Fisket är en viktig basnäring. Det utgör en försörjningsmöjlighet och kompletterande yrkesverksamhet för många människor i kustområden. Det ger därmed sysselsättning i annars ofta sysselsättningssvaga områden. Våra möjligheter att bibehålla svenskt fis

Motion 1988/89:Jo410 av Lars Ernestam m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo410

av Lars Ernestam m.fl. (fp)
Fisket

Fisket är en viktig basnäring. Det utgör en försörjningsmöjlighet och
kompletterande yrkesverksamhet för många människor i kustområden. Det
ger därmed sysselsättning i annars ofta sysselsättningssvaga områden. Våra
möjligheter att bibehålla svenskt fiske har betydelse både för ett antal
kustkommuner, för människor direkt engagerade i fångstverksamhet och för
sysselsättning inom förädlingsindustrin. En duktig yrkeskår med stort
engagemang och en befolkad kust och skärgård som kan ge lokal utkomst
spelar också roll för bevakning av territorialhavet, sjöräddningen och
miljöövervakningen. Tillgången på färsk fisk är värdefull för de svenska
konsumenterna. Värdet av möjligheterna till export skall inräknas.

Miljöhot mot fisket

Fisket hotas emellertid i grunden genom förorening och förgiftning av våra
kusthav. Halten av miljögifter som drabbar djurlivet ökar. Övergödning
genom kväve ger upphov till syrebrist och döda bottnar. Föroreningar med
allvarliga biologiska skadeverkningar släpps ut i stor skala från t.ex.
skogsindustrin. Utsläppen av en stor mängd svårnedbrytbara substanser från
massaindustrin längs Östersjöns, Bottenhavets och Bottenvikens kuster är
mycket oroande. Utsläppen från andra kuststater, t.ex. Polen när det gäller
Östersjön, eller utsläpp från norska industrier som drabbar vattnen utanför
den bohuslänska kusten, får ödesdigra konsekvenser och känner inte
territorialvattengränser.

Spridningen av andra höggiftiga ämnen såsom t.ex. dioxin är ett ytterst
allvarligt miljöproblem, som också drabbar våra bestånd av fisk och skaldjur
samt påverkar övrigt djurliv svårt. Folkpartiets förslag beträffande dessa
frågor redovisas i särskilda folkpartimotioner.

Gödningen av våra havsområden blir ett allt allvarligare problem. I
Östersjön är allt vatten under 100-150 meter syrefritt och praktiskt taget
dött. Kontinuerliga larmrapporter om förändringar kommer till vår kännedom.
Lokala problem i vikar och bukter sprider sig allt längre. Mycket tyder
på att kväveutsläpp ger upphov till stora skador. Inte minst för fiskets
fortlevnad som näring är det viktigt att snabba och kraftfulla åtgärder vidtas.
Lagstiftningens nuvarande utformning beträffande möjligheterna att förklara
vissa områden som särskilt miljöskyddsområde är inte tillräckligt effektiv.

Vi kan inte ensamma komma tillrätta med de problem som finns i de hav
som utnyttjas för fiske. Både Östersjön och Nordsjön påverkas av utsläpp

Mot.
1988/89
Jo410411

1 Riksdagen 1988/89.3sami. NrJo410-411

från alla de länder som omger dessa hav. Folkpartiet anser att Sverige måste
vara pådrivande för ett ökat internationellt samarbete för att rädda haven.
Folkpartiet anger i en partimotion särskilda åtgärder vad avser miljön och
stater som bl.a. Polen. Folkpartiet anger också i partimotion skärpta krav på
miljölagarnas utformning och effektivitet. I detta sammanhang finns vidare
anledning att erinra om det beslut riksdagen på förslag av folkpartiet fattade
beträffande upprättande av en Nordsjökommission. Någon redovisning av
åtgärder vidtagna med anledning av beslutet har regeringen ännu efter 12
månader inte avgivit.

Marin atlas

Övervakningen och kartläggningen av våra kusthav är otillräcklig och måste
förbättras. Det är viktigt att kontinuerlig provtagning kan ske vid tillräckligt
stort antal fasta mätstationer. Den marinbiologiska forskningen behöver
utökas och bättre samordnas. En bättre samordnad och utökad kartläggning
av våra kusthav där såväl naturförhållanden som grad av påverkan redovisas
bör ske. Ytterligare ett instrument bör vara en marin atlas. Arbetet bör
påbörjas av berörda myndigheter. Den marina atlasen skall på ett lättillgängligt
och överskådligt sätt presentera viktiga fakta om våra kusthav när det
gäller biologi, hydrologi, vattenförhållanden, föroreningskänslighet, föroreningsbelastning
m.m.

Det är av stor vikt att fiskerinäringen själv kan bidra genom aktivt
deltagande i forsknings- och utvecklingsarbetet. Aktiva yrkesutövares
iakttagelser bör tas tillvara. Inga kan bättre utnyttja de möjligheter som
subjektiva erfarenheter från spontana iakttagelser av förändringar i miljön
ger än de aktiva fiskarna.

Också andra former av miljöförstörande ingrepp än utsläpp i olika former
påverkar fisket. Fiskens lekplatser får inte försvinna genom sandsugning
eller i en hög av tippade muddermassor. Lagstiftningsskyddet för fiskens
barnkammare är otillräckligt. Därför anser folkpartiet att fiskenämndema i
de län där sådant arbete planeras alltid bör ges tillfälle att yttra sig innan
arbetet påbörjas. Dessa synpunkter bör självklart också beaktas.

Torskbestånd

Torskbeståndet i norra Östersjön och i Bottniska viken har svårigheter med
reproduktion och får anses ömtåligt. Det är därför av vikt att inte utfiskning
sker. Redan för mer än ett och ett halvt år sedan slog länsstyrelsen och
fiskenämnden i Västernorrlands län larm. Mer än ett halvt år senare beslöt
regeringen att inte vidta någon åtgärd, sedan fiskeristyrelsen utlovat att i god
tid innan isen skulle släppa för snart ett år sedan fatta eventuella beslut till
skydd för torskbeståndet. Inga åtgärder vidtogs under hela 1988, och
riksdagen utlovades i höstas att fiskeristyrelsen före utgången av 1988 skulle
åtminstone göra en analys av utvecklingen av torskbeståndet i Bottenhavet,
sedan torskfisket i Bottenhavet under 1988 minskade drastiskt. Inga som
helst rapporter föreligger ännu. Denna nonchalans förtjänar kritik. Mot
bakgrund härav bör regeringen få i uppdrag snarast att låta utföra en
undersökning om hur uthålligt torskfiske skall bedrivas i Östersjön och hur

Mot. 1988/89

Jo410

2

fångstuttaget eventuellt kan komma att behöva begränsas. Utgångspunkten Mot. 1988/89
måste härvid vara att torskfisket som näringsgren i Bottenhavet inte går Jo410
förlorat.

Laxfisket

Laxbeståndet i de outbyggda älvarna i Norrland är allvarligt hotat. Allt färre
laxar har möjlighet att reproducera sig. Tillräckligt mycket lax når inte
älvarna. Hittillsvarande reglering av havsfisket med lax har inte resulterat i
förbättringar. Kraftfulla åtgärder krävs därför till skydd för den naturreproducerande
laxen. Sverige svarar för den övervägande delen av laxyngelproduktionen
i Östersjö-vattnen, och vi bör efter avskaffandet av den vita
zonen i Östersjön ha god möjlighet att med framgång driva en konsekvent
laxvårdande linje. Risken kan inte uteslutas att kraven på vattenkraftsutbyggnad
av laxälvarna åter aktualiseras, om t.ex. inte de förutsättningar som
älvarna har som laxproducenter heller kan utnyttjas. Folkpartiet avvisar
bestämt en utbyggnad av de orörda älvarna.

Insjöfisket

Det råder stor efterfrågan på svensk insjöfisk. Miljöförstöringen har gått
ännu längre än i Sverige i en stor del av Europas sjöar och floder. Efterfrågan
på svensk gös och gädda är så stor i andra länder att det ibland är svårt för de
svenska konsumenterna att få ta del av fångsterna. Det kan konstateras att
prisutvecklingen för svensk insjöfisk varit relativt god och att priserna många
gånger överstiger de priser som kan tas ut för havsfångad fisk. Insjöfisket har
dessutom stor betydelse för fritidsfisket.

Det torde finnas möjligheter att bygga ut yrkesfisket i flera sjöar. Inte
minst i glesbygden är yrkesfisket en visserligen marginell men ändå
betydelsefull möjlighet till komplettering av andra förvärvsmöjligheter. I
vissa områden torde också möjligheter finnas till ökad heltidssysselsättning.

Det är enligt vår uppfattning angeläget att insjöfiskets framtid ägnas större
intresse från statsmakternas sida. Det gäller som framhållits på annan plats i
motionen laxfisket i älvarna men också fisket av bl.a. gädda, gös, ål och sik i
andra vatten. Folkpartiet föreslår att fiskeristyrelsen får i uppdrag att
utarbeta ett handlingsprogram om hur insjöfisket kan utvecklas i landet.
Denna uppfattning bör ges regeringen till känna.

Kräftor

Förbudet att sälja även djupfrysta kräftor har nyligen åter trätt i kraft och
gäller fram till augusti månad. Bestämmelsen tillkom för mer än femtio år
sedan då djupfrysningstekniken ej var känd. Det utgör enbart en förargelseväckande
byråkratisk oformlighet och bör utan ytterligare utredning omedelbart
avskaffas.

3

Fiskerilån

Folkpartiets begäran om en höjning av fiskerilånen upp till nuvarande nivåer
bifölls av riksdagen vid förrförra riksmötet. Fiskerilånen används för att ge
möjlighet till förnyelse av fiskeflottan och för att ge en ny generation fiskare
möjlighet att starta i yrket. Fiskerinäringen har en låg avkastning, de
småföretagande yrkesfiskarna har en tung investeringsvolym. För framtiden
erfordras sannolikt en än högre investeringsgrad för bl.a. exportsatsningar,
strukturförändringar och rationaliseringar till följd av ett närmare samarbete
med de europeiska gemenskaperna. Viktigt är också att arbetsmiljön
förbättras. Det kan ske genom dessa lån, då de också kan beviljas för
ombyggnad.

Riksdagens revisorer har i en under hösten 1988 framlagd rapport
föreslagit att fiskberedningslånen avskaffas.

Regeringen har föreslagit att den totala ramen minskas med 10 milj. kr.
och att fiskberedningslånen upphör.

Behovet av framtidsinriktning och ett bredare perspektiv på den svenska
fiskeribranschens möjligheter samt prisutvecklingen på fiskefartyg motiverar
att anslaget till fiskerilånen höjs från 40 till 45 milj. kr., såsom också
fiskeristyrelsen föreslagit.

Fiskeristyrelsen har också föreslagit att 5 milj. kr. överförs från den
ursprungliga totala ramen för lån om 50 milj. kr. till finansiering av
forskningsprogram. Folkpartiet biträder denna uppfattning.

Yrkesutbildning för fiskare

Den mycket viktiga utbildningsform som yrkesutbildning för fiskare innebär
har under en följd av år fått skäras ner p.g.a. realt urholkade anslag.
Samtidigt som ökade krav ställs på skeppare och maskinister av myndigheterna
framstår behovet av räddningskurser och ekonomikurser för dessa
småföretagare som stort. Med sina oregelbundna arbetstider har de inte
samma möjligheter att följa den undervisning som anordnas av kommuner
och studieförbund. Fiskeristyrelsens yrkesutbildning är däremot anpassad
till såväl fiskarnas arbetstider som behovet av räddnings- och ekonomikurser.
Anslaget bör därför höjas med 300 000 kr. utöver innevarande års
anslag.

Fiskevård

Fiskevården är en viktig del av arbetet med att värna såväl yrkesfisket som
fritidsfisket och rätt att förvalta naturens möjligheter. Fiskeristyrelsen har
tidigare föreslagit ökade anslag till fiskevården med över 8 milj. kr.
finansierat via en fiskevårdsavgift. Detta har inte mött regeringens gehör.
Fiskeristyrelsen har för kommande budgetår föreslagit att ett nytt anslag för
bildande av fiskevårdsområden införs och tillförs 4,5 milj. kr., medan vissa
besparingar i övrig verksamhet därmed skulle kunna komma till stånd.
Regeringen avvisar detta, och minskar istället totalt fiskeristyrelsens förslag
med över 3,6 milj. kr. Anslaget för fiskevård bör enligt folkpartiet istället
utökas med 1 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

Mot. 1988/89

Jo410

4

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att rädda havs- och
vattenmiljön,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upprättandet av en marin atlas, 1 ]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skydd för fiskens barnkammare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om undersökning m.fl. åtgärder beträffande torskfisket
i Bottenhavet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om laxfisket,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bl.a. ett handlingsprogram för insjöfisket,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försäljningsförbudet för djupfrysta kräftor,

7. att riksdagen för forskningsprogram under anslagsposten Främjande
av fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 anslår 5 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit eller sammanlagt 7 796 000 kr.,

8. att riksdagen till Fiskerilån för budgetåret 1989/90 anslår 5 milj.
kr. utöver vad regeringen har föreslagit, eller sammanlagt 45 milj.
kr.,

9. att riksdagen för fiskarnas yrkesutövning till Fiskeristyrelsen för
budgetåret 1989/90 anslår 300 000 kr. utöver regeringens förslag,

10. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret
1989/90 anslår 1 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller
sammanlagt 6 324 000 kr.

Stockholm den 18 januari 1989

Lars Ernestam (fp)

Bengt Rosén (fp)

Anders Castberger (fp)

Leif Olsson (fp)

Sigge Godin (fp)

Håkan Holmberg (fp)
Kerstin Ekman (fp)
Erling Bager (fp)

Mot. 1988/89

Jo410

1 1988/89:Bo303