan inte längre blunda för detta faktum, utan måste börja skilja mellan rökning och snusning i lagstiftningen och de inskridanden som görs mot tobaksbruket.

Mot bakgrund av ovanstående är EU:s inställning till snus svårförståelig. EU har slopat varningstexten orsakar cancer på svenska snusdosor. Nästa steg måste bli att försäljningsförbudet för snus i EU:s övriga medlemsländer avskaffas. Det är ologiskt att försäljning av snus är förbjuden i övriga EU, medan ett antal produkter som är långt mera hälsovådliga får cirkulera fritt på den inre marknaden. En väl fungerande inre marknad är särskilt viktig för Sverige som ett litet och exportberoende land och export- och försäljningsförbudet för snus är inte förenligt med principen om den fria rörligheten av varor.

Motivet för EU:s försäljningsförbud av snus när det infördes för tio år sedan var misstanken att det fanns ett samband mellan snusning och cancer. Trots många vetenskapliga undersökningar, såvitt gäller svenskt snus, har ett sådant samband inte kunnat påvisas och därmed har också grunden för beslutet fallit.

Statsrådet Leif Pagrotsky förklarade i ett interpellationssvar i riksdagen 2002-06-03 att det ligger i Sveriges intresse att man bringar reda i denna fråga. Det är angeläget att riksdagen uttalar sitt stöd för regeringens arbete med att snarast få EU:s försäljnings- och exportförbud av snus avskaffat.

Stockholm den 22 oktober 2002
Claes-Göran Brandin (s)
Conny Öhman (s)	Peter Jonsson (s)