Fetalt alkoholsyndrom

Motion 2001/02:So327 av Ragnwi Marcelind och Fanny Rizell (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av informationsinsatser om fetalt alkoholsyndrom.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utvärdering av informationsinsatserna till gravida vid mödravårdscentralen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett intensifierat samarbete mellan barnavårdscentral, vårdcentral samt socialtjänst i arbetet att förebygga fetalt alkoholsyndrom.

Motivering

Att en gravid kvinna dricker så mycket alkohol att fostret skadas är inte vanligt, men det förekommer trots upplysningskampanjer. I Socialstyrelsens rapport 1993:18 kan man läsa att cirka 100 barn av 100 000 som föds varje år i Sverige har svåra fosterskador på grund av moderns alkoholmissbruk under graviditeten. Ytterligare 200–300 barn föds med mer eller mindre allvarliga skador. Under senare år har alkoholmissbruk under graviditeten varit den mest uppmärksammade orsaken till fosterskador på ögonen. Denna orsak är numera troligen den vanligaste. Dessa kan uppkomma även om modern missbrukat alkohol bara under delar av graviditeten. Att både dricka alkohol och röka anses öka risken för skador på fostret. De tillstånd av tillväxthämning, utvecklingshämning och strukturella särdrag som är typiska för barn födda med FAS, fetalt alkoholsyndrom, kan inte senare kompenseras.

Att kartlägga alkoholkonsumtionen hos gravida kvinnor är svårt och känsligt. BVC ger information till gravida men mödrahälsovården berör fortfarande alkoholfrågor ytligt. Resultaten av många års kunskap om alkoholens skadeverkningar på barn och olika initiativ till informationsinsatser har inte visat några positiva förändringar då det gäller kvinnors alkoholvanor under graviditet. Det är därför angeläget att åtgärder vidtas för att i möjligaste mån undvika fetalt alkoholsyndrom. Information till kvinnor om alkohol och graviditet, utbildning av personal på till exempel mödravårdscentraler och vårdcentraler samt ett intensifierat samarbete mellan barna- och mödravård, vårdcentral och socialtjänst måste förbättras och intensifieras.

Ökad kunskap om risk för fosterskador av alkoholbruk under graviditet

Det är mer än 30 år sedan de första rapporterna om alkoholens effekt på foster sammanställdes. Termen fetalt alkoholsyndrom (FAS) myntades först 1973. De första studierna möttes av stark skepsis. Forskningen kring alkoholkonsumtion och graviditet har sedan utvecklats såväl kvalitativt som kvantitativt, med viss stagnation under 1990-talet. Vi vet att antalet kvinnliga alkoholister har ökat dramatiskt de senaste åren. 1965 räknade vi med att var 24:e alkoholist var en kvinna. 1980 var motsvarande siffra var 5:e. Idag har den krympt till var fjärde.

Den årliga undersökningen om ungdomars alkoholvanor i Stockholm visar att ungdomar berusar sig alltmer. Åtta av tio flickor och 77 procent av pojkarna i årskurs nio dricker alkohol. Fyra av tio skolungdomar dricker hembränt. Undersökningen för år 2000 visar att alkoläsken fortfarande är populär hos ungdomarna. 68 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna dricker alkoläsk och cider. En studie av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, visar att var femte 16-åring dricker sig berusad en gång i månaden. Att konsumtionen av alkohol bland unga flickor ökar riskerar också leda till att fler unga gravida dricker alkohol och därmed fler barn blir utsatta för alkoholens skadliga effekter. Forskare vid Huddinge universitetssjukhus har gjort en kartläggning av alkoholvanor hos gravida. Av närmare 600 kvinnor i 28:e graviditetsveckan eller senare, uppgav var tredje att de fortsatt att dricka alkohol när de blev gravida. Oftast rörde det sig om en låg konsumtion. De flesta drack ett glas vin eller sprit någon gång i månaden. Knappt 10 procent fortsatte med alkohol varje helg. Trots att riskerna med alkohol under graviditeten inte är helt utredda tycker forskarna att läget är allvarligt.

Information om alkoholskador

Det finns idag medicinsk kunskap om alkoholens skadeverkningar på foster i ett tidigt skede under graviditeten. Men det behövs mycket tydligare information ut till kvinnor; skolinformation, information på mödravårdscentraler m.m. Det skulle vara betydligt enklare och en fördel för barnmorskorna att ha någon typ av frågeformulär när de ska ge råd till gravida om alkohol. Det är mycket en barnmorska ska hinna med och tiden är knapp. Det är viktigt att budskapet om riskerna med alkoholkonsumtion under graviditet inte glöms bort, särskilt när totalkonsumtionen kan förväntas öka och tendensen är ett ökat krogliv och socialt umgänge med alkohol som självklar komponent.

Utbildning och samarbete

De förebyggande insatserna, bland annat med information till blivande mödrar om alkoholens skadeverkningar på foster, är viktiga. Att underlåta ett aktivt förebyggande arbete innebär, förutom ett livslångt lidande för det barn som kan drabbas och skuldkänslor hos modern, också kostnader i miljonklassen. Det finns beräkningar på att ett barn med fetalt alkoholsyndrom kostar samhället fyra miljoner kronor från födseln till 18-årsåldern. Ett friskt barn kostar samhället ungefär 380 000 kronor för samma tid. Nyckelordet i all god behandling är respekt, därför är det viktigt att de som dagligen konfronteras med gravida kvinnor får möjlighet att ge god utbildning angående FAS och mycket stöd i det svåra arbetet. Vi anser att en utvärdering bör genomföras av den information som ges till gravida vid mödravårdscentralen. Ett intensifierat samarbete mellan barnavårdscentral, sjuksköterska, vårdcentral och socialtjänst bör upprättas i syfte att förebygga fetalt alkoholsyndrom.

Stockholm den 28 september 2001
Ragnwi Marcelind (kd)	Fanny Rizell (kd)