Fiske

Motion 1989/90:Jo405 av Lars Ernestam m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo405

av Lars Ernestam m.fl. (fp)
Fiske

Fiskebestånden i Sveriges hav, sjöar och vattendrag är en rik naturresurs,
som vi likt goda förvaltare måste bruka utan att föröda eller utarma. Fisket
ger värdefull tillgång till färsk fisk för de svenska konsumenterna och är en
viktig näring för många människor i kustområden.

Fisket utgör både en grundläggande och kompletterande försörjningsmöjlighet
och ger därmed sysselsättning i annars ofta sysselsättningssvaga
områden. Våra möjligheter att bibehålla och utveckla svenskt fiske har betydelse
både för ett antal kustkommuner och för människor engagerade i
fångstverksamhet och inom förädlingsindustrin.

En duktig yrkeskår med stort engagemang och en befolkad kust och skärgård
som kan ge lokal utkomst är dessutom av stor betydelse för bevakning
av territorialhavet, sjöräddningen och miljöövervakningen.

Miljöhot mot fisket

Fisket hotas emellertid i grunden genom förorening och förödelse av våra
kusthav och andra vatten. Miljögifter och övergödning drabbar djurlivet genom
förgiftning, algblomning, syrebrist och bottendöd. Föroreningar med
allvarliga biologiska skadeverkningar släpps ut i stor skala från t.ex. skogsindustrin.
Utsläppen av en stor mängd svårnedbrytbara substanser från massaindustrin
längs Östersjöns, Bottenhavets och Bottenvikens kuster är mycket
oroande. Utsläppen från andra kuststater, t.ex. Polen när det gäller Östersjön,
eller utsläpp från norska industrier som drabbar vattnen utanför den
bohuslänska kusten, får ödesdigra konsekvenser och känner inte territorialvattengränser.

Spridningen av en rad giftiga ämnen såsom t.ex. dioxin, kvicksilver och
PCB är ytterst allvarliga miljöproblem, som förhindrar fiskkonsumtion och
i vissa fall direkt drabbar våra bestånd av fisk, skaldjur och övrigt djurliv
svårt. Folkpartiets förslag beträffande dessa frågor redovisas i särskilda
kommittémotioner.

Gödningen av våra havsområden blir ett allt allvarligare problem. I Östersjön
är allt vatten under 100-150 meter syrefritt och praktiskt taget dött.
Algblomning och bottendöd är välkända fenomen också i Västerhavet. Kontinuerliga
larmrapporter om förändringar kommer till vår kännedom. Lokala
problem i vikar och bukter sprider sig allt längre. Inte minst för fiskets

fortlevnad som näring är det viktigt att snabba och kraftfulla åtgärder vidtas.
Lagstiftningens nuvarande utformning beträffande möjligheterna att förklara
vissa områden som särskilt miljöskyddsområde är inte tillräckligt effektiv.

Också andra former av miljöförstörande ingrepp än utsläpp i olika former
påverkar fisket. Fiskens lekplatser får inte försvinna genom fördämning,
sandsugning eller i en hög av tippade muddermassor. Lagstiftningsskyddet
för leklokalerna är otillräckligt. Därför anser folkpartiet att fiskenämnderna
i de län där sådant arbete planeras alltid bör ges tillfälle att yttra sig innan
arbetet påbörjas. Deras synpunkter bör självklart också beaktas.

Vi kan inte ensamma komma tillrätta med de problem som finns i de hav
som utnyttjas för fiske. Både Östersjön och Nordsjön påverkas av utsläpp
från alla de länder som omger dessa hav. Folkpartiet anser att Sverige måste
vara pådrivande för ett ökat internationellt samarbete för att rädda haven.
Folkpartiet anger i andra kommittémotioner särskilda åtgärder vad avser
havsmiljön, internationellt samarbete och skärpta krav på miljölagarnas utformning
och effektivitet.

I detta sammanhang finns vidare anledning att erinra om det beslut riksdagen
på förslag av folkpartiet fattade beträffande upprättande av en Nordsjökommission.
Någon redovisning av åtgärder vidtagna med anledning av beslutet
har regeringen ännu efter 2 år inte avgivit.

Fiskeriundersökningar

Övervakningen och kartläggningen av våra kusthav är otillräcklig och måste
förbättras. Det är viktigt att kontinuerlig provtagning kan ske vid tillräckligt
stort antal fasta mätstationer. Den marinbiologiska forskningen behöver utökas
och bättre samordnas. En bättre samordnad och utökad kartläggning
av våra kusthav där såväl naturförhållanden som grad av påverkan redovisas
bör ske. Dessa förslag utvecklas vidare i vår motion om luft- och vattenvård.

Eftersom Östersjön blivit ett mycket viktigt område för svenskt fiske
måste fiskeristyrelsen ges möjlighet att göra bättre beståndsuppskattningar
och följa utvecklingen i Östersjön. Styrelsen har föreslagit att en filial till
havsfiskelaboratoriet inrättas i Karlskrona och att där stationeras ett mindre
undersökningsfartyg. För att kunna påbörja denna etablering krävs ett anslag
om 1,4 milj. kr., vilket folkpartiet tillstyrker.

Torskfisket

Torskfisket i Östersjön är omfattande och av stor vikt för det svenska fisket.
Samtidigt är Östersjön ett marginalområde för torsk, där den naturliga föryngringen
är ojämn. Det konstanta överuttaget av östersjötorsk - mot fiskeribiologernas
rekommendationer - utgör därför ett hot mot Sveriges och
andra länders fiske.

Folkpartiet anser inte att det i första hand är den svenska fiskekvoten skall
minskas. Däremot föreslår vi att regeringen verkar för att det totala uttaget
anpassas till vad beståndet tål.

Mot. 1989/90

Jo405

8

Laxfisket

Bestånden av vildlekande lax i Östersjön är allvarligt hotade. Allt färre laxar
har möjlighet att reproducera sig i naturen. Den kraftiga nedgången beror
på omfattande vattenkraftutbyggnad, som hindrat vandringsmöjligheter och
ödelagt leklokaler. Odling och utsättning av lax har trots detta skapat förutsättning
för ett omfattande fiske i Östersjön, men samtidigt decimeras också
de vilda laxbestånden kraftigt. Den vildlekande laxen utgör en synnerligen
viktig biologisk resurs. Den är en naturlig genbank och avelsbas, utan vilken
odling av lax skulle bli omöjlig. Vi kan inte på konstlad väg upprätthålla en
laxstam i Östersjön.

Tidigare reglering av havsfisket efter lax resulterade inte i förbättringar.
Ett nytt principprogram för att skydda östersjölaxen antogs av fiskeristyrelsen
under 1989, men det har ännu inte trätt ikraft. Enligt folkpartiets mening
behövs åtgärder minst i nivå med programmet för att skydda den naturreproducerande
laxen.

Principerna för det fortsatta arbetet bör vara att skydda och återställa leklokaler
och se till att tillräckligt många lekmogna laxar når dessa. Ytterligare
utbyggnad av vattenkraften kan inte komma i fråga. Folkpartiet föreslår
dessutom att fiskeristyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram
för restaurering av naturliga havsöring- och laxbestånd i de outbyggda älvarna.
Vad här anförts om beståndsvård av havsöring och lax bör ges regeringen
till känna.

Sverige svarar för den övervägande delen av laxyngelproduktionen i Östersjö-vattnen,
och vi bör efter avskaffandet av den "vita zonen" i Östersjön
ha god möjlighet att med framgång driva en konsekvent laxvårdande linje.
Stora uttag ur bestånden görs både till havs i laxens uppväxtområden och
vid älvmynningarna där lekvandrande fisk koncentreras. Nya tekniker för
förbättrat fiske, bl.a. fördröjd utsättning, bör prövas. Folkpartiet föreslåratt
regeringen ökar ansträngningarna att få till stånd en överenskommelse om
totalt uttag (TAC) som begränsar fisket till vad laxstammen naturligt tål och
där respektive lands bidrag till laxproduktionen avspeglas i kvoteringen. Vad
här anförts om laxfisket bör ges regeringen tillkänna.

Insjöfisket

Det råder stor efterfrågan på svensk insjöfisk. Svensk gös och gädda är så
eftertraktad utomlands att det ibland är svårt för svenska konsumenter att
få del av fångsterna. Det kan konstateras att prisutvecklingen för svensk insjöfisk
varit relativt god och att priserna många gånger överstiger de priser
som kan tas ut för havsfångad fisk. Insjöfisket har dessutom stor betydelse
för fritidsfisket.

Det torde finnas möjligheter att bygga ut yrkesfisket i flera sjöar. Inte
minst i glesbygden är yrkesfisket en visserligen marginell men ändå betydelsefull
möjlighet till komplettering av andra förvärvsmöjligheter. I vissa områden
torde också möjligheter finnas till ökad heltidssysselsättning.

Sportfisket är en viktig fritidssysselsättning för många människor och har
stor social betydelse. Det ger dessutom en del av underlaget till turistnäringen
i många kommuner. Ytterligare utveckling av sportfisket kan alltså

Mot. 1989/90

Jo405

9

både öka rekreationsvärdet och tillföra glesbygden sysselsättning. Därför
anser vi att det behövs ökad kompetens i sportfiskefrågor vid länsstyrelserna
och att sportfisket i övrigt bättre måste beaktas på lokal nivå.

Det är enligt vår uppfattning angeläget att insjöfiskets framtid ägnas större
intresse från statsmakternas sida. Det gäller såväl laxfisket i älvarna som fisket
efter bl.a. gädda, gös, ål och sik i andra vatten. Även beträffande kräftfisket
behövs en översyn av möjligheterna att bevara och utveckla bestånd
av flodkräfta.

Vattenregleringar, försurning och kvicksilver utgör hot mot insjöfisket. I
vissa delar av landet hämmas dessutom fisket av höga halter radioaktivt cesium
i fisken. Folkpartiet framför i andra motioner krav på åtgärder, bl.a. i
form av kalkningsbidrag för att komma tillrätta med en del av problemen.
I denna motion vill vi föreslå att större vikt skall läggas vid den fiskevård
kraftproducenter åläggs i vattendomar. Fiskeristyrelsen bör vid samråden
med producenterna skärpa kraven på biologiskt riktig fiskodling och -utsättning.

Folkpartiet erfar att fiskeristyrelsen förbereder ett handlingsprogram för
insjöfiskets utveckling. Vi anser att detta arbete bör prioriteras och att våra
åsikter om insjöfisket därvid måste beaktas. Denna uppfattning bör ges regeringen
till känna.

Gullspångslaxen i Vänern är en mycket värdefull tillgång som måste bevaras.
På initiativ av länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands
län bedrivs ett ambitiöst arbete för att utveckla fisket efter lax och öring i
Vänern. Under 1989 bildades stiftelsen Laxfond Vänern för att fullfölja projektet.
Regeringen bör nu föreslå lämpliga åtgärder för att stödja Laxfond
Vänern.

Fiskerilån

Fiskerilånen används för att ge möjlighet till förnyelse av fiskeflottan och för
att ge en ny generation fiskare möjlighet att starta i yrket. Fiskerinäringen
har en låg avkastning, de småföretagande yrkesfiskarna har en tung investeringsvolym.
För framtiden erfordras sannolikt en än högre investeringsgrad
för bl.a. exportsatsningar, strukturförändringar och rationaliseringar till
följd av ett närmare samarbete med de europeiska gemenskaperna. Viktigt
är också att arbetsmiljön förbättras. Det kan ske genom dessa lån, då de
också kan beviljas för ombyggnad.

Frågan om lånens framtida utformning och storlek får bedömas i anslutning
till den aviserade propositionen om fiskprisreglering m.m.

Yrkesutbildning för fiskare

Den mycket viktiga utbildningsform som yrkesutbildning för fiskare innebär
har under en följd av år fått skäras ner p.g.a. realt urholkade anslag. Samtidigt
som ökande krav ställs på skeppare och maskinister av myndigheterna
framstår behovet av räddningskurser och ekonomikurser för dessa småföretagare
som stort. Med sina oregelbundna arbetstider har de inte samma möjligheter
att följa den undervisning som anordnas av kommuner och studie

Mot. 1989/90

Jo405

10

förbund. Fiskeristyrelsens yrkesutbildning är däremot anpassad till såväl fiskarnas
arbetstider som behovet av räddnings- och ekonomikurser. Anslaget
bör därför höjas med 300 000 kr. utöver regeringens förslag.

Övrigt

Fiskevården är en viktig del av arbetet med att värna såväl yrkesfisket som
fritidsfisket och att rätt förvalta naturens möjligheter. Regeringen avser
nästa år avskaffa anslagen till bildande av fiske vårdsområden, trots att åtskilligt
ännu återstår att göra. Anslaget för fiskevård bör enligt folkpartiet i
stället utökas med 1 milj. kr. jämfört med regeringens förslag, så att arbetet
med att bilda fiskevårdsområden intensifieras.

Vi anser att det finns ett väl dokumenterat samband mellan fisketillsyn och
efterlevnaden av olika föreskrifter i fiskevårdande syfte. Med anledning av
en folkpartimotion har riksdagen tidigare höjt anslaget E 3. Främjande av
fiskerinäringen. I motionen påpekades behovet av en väl fungerande fisketillsyn.
Vi anser nu att det krävs en betydande ökning av det ekonomiska
stödet till fisketillsynen och att ytterligare medel kan tillföras inom ramen
för det ovan angivna anslaget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skydd för fiskens leklokaler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om torskfisket i Östersjön,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beståndsvård av havsöring och lax,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om laxfisket,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett handlingsprogram för insjöfisket,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till Laxfond Vänern,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det ekonomiska stödet till fisketillsyn,

8. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till fiskeriundersökningar i
Östersjön till fiskeristyrelsen anslår 1,4 milj.kr. mer än regeringen föreslagit,

9. att riksdagen för fiskarnas yrkesutbildning till fiskeristyrelsen för
budgetåret 1990/91 anslår 300 000 kr. mer än regeringen föreslagit,

10. att riksdagen för budgetåret 1990/91 under anslaget E 10 Bidrag
till fiskevård m.m. anslår 1 milj.kr. mer än regeringen föreslagit, dvs.
6 324 000 kr.

Mot. 1989/90

Jo405

11

Stockholm den 22 januari 1990
Lars Ernestam (fp)

Bengt Rosén (fp)

Håkan Holmberg (fp)
Anders Castberger (fp)
Kerstin Ekman (fp)

Leif Olsson (fp)
Erling Bager (fp)
Sigge Godin (fp)

Mot. 1989/90

Jo405

12