Färjeleden Landskrona-Ven

Motion 2000/01:T355 av Anders Karlsson och Bengt Silfverstrand (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av statligt ansvar för investeringar i fartyg på
färjelinjen Landskrona-Ven.
Motivering

Efter Estoniaolyckan har kraven på säkerhet till sjöss skärpts
dramatiskt. Detta har inneburit att de fartyg som trafikerar
Landskrona-Ven troligen inte klarar de höga krav som ställs.
Det är av stor vikt för såväl de boende på ön som
turisttrafiken att fartygen har en hög standard med hög
säkerhet. För att klara kraven på sjösäkerhet känner vi att
staten måste ta sitt ansvar för båttrafiken, bl.a. kan
väghållaransvaret ändras.

Nuläget

Landskrona och Ven tillhör Landskrona kommuns
väghållningsområde. Färjeleden ansluter till allmän väg med
kommunal väghållare både i Landskrona och på Ven. Leden
är i dag allmän färjeled enligt fastställd plan och är
statskommunal som drivs av Landskrona kommun.
Färjetrafiken är avgiftsbelagd enligt regeringsbeslut (1990-
10-25) med taxa enligt länsstyrelsebeslut (1993-02-25). Det
innebär att färjeleden inte kan erhålla statsbidrag från
bidraget till enskilda färjeleder.

Färjeleden kan förändras till
enskild

En förändring av färjeleden till enskild bör prövas på samma
sätt som indragning av allmän väg. För att kunna förändra
färjeleden till enskild måste sannolikt även den allmänna
vägen på Ven dras in från allmänt underhåll. Detta möter
troligtvis svårigheter, då inga förändrade förhållanden i
vägens funktion kan åberopas och allmänna inrättningar som
kyrka och kyrkogård finns på ön.

Om färjeleden förändras till enskild måste en gemensamhetsanläggning
bildas, vilket övertar ansvaret för färjetrafiken. Andelen i en
gemensamhetsanläggning fördelas efter andelsägarnas nytta av anläggningen.
De som har nytta av färjan är de boende på Ven. Men det förekommer också
omfattande turisttrafik. En gemensamhetsanläggning för färjetrafiken bör
därför kanske även omfatta vägarna på Ven.

Med fastställt sätt att beräkna andelstalen utifrån respektive fastighets nytta
av anläggningen kommer Landskrona kommun att ingå i
gemensamhetsanläggningen med ett mindre andelstal. Möjlighet finns dock
att kommunen kan ingå med ett mycket stort andelsantal om kommunen påtar
sig detta frivilligt i samband med lantmäteriförrättningen.

Gemensamhetsanläggningen förvaltas av en samfällighetsförening som,
enligt Lantmäteriet, har rätt att ta ut färjeavgift såväl från medlemmar som
från övriga resande.

Enskild färjeled kan erhålla statsbidrag till investeringar och drift från
bidraget till enskilda färjeleder. Utrymmet är dock mycket begränsat enligt
Vägverket.

Oavsett lösning kan Landskrona kommun inte klara sådana stora
investeringar i fartyg. Det bör i likhet med en stor mängd andra färjelinjer
lösas med att staten genom t.ex. Vägverket svarar för investeringen.
Färjelinjen är enligt vår uppfattning att betrakta som en förlängning av väg
1354.

Stockholm den 3 oktober 2000

Anders Karlsson (s)

Bengt Silfverstrand (s)