Havsmiljö och katastrofskydd

Motion 1989/90:Jo414 av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo414

av Karl Erik Olsson m.fl. (c)
Fisket

Havsmiljö och katastrofskydd

Problemen med havsmiljön har de senaste åren blivit allt större. Händelserna
i Västerhavet sommaren 1988 blev i detta hänseende en larmsignal om
den pågående nedsmutsningen. Centern har bl.a. i motionerna om Östersjön
och miljön lagt fram flera förslag till åtgärder för att minska föroreningen
av haven.

Miljöföroreningarna i haven har blivit så allvarliga att stora områden saknar
fisk. Föroreningarna innebär stora ekonomiska förluster för de yrkesverksamma
fiskarena.

Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att ett ekonomiskt skydd införs
för dem som drabbats av allvarliga förluster orsakade genom miljöförstöring.
Sådana ersättningar har utgått i samband med Tjernobylkatastrofen.
Då utgick kompensation till "de grupper vilkas försörjningssituation lidit direkt
skada genom det radioaktiva nedfallet. I likhet med detta bör ersättning
kunna utgå till personer och företag, som drabbats av allvarliga ekonomiska
förluster i samband med miljöföroreningar av haven. Vi föreslår att
riksdagen beslutar inrätta ett katastrofskydd för fiskenäringen, samt att ett
förslagsanslag på 5 milj. kr. anslås för detta ändamål.

Stödet till fisket

Den svenska fiskeflottan är i ständigt behov av förnyelse och förbättring.
Detta är mycket viktigt både för att åstadkomma bättre arbetsmiljö och
större sjösäkerhet liksom det även ger förutsättningar för bättre ekonomi i
fiskeföretagen. Staten stödjer detta genom fiskerilån. Efterfrågan på dessa
lånemedel överstiger de till fiskeristyrelsen beviljade medlen. Det anslag
som regeringen nu föreslår anser vi vara otillräckligt.

Vi anser att lånen till fiskenäringen bör höjas till den nivå som fiskeristyrelsen
föreslagit. Riksdagen bör därför besluta att anslå ett med 20 milj. kr.
förhöjt belopp under lån till fiskenäringen, E 6.

Forskning

För såväl havens framtid som för näringens fortbestånd är det viktigt att ett
aktivt och utökat forskningsarbete och kunskapsinhämtande bedrivs.

Frågan om ett särskilt laboratorium för södra Östersjön har länge diskuterats.
Ett sådant laboratorium är viktigt, inte minst för kustfisket.

Centern anser att det vore riktigt om Fiskeristyrelsen fick i uppdrag, och
medel för, att inrätta ett sådant. Fiskeristyrelsen har också förklarat sig villig
att göra detta.

För att kunna påbörja en etablering av en sådan verksamhet, som en filial
till dess nuvarande havsfiskelaboratorium, föreslår centern att Fiskeristyrelsen
beviljas ett anslag om 2 milj. kr. för budgetåret 1990/91 utöver vad regeringen
har föreslagit.

Undersökningsfartyg

Under ett antal år har Fiskeristyrelsens tonnage minskat från tre till ett fartyg.
Efter försäljningar och rationaliseringar var det möjligt att under några
år öka Argos drifttid till 41^42 veckor per år. Genom besparingskrav och
uteblivna kostnadsuppräkningar tvingas man nu till nedskärning av drifttiden.
Under innevarande budgetår finns endast resurser för 36-37 veckors
drift med 4,5 effektiva sjödygn per vecka. Detta trots att behovet under senare
tid ökat. Bl.a. planeras för närvarande forskningsprogram som kräver
utsjögående fartyg i ökad utsträckning. Dessutom kräver ökat behov av
kustfiskeundersökningar ökad fartygstid.

Lämpligast kan detta fartygsbehov lösas genom att ett nytt mindre undersökningsfartyg
anskaffas. Centern anser att Fiskeristyrelsen bör få i uppdrag
att påbörja projekteringen av ett sådant fartyg, samt att medel dessutom beviljas,
5 milj. kr., för att utöka drifttiden för fartyget Argos till sexdagarsvecka.

Fiskvårdsområden

Sedan ett antal år har ett intensivt arbete pågått med att bilda fiskvårdsområden.
Avsikten har varit att få en bättre fiskvård och därmed ett bättre fiskbestånd.
Detta kan ge större möjligheter till fritidsfiske för fler människor, ett
resultat man också nått. Vi vet att fiske är en stor och betydelsefull fritidsaktivitet,
som engagerar många.

Kommuner, markägare och intresserade har engagerat sig hårt för att
åstadkomma denna förbättring för fritidsfisket. Till områdesbildningen har
utgått ett 50-procentigt statsbidrag för kostnaderna. De medel som hittills
ställts till förfogande av staten har inte varit tillräckliga. Enligt de planer som
finns så skall dé statliga bidragen upphöra från och med innevarande budgetår.
Det är olyckligt om så blir fallet, eftersom vi anser att det är mycket
viktigt att arbetet med områdesbildningen får slutföras. Vi föreslår att tiden
för bildande av fiskvårdsområde förlängs med i först hand två år så att pågående
arbeten och de som just skall starta hinner slutföras. Regeringen bör
också för nästa budgetår anslå ytterligare medel för ändamålet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av ett katastrofskydd för fiskenäringen,

Mot. 1989/90

Jo414

14

2. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 5 milj. kr. som ett nytt
förslagsanslag till katastrofskyddet under E 5. Bidrag till fiskets rationalisering
m.m.,

3. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår ett med 20 milj. kr.
förhöjt belopp under E 6., Lån till fiskenäringen,

4. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj. kr. till ett Östersjölaboratorium
och 5 milj. kr. till projektering och drift av fartyg;
alltså totalt 50 472 milj. kr. under E 1, Fiskeristyrelsen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förlängning av tiden för bildande av fiskvårdsområde.

Stockholm den 25 januari 1990
Karl Erik Olsson (c)
Lennart Brunander (c)
Sven-Olof Petersson (c)
Marianne Jönsson (c)
Birgitta Hambraeus (c)

Karin Starrin (c)
Stina Gustavsson (c)
Göran Engström (c)

Mot. 1989/90

Jo414

15