Får- och getnäringen

Motion 1989/90:Jo219 av Karin Starrin och Stina Eliasson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo219

av Karin Starrin och Stina Eliasson (båda c)
Får- och getnäringen

I Sverige finns omkring 500 000 får. Det svenska fåravelsarbetet ligger långt
framme vad det gäller köttets kvalitet, ull- och pälskvalitet. Fårkontrollen i
Sverige är unik.

Svenska folket äter cirka 6 300 ton lamm- och fårkött och vi har en självförsörjningsgrad
på 70 %. Det betyder att vi importerar ungefär 1 900 ton
varav 650 ton kommer från Island.

Fårskötseln utgör en betydelsefull del av ett kombinerat företag. Den är
utmärkt att kombinera med t.ex. skogsbruk, växtodling, annan husdjursskötsel
eller vidareförädling av produkter. Det är en lämplig glesbygdsproduktion,
som också sysselsätter många kvinnor. Fåren förser oss med unika
och värdefulla biprodukter i pälslammskinn och ull. Ullen har en framtid
som alternativ till syntetmaterial, som kan ge miljökonsekvenser. Fåren är
överlägsna slyröjare, vilket gör att de kommer till ökad användning på barrskogsplanteringar
och gör dem mycket värdefulla vid restaurering och öppethållande
av odlingsmarker. Lammköttet produceras till 90 % på vallfoder
(grovfoder och bete). Näringen har alltså stor betydelse för naturvård
och landsbygdsutveckling.

Det svenska lammköttet håller hög kvalitet och är, till skillnad från lammkött
i vissa andra länder som vi importerar ifrån, garanterat fritt från antibiotika.
Det svenska lammköttet i butiken skall vara tydligt svenskmärkt.

I Sverige finns ca 10 000 getter. Getnäringen utgör ett angeläget komplement
till jordbruket. Ur regionalpolitisk synpunkt utgör denna näring en bra
sysselsättning. Inte minst viktig är möjligheten att upprätthålla liv på gårdar
som annars i många fall skulle vara helt djurfria.

Den speciella delikatess som getost är, utgör den rätta attraktionen i samband
med många turistevenemang, på hotell och serveringar av olika slag.

I dag utgår ett stöd på 500 kr. per mjölkget under förutsättning att man
har minst 10 getter. Det är relativt mycket skötsel med getter, varför kravet
på 10 getter är för tufft. Det förutsätter att man inte har någon annan parallell
sysselsättning och det måste man ha på grund av dålig lönsamhet.

Norrlandsstödet har heller inte bevakat ersättningen för getter. En avvägning
mellan ålder, vilken typ av djur och vikter måste göras för att stimulera
till att behålla och utveckla getnäringen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fårnäringen
skall ges större plats i den regionala planeringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att getnäringen
skall ges större plats i den regionala planeringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Norrlandsstödet
beträffande får-, lamm- och getkött skall uppräknas.

Stockholm den 23 januari 1990

Karin Starrin (c) Stina Eliasson (c)

Mot. 1989/90
Jo219

gotab 99673, Stockholm 1990