Extra väganslag till Kalmar län

Motion 1990/91:T368 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)

I denna motion föreslår vi att Kalmar läns vägnät tillförs
extra medel utöver nuvarande väganslag med 100 milj kr.

Bra vägar livsviktigt för Kalmar län

Fungerande kommunikationer är en förutsättning för en
regional utveckling. Huvuddelen av Kalmar läns
kommunikationsnät är uppbyggt kring vägväsendet sedan
över 50 mil järnväg lagts ner i länet genom åren. Ett vägnät
i fullgott skick är därför helt avgörande för fortsatt
utveckling av Kalmar län. Vägarna är i de alldeles
övervägande fallen också det enda alternativet att skapa så
internt goda förbindelser i länet som möjligt.

Valuta för pengarna i Kalmar län

Kalmar län har mycket goda förutsättningar att på ett
miljöriktigt, samhällsekonomiskt riktigt och
transportekonomiskt lönsamt och effektivt sätt smälta in i
den av statsmakterna uppsatta målsättningen om en
tillfredsställande transportförsörjning till lägsta möjliga
samhällsekonomiska kostnad i alla delar av landet. Det
förutsätter att de nuvarande koncentrationstendenserna
avbryts och att strävan verkligen går ut på att uppfylla
innehållet i målsättningsformuleringarna.

Kalmar län har ett mycket rikt förgrenat vägnät som
öppnar möjligheter till snabba och effektiva
kommunikationer i alla delar av länet. Av länets totala
allmänna vägnät på 4 035 km är 3 018 km lokala länsvägar.
Dessutom finns ett statsbidragsberättigat enskilt vägnät på
totalt 3 986 km. Det är förhållandevis bland det mesta i
landet. Till det kommer 173 km statskommunala vägar.

636 km är riksvägar och 381 km är genomgående
länsvägar. I och genom länet finns således möjlighet att
avlänka den tunga snabba genomgångstrafiken på minst tre
huvudvägar för att minska miljöpåverkan från trafiken och
nå en trafiksäkrare miljö. Det gäller dels längs kusten på E
66, dels gäller det vägvalet från Malmö, Växjö och riksväg
23 mot Oskarshamn och vidare norrut. Dels gäller det
Dackeleden med möjlighet att avlänka genomfartstrafiken
på E 4 från söder över Växjö, Hultsfred, Vimmerby,
Linköping.

Med obetydliga resurser i förhållande till de tusentals
miljoner som i dag planeras satsas på stora
motorvägsbyggen och kringfartsleder i storstäderna skulle
det gå att bygga upp en mycket effektiv och ur alla
synpunkter god trafiklösning. Hela Kalmar läns vägnät
skulle behöva mindre resurser under en hel tioårsperiod till
detta än vad det kostar att i dag bygga två mil motorväg vid
Uddevalla.

Minskade anslag och häpnadsväckande orättvisa

En koncentrationsinriktad satsning kommer att få svåra
samhällsekonomiska konsekvenser och blir dessutom
orättvis ur fördelningspolitisk synpunkt. För Kalmar läns
del minskas väganslagen för kommande period, 1989--1997,
med 57 miljoner kr eller med 11,1 procent i förhållande till
de investeringar som gjorts perioden 1980--1988. Den nu
aktuella perioden upptar ett anslag på 457 miljoner.

En klar tendens med kraftigt nedskurna väganslag till
Kalmar län står alltmer tydlig, samtidigt som behovet är i
klart växande.

Samtidigt ökar anslagen kraftigt till storstadsområdena.
För motsvarande period som Kalmar län får 457 milj får
Stockholm 4 043 miljoner. Det är en ökning av anslaget för
Stockholms del med 23 procent medan det för Kalmar läns
del innebär en minskning med 11,1 procent.

Därtill kommer den uppgörelse som nu träffats om
motorvägsleden kring Stockholm där bl a pengar från den
nyinrättade infrastrukturfonden skall tas. Till detta projekt
i Stockholm avsätts 28 miljarder kronor i ett 15-
årsperspektiv. Detta är häpnadsväckande ur
fördelningssynpunkt.

Anslagen för länsvägar har på samma sätt minskats för
Kalmar län. Det anslag som Kalmar län tilldelas för att
använda till länets 3 018 km länsvägar motsvarar ungefär
vad det kostar att bygga 1 km motorväg någon annanstans i
Sverige.

Förslag till offensiva satsningar

Det är enligt vår uppfattning hög tid att statsmakterna
nu lever upp till målsättningen att tillgodose en
tillfredsställande transportförsörjning i alla delar av landet.

Enligt vägverkets, i Kalmar, bedömningar finns en
eftersläpning vad gäller vägunderhållet på 200 Mkr och för
byggande på 100 Mkr. Av en av länsstyrelsen upprättad
objektlista för byggande enbart av riksvägar under perioden
1991--2000 framgår ett investeringsbehov för enbart de mest
angelägna riksvägarna av 740 Mkr.

De totala investeringsbehoven för
länstrafikanläggningar, där såväl länsjärnvägarna som
länsvägnätet ingår, och som även innefattar de
statskommunvägar som ej är riksvägar liksom
kollektivtrafikanläggningar, uppgår till 550 Mkr eller drygt
55 Mkr per år under samma 10-årsperiod. Det
sammanlagda och mest nödvändiga investeringsbehovet
uppgår således till 1,3 Mdr kr.

Mot bakgrund härav och med hänvisning till den sneda
fördelning mellan storstadslänen och län som Kalmar bör
den i budgetpropositionen anvisade anslagsökningen
prioriteras för län som fått stå tillbaka för den större andel
som storstadsregionerna fått.

I centerns partimotion föreslås att anslaget för drift och
underhåll av det statliga vägnätet tillförs ytterligare en halv
miljard kr för att rusta och åter iståndsätta kraftigt förslitna
vägar. En miljard anvisas för beläggning av grusvägar.

Vi föreslår därför att Kalmar län anvisas ett särskilt
anslag med 100 Mkr utöver de ordinarie väganslagen för
upprustning av länets vägar. Dessa pengar bör fördelas på
riksvägar, länsvägar och det enskilda vägnätet i länet.
Målsättningen bör vara att länets återstående 897 km
länsvägar som är grusvägar kan beläggas under den
närmaste femårsperioden.

Den s k Dackevägen över Åseda--Virserum--Hultsfred--
Vimmerby--Linköping bör också snabbt byggas om och
upprustas till en genomfartsled i nord--sydlig riktning som
avlänkning av E 4:ans trafik.

Detsamma gäller riksväg 23 liksom att prioritet ges åt att
bygga bort återstående flaskhalsar på E 66.

Det enskilda vägnätet

Samtidigt som väganslagen till länsvägar och riksvägar
minskats har bidragen till det enskilda vägnätet försämrats.
Den regeländring som innebär en differentiering och
sänkning av bidragsprocenten i de flesta fall är olycklig.

Vi föreslår att bidragsprocenten återställs till vad den var
före 1983. Vidare föreslår vi att reglerna justeras så att
intagning av nya vägar kan ske i större utsträckning och att
bärigheten även på dessa kan ökas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den orättvisa fördelningen över
landet av väganslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare 100
milj.kr. i särskilda väganslag för upprustning av länets riks-,
läns- och enskilda vägar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag till enskilda vägar.

Stockholm den 25 januari 1991

Agne Hansson (c)

Marianne Jönsson (c)