Familjecentraler

Motion 2009/10:So504 av Else-Marie Lindgren (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera uppbyggnaden av familjecentraler.

Motivering

Förändringar av samhället har skapat nya villkor för föräldrar och barn, vilket lett till att känslan av vilsenhet och osäkerhet ökat hos många barn. Psykosociala problem är en växande orsak till barns hälsoproblem.

Barn är beroende av vuxna. En stark och god kontakt mellan barn och föräldrar är en förutsättning för att barn skall må bra, också senare i livet. Ingenting kan vara mer avgörande för barns framtid än att de ges trygghet och omvårdnad, att de fostras till harmoniska och ansvarskännande människor med livstro och tilltro till medmänniskorna. Föräldrar kan också behöva hjälp att stärka sin egen självkänsla som föräldrar och få stöd i sin föräldraroll. Under 2009 och 2010 satsar regeringen cirka 70 miljoner kronor om året till kommunerna för att stimulera förslag på hur föräldrastödet ska utvecklas och struktureras. Regeringen gav 2008 en särskild utredare, Inger Davidson, i uppdrag att ta fram förslag på en nationell strategi för föräldrastöd. Utredningen, Föräldrastöd – en vinst för alla, nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap (SOU 2008:131), presenterades i januari 2009. En viktig slutsats är vikten av ett samordnat stöd i kommunen, och en av rekommendationerna är samlokalisering eller samorganisering av familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter.

En familjecentral är en mötesplats för barnfamiljer där det på ett och samma ställe finns tillgång till olika tjänster som har betydelse för barns och därmed deras familjers hälsa och välbefinnande. Basen i familjecentralen är mödra- och barnhälsovården. Även socialsekreterare och psykologer skall finnas vid familjecentralerna, liksom gärna verksamheter som till exempel öppen förskola, oavsett i vilken regi de bedrivs. När olika verksamheter samverkar för samma mål får familjer bättre service, och resurser kan också på sikt sparas. I folkhälsopropositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik betonas att familjecentraler driver en verksamhet som är generellt hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande.

En rapport från Socialstyrelsen, Familjecentraler kartläggning och kunskapsöversikt, som gavs ut i början av april 2008 visar att det finns 131 familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter i Sverige. Deras tillgängliga verksamhet uppskattas av föräldrar som besöker verksamheten.

Till familjecentralen kan föräldrar gå med sina barn lika självklart som till förskolan eller biblioteket. De får träffa andra för att få råd, tips och idéer. Det blir också enklare att be om råd innan små bekymmer hinner växa till stora problem. I flera delar av landet finns i dag familjecentraler. Tyvärr är det ofta de som först utsätts för besparingar, vilket är kortsiktigt och i stället leder till högre kostnader på längre sikt.

Samverkan mellan kommuner och landsting öppnar stora möjligheter till ett närmare och tryggare samarbete med och runt barnfamiljer. Staten har en strategisk roll. Regeringen bör överväga hur man t.ex. kan uppmuntra kommuner och landsting att samverka kring familjecentraler. Frågan är av vital betydelse, inte minst ur folkhälsosynpunkt. Om inte uppväxande barn mår bra riskerar folkhälsan att bli lidande på såväl kort som lång sikt. Det är därför rimligt att regeringen överväger särskilda statliga insatser för att stimulera framväxten av familjecentraler. Det kan handla om såväl information som hjälp till kompetensutveckling för berörd personal.

Stockholm den 5 oktober 2009

Else-Marie Lindgren (kd)