Finska språkets ställning i Sverige

Motion 2003/04:K435 av Gabriel Romanus m.fl. (fp, m, kd, v, c, mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökade åtgärder till stöd för det finska språkets ställning i Sverige.

Motivering

Våren 1994 presenterade den svenska regeringen skrivelsen Finska i Sverige – ett inhemskt språk. Efter diskussioner och utredningsarbete antog sedan Sveriges riksdag en proposition, Nationella minoriteter i Sverige (1998/99), genom vilken finska språket fick status som officiellt minoritetsspråk i Sverige.

Kulturfonden för Sverige och Finland beslutade 2001, efter initiativ från Föreningen Norden i Sverige, att ge stöd för utarbetandet av en rapport där det finska språkets ställning i det svenska samhället i början av 2000-talet kartläggs. Denna rapport föreligger nu. Rapporten innehåller en utomordentlig kartläggning av de områden i Sverige där finskan används idag. Skriften är tankeväckande och visar vissa tecken på revitalisering, bland annat när det gäller intresset för studier i finska på universitetsnivå. Skriften visar dock även på att många problem kvarstår. Somliga problem för den sverigefinska befolkningen har till och med blivit större under 1990-talet. Finska språkets ställning kan på sikt vara hotad i Sverige.

Om vi vill skydda finskan och den sverigefinska kulturen och leva upp till tanken att finska språket också är ett inhemskt språk i Sverige krävs politiska åtgärder. För att den nationella minoritetspolitiken skall få genomslagskraft i verkligheten måste de strukturella, organisatoriska och administrativa hindren mjukas upp så att de nationella minoriteterna får sitt rättmätiga utrymme. Det bör också skapas bättre möjligheter till inflytande i frågor som berör de nationella minoriteterna på alla samhällsnivåer. För detta behövs en ökad förståelse från beslutsfattarnas sida för konsekvenserna av riksdagens beslut om minoriteter. Det behövs också information om den nationella minoritetspolitiken, de nationella minoriteternas historia och liv i dagens samhälle.

En positiv utveckling för finskan borde vara en angelägenhet för hela det svenska samhället. Som nordiskt språk i en situation med mer intensiva kontakter än någonsin mellan Sverige och Finland har finskan i Sverige språkligt, kulturellt och ekonomiskt ett mervärde på samma sätt som svenskan i Finland. Från svenskt håll uttrycker vi ibland oro för att svenskans ställning i Finland försvagas. Om våra synpunkter i detta avseende skall ha trovärdighet, bör vi se till att finskans ställning i Sverige förstärks. Antalet personer i Sverige som har finska som modersmål är ju av samma storleksordning, som antaler personer i Finland som har svenska som modersmål.

En renässans för finskan i Sverige förutsätter politiska beslut till stöd för finskan framförallt inom utbildningsväsendet och genom stöd till den sverigefinska kulturen och medierna enligt de riktlinjer som anges i den ovan nämnda skriften.

Stockholm den 7 oktober 2003
Gabriel Romanus (fp)
Heli Berg (fp)	Kent Olsson (m)
Tuve Skånberg (kd)	Lennart Gustavsson (v)
Agne Hansson (c)	Barbro Feltzing (mp)