Exporten av alkohol och tobak

Motion 1989/90:N268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N268

av Barbro Westerholm m.fl. (fp)
Exporten av alkohol och tobak

År 1977 enades Världshälsoorganisationens (WHO) medlemsstater om ett
gemensamt mål för hälsoarbetet Hälsa för alla år 2000. Stor vikt har lagts
vid att förebygga ohälsa som beror på riskabla livsstilar t.ex. tobaksbruk,
missbruk av narkotika och alkohol, val av felaktig kost. För att konkretisera
arbetet har WHO:s Europaregion i vilken Sverige ingår utarbetat delmål och
strategier. Man kom 1984 t.ex. överens om att minska såväl alkohol- som tobakskonsumtionen
med 25 procent till år 2000.

Export och etik

Europa och inte minst de nordiska länderna har med sin långa erfarenhet av
folkhälsoarbete och med sina rika tillgångar ett särskilt ansvar gentemot resten
av världen som spjutspetsar och föredömen.

Sverige har internationellt ett gott rykte för sin hälso- och sjukvård och sin
socialpolitik. Inte minst våra insatser för att minska alkohol- och tobaksbruket
har tidigare väckt uppmärksamhet och efterföljd. Detta goda rykte sätts
nu i allvarlig fara genom exportsatsningarna på alkohol och tobak.

Huvudmotivet för det svenska monopolsystemet för alkohol är att eliminera
vinstintresset och förhindra konsumtionshöjande marknadsföring. Den
expanderande exportverksamhet som Vin & Spritcentralen har utvecklat
under de senaste åren står på ett flagrant sätt i motsättning till principerna
för den svenska alkoholpolitiken. Vin & Spritcentralens framgångar på den
amerikanska marknaden har vunnits med hjälp av intensiva annonskampanjer,
där det t.o.m. förekommit inslag som i Sverige skulle ha väckt kritik oavsett
den annonserande varans art. Vin & Spritcentralen har anlagt ett renodlat
ekonomiskt perspektiv som försvar för sitt handlande. Man har framhållit
verksamhetens betydelse för sysselsättningen vid ett glasbruk och inom
transportnäringen och för utnyttjande av en del av Sveriges veteöverskott.

Detta är dubbelmoral. Att ett av svenska staten ägt företag bedriver intensiv
marknadsföring av spritdrycker i ett stort antal länder samtidigt som
man förbundit sig att arbeta för WHO-målet, en minskning av alkoholkonsumtionen
med 25 % till år 2000, måste vara ägnat att minska trovärdigheten
när Sverige i internationella organ verkar för etiska normer på alkoholpolitikens
område.

Vi anser att förutsättningarna för Vin & Spritcentralens exportverksamhet

bör utredas närmare. En riktpunkt bör vara att de sociala mål som riksdagen Mot. 1989/90

fastlagt för den svenska alkoholpolitiken skall tillämpas också i samband N268

med export. Detta överenstämmer med WHO:s strategi för ett bättre hälsotillstånd
hos befolkningen.

På samma sätt bör en översyn göras av Svenska Tobaks AB (STA) export
av tobaksvaror. Också STA satsar hårt på den internationella marknaden.

Efter förvärvet av det amerikanska Pinkerton har STA blivit en av världens
största producenter av s.k. rökfri tobak (främst snus). I tobaksfrågor har
Sverige varit pådrivande t.ex. när det gällt att stödja Världshälsoorganisationens
anti-rökprogram. En exportgrupp inom WHO har varnat för snusbruket
och rekommenderat kraftfulla motåtgärder. Om Sverige menar allvar
med sitt engagemang i WHO att minska tobaksbruket i Sverige och världen,
så kan man inte samtidigt motverka dessa strävanden genom att tillåta det
statsägda bolaget att okontrollerat expandera internationellt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av Sveriges export av alkohol,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av Sveriges export av tobaksvaror.

Stockholm den 24 januari 1990

Barbro Westerholm (fp)

Anders Cas t berger (fp) Hans Lindblad (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

gotmb 99848, Stockholm 1990

16