Finskspråkiga teaterverksamheten i Sverige

Motion 1998/99:Kr258 av Sinikka Bohlin och Raimo Pärssinen (s)

Den finskspråkiga teaterverksamheten i Sverige är av
tradition livlig. Teaterutbudet har genom åren bestått av
amatörteaterverksamhet och gästspel från Finland. Behovet
av en egen professionell teater har diskuterats sedan mitten
av 1970-talet. I en utredning av Christina Hallman år 1987
poängterades "samspelet mellan amatörerna och den
professionella teatern, de finska gästspelens betydelse som
givare av kulturimpulser och framför allt att den
sverigefinska teaterverksamheten bör få en regelbundenhet
och en kontinuitet för att bygga upp en teatertradition hos
den Sverigefinska publiken".

Riksteatern har sedan 1989 enligt riksdagsbeslutet innehaft huvudmanna-
skap för Finska Riks. I samband med övertagandet av huvudmannaskapet
fick Riksteatern ett särskilt anslag för uppdraget Finska Riks, som sedan
startade sin verksamhet. Det innebar att det i utredningen föreslagna
samarbetet mellan finskspråkig yrkesmässig teater och amatörteater genom
bildandet av samrådsgruppen för finsk teater i Sverige förverkligades. I
samrådsgruppen fanns representanter för Riksteaterns ledning, Finska Riks,
Statens kulturråd, ABF-förbundet och Sverigefinska Riksförbundet.
Samrådsgruppen hade en central betydelse som koordination vid utveck-
landet av finskspråkig teaterverksamhet i sin helhet med utgångspunkt från
C. Hallmans utredning.

Finska Riks producerade fram till den 22 januari 1997, då det särskilda
uppdraget avvecklades, ca 20 produktioner med totalt 487 föreställningar och
över 40 000 besökande. Det har av och till antytts att det inte funnits efter-
frågan för en finskspråkig barn- och ungdomsteater i Sverige. Den ovan-
stående statistiken torde dock visa motsatsen. Problemet med finskspråkig
teater har inte varit bristen på intresse utan Riksteaterns praxis att sälja
hela
föreställningar och medlen att hitta lokala arrangörer med tillräckliga ekono-
miska resurser för det risktagande som arrangemanget av en teater-
föreställning för barn och ungdom lokalt innebär.

Genom ett beslut av Riksteaterns styrelse avvecklades det särskilda upp-
draget Finska Riks fr.o.m. år 1997 och ansvaret för finskspråkig barnteater-
produktion flyttades över till Unga Riks. I samband med detta försvann
också samrådsgruppen för finsk teater i Sverige. Vid avvecklandet av Finska
Riks fick Sverigefinska Riksförbundet och Sverigefinska Amatörteater-
förbundet bindande löften från Riksteaterns ledning att det för den finsk-
språkiga teaterverksamheten viktiga samspelet mellan den yrkesmässiga
teatern och amatörteaterverksamheten skulle bibehållas. Så blev det tyvärr
inte. Ur folkrörelsesynpunkt har överflyttningen av ansvaret för produktion
av den finskspråkiga teaterverksamheten till Unga Riks inte varit bra. Detta
har inträffat samtidigt som den s.k. Minoritetsspråkskommittén undersökt
vilka möjligheter Sverige har att ge finska språket en status som minoritets-
språk och Sverigefinnarna en ställning som nationell minoritet.

Parallellt med avvecklandet av den professionella finskspråkiga teaterverk-
samheten i regi av Finska Riks har de ekonomiska resurserna för verksam-
heten genom ett antal beslut av riksdagen och Riksteaterns styrelse urholkats.
Den ursprungliga budgeten för Finska Riks var totalt 4,7 miljoner kronor.
Vid övertagandet av ansvaret för produktionen för finskspråkig barnteater
fick Unga Riks uppskattningsvis en miljon kronor till sitt förfogande.
Samtidigt har Statens kulturråd skurit anslaget till den finskspråkiga amatör-
teaterverksamheten från 700 000 kronor till 500 000 kronor per år. Sam-
mantaget innebär detta att den kontinuitet som Christina Hallmans utredning
poängterade brutits tillika den positiva utvecklingen för den finskspråkiga
teaterverksamheten. Likaså har intentionen i Kulturutredningens slut-
betänkande SOU 1995:84 "De särskilda uppdrag som Riksteatern nu har i
fråga om Cullbergbaletten, Finsk teater och tyst teater är alla viktiga delar i
det totala teaterlandskapet " beträffande finskspråkig professionell teater
förfuskats.

Behandlingen av den finskspråkiga teaterverksamheten har väckt
uppmärksamhet även i Nordiska rådet och i dag kan man med fog tala om en
kulturskandal med nordiska dimensioner.

Med utgångspunkt från det ovannämnda och förslaget i Minoritetsspråks-
kommitténs betänkande SOU:193 "Statens kulturråd skall - inom ramen för
den uppgift kulturrådet har att främja kulturarvet och kulturell mångfald -
tillse att de nationella minoriteternas kultur får ett tillräckligt utrymme i
kulturlivet" är det befogat

att anslaget till finskspråkig professionell teater flyttas från Riksteatern
till
Statens kulturråd,

att anslaget för finsk amatörteaterverksamhet även fortsättningsvis tilldelas
via Statens kulturråd samt

att det inom Statens kulturråd bildas en referensgrupp med representanter
från Sverigefinska folkrörelser och kulturlivet med syfte att bistå kulturrådet
vid utdelandet av anslagen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finskspråkig teaterverksamhet i Sverige.

Stockholm den 26 oktober 1998

Sinikka Bohlin (s)

Raimo Pärssinen (s)