om fiskefrågor

Motion 1987/88:Jo415 av Lars Ernestam m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo415

av Lars Ernestam m. fl. (fp)
om fiskefrågor

Fisket är en viktig basnäring. Våra möjligheter att bibehålla svenskt fiske har
inte bara betydelse för ett antal kustkommuner utan även för sysselsättning
inom förädlingsindustri. Tillgången på färsk fisk är också värdefull för de
svenska konsumenterna. Värdet av möjligheterna till export måste också
inräknas.

I samband med den allt mer uppmärksammade debatten om föroreningen
av våra kusthav aktualiseras hotet mot vårt fiske. Halten av miljögifter som
ökar drabbar djurlivet hårt. Övergödning genom kväve ger upphov till
syrebrist och döda bottnar. Föroreningar med allvarliga biologiska skadeverkningar
släpps ut i stor skala från t. ex. skogsindustrin. Utsläppen av en
stor mängd svårnedbrytbara substanser från massaindustrierna - främst
blekeriprocesserna - längs Östersjöns, Bottenhavets och Bottenvikens
kuster är mycket oroande. Utsläppen från de norska industrierna drabbar
vattnen utanför den bohuslänska kusten.

Spridningen av andra höggiftiga ämnen som t. ex. dioxin är ett ytterst
allvarligt miljöproblem, som också drabbar våra bestånd av fisk och skaldjur.

Gödningen av våra havsområden blir ett allt allvarligare problem. I
Östersjön är allt vatten under 100-150 m syrefritt och praktiskt taget dött. Vi
har under de senare åren fått kontinuerliga larmrapporter om förändringar.
De problem som från början antogs vara lokala för Laholmsbukten har visat
sig uppstå i snart sagt hela Kattegatt. Allt tyder på att kväveutsläppen är det
som ger upphov till de stora skadorna. De utsläpp som orsakas av jordbruket
är med all sannolikhet ansvariga för huvuddelen av de mängder som sprids.
För fiskets fortlevnad som näring är det av yttersta vikt att snabba och
kraftfulla åtgärder vidtas. Folkpartiet yrkar i en partimotion om miljöpolitiken,
att hela Kattegatt skall förklaras som föroreningskänsligt område, att
kväveläckaget från jordbruket begränsas och att ett handlingsprogram för
bl. a. minskat kväveläckage upprättas för hela västkusten i likhet med vad
som upprättats för Ringsjön och Laholmsbukten.

Vi kan inte ensamma komma till rätta med de problem som finns i de hav
som utnyttjas för vårt fiske. Både Östersjön och Nordsjön påverkas av
utsläpp från alla de länder som omgärdar dessa hav. Sverige måste vara
pådrivande för ett ökat internationellt samarbete, allt i syfte att såväl genom
undersökningar som åtgärder för att minska tillförseln av föroreningar rädda
haven. Vi har i vår miljömotion yrkat att redan nu ytterligare 5 milj. kr.

avsätts för hotade områden såsom Kattegatt.

Övervakningen och kartläggningen av våra kusthav är otillräcklig och
måste förbättras. Det är oerhört viktigt att kontinuerlig provtagning sker och
att detta är möjligt vid ett tillräckligt stort antal fasta provningsstationer. Det
är klart otillfredsställande, att Sverige genom otillräckliga insatser för
intensivprovtagning med korta intervaller i Östersjön gör en långt sämre
insats än övriga berörda länder. Den marinbiologiska forskningen behöver
utökas. Det måste också ske en bättre samordning av de forskningsinsatser
som görs. Vi måste även få en utökad och bättre samordnad kartläggning av
våra kusthav. Denna kartläggning bör omfatta såväl naturförhållanden som
grad av påverkan. Arbetet bör till att börja med främst inriktas på att
identifiera särskilt föroreningskänsliga havsområden. Folkpartiet har i sin
miljömotion till årets riksmöte yrkat att berörda myndigheter skall påbörja
arbetet med en marin atlas. Denna bör på ett lättillgängligt och överskådligt
sätt presentera viktiga fakta om våra kusthav när det gäller biologi,
hydrologi, vattenförhållanden, föroreningskänslighet, föroreningsbelastning
m. m.

Det är av stor vikt att fiskenäringen själv kan delta aktivt i forsknings- och
utvecklingsarbetet. Det har sedan länge funnits en klart uttalad otillfredsställelse
över att de aktiva yrkesutövarnas iakttagelser dåligt tagits till vara.

Man bör i detta arbete ta till vara de möjligheter som finns genom att
använda datorer. Genom att bygga ut effektiva system för insamling av
mätvärden om miljöföroreningar, utsläpp m.m. i den yttre miljön kan
uppkomst av miljöförstöring motverkas. Genom att tidigt notera ökade
föroreningar i luft, mark och vatten får man en god grund för snabba
motåtgärder. I detta arbete finns möjlighet att komplettera med system för
insamling av mjukdata av typen subjektiva erfarenheter från spontana
iakttagare av förändringar i miljön. Inga kan bättre utnyttja dessa möjligheter
än de aktiva fiskarna. Vi har i vår datamotion yrkat, att datorer i högre
utsträckning skall komma till användning som hjälpmedel i miljöpolitiken.

Fiskens lekplatser

Miljöförstöringen genom föroreningar påverkar givetvis fiskens lekplatser.
Även andra faror måste uppmärksammas. Inom vissa områden är sandsugning
ett hot mot den marina miljön. Genom tippning av muddermassor kan
stora skador vållas, t. ex. om förändringar sker i grunda havsvikar. Många
havsvikar fungerar som fiskens barnkammare och är som sådana oersättliga
och nödvändiga för fiskbeståndet. Fiskenämnden i de län där sådant
arbete planeras bör alltid ges tillfälle yttra sig innan arbete påbörjas.
Synpunkter från dessa bör beaktas.

Fiskerilånen

Folkpartiet påtalade i en motion till föregående riksmöte att det var klart
otillfredsställande att regeringen då i budgetpropositionen föreslog oförändrat
anslag till fiskerilån. Vår begäran om en höjning med 15 milj. kr. bifölls av
riksdagen. Fiskerilånen är viktiga både för att ge möjlighet till förnyelse av

Mot. 1987/88

Jo415

6

vår fiskeflotta och för att ge en ny generation fiskare möjlighet att starta i
yrket. Viktigt är att arbetsmiljön, som ofta är undermålig, kan åtgärdas med
hjälp av dessa lån genom att lån beviljas för ombyggnad.

Yrkesutbildning för fiskare

Under anslaget till fiskeristyrelsen budgeteras bl. a. medel för yrkesutbildning
av fiskare. Detta anslag har under ett antal år varit oförändrat, vilket
medfört att denna mycket viktiga utbildningsform har måst skäras ner.

Myndigheterna ställer ökade krav på skeppare och maskinister samtidigt
som fiskarna måste deltaga i säkerhetskurser av olika slag som brandskyddsoch
livbåtsutbildning. Behovet av ekonomikurser är också stort. De otillräckliga
resurserna har medfört stora problem för fiskarna. Med sina
oregelbundna arbetstider har de inte samma möjlighet som andra yrkeskategorier
att följa den undervisning som anordnas av kommuner och studieförbund.
Fiskeriverkets yrkesutbildning anpassas däremot såväl till fiskarnas
arbetstider som till behovet av säkerhetskurser och ekonomikurser. För att
uppfylla minimikraven behöver detta anslag förstärkas. Vi föreslår att
anslaget under fiskeristyrelsen höjs med 300 000 kr. utöver regeringens
förslag.

Fiskevård

Fiskeristyrelsen föreslår att anslaget till fiskevård bör tillföras 8,5 milj. kr.
finansierat med en allmän fiske vårdsavgift. Förslaget biträdes inte i budgetpropositionen.
Införandet av det fria handredskapsfisket har emellertid
medfört svårigheter att upprätthålla fungerande fiskevårdsområden, vilket
lett till att fiskevården blivit eftersatt. Försämringen av fiskevården bör dock
inte få fortsätta och vi föreslår att anslaget för fiskevård utökas med 700 000
kr. i förhållande till regeringens förslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av internationellt samarbete för att
rädda miljön i Östersjön och Nordsjön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samråd med fiskenämnden vid planerade
utfyllnader av grunda havsvikar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fiskerilånen,

4. att riksdagen för fiskares yrkesutbildning till Fiskeristyrelsen
anslår 300 000 kr. för budgetåret 1988/89 utöver regeringens förslag,

Mot. 1987/88

Jo415

7

5. att riksdagen till Fiskevårdsåtgärder anslår 700 000 kr. för Mot. 1987/88
budgetåret 1988/89 utöver regeringens förslag. Jo415

Stockholm den 22 januari 1988

Lars Ernestam (fp)

Anders Cas t berger (fp)
Bengt A Klang (fp)

Leif Olsson (fp)
Kerstin Ekman (fp)