Fjällnära skogar

Motion 1988/89:Jo312 av Ragnhild Pohanka (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo312

av Ragnhild Pohanka (mp)
Fjällnära skogar

1985 tog riksdagen ett beslut angående de fjällnära skogarna. Beslutet
utmynnade i att det skulle vara stor återhållsamhet med avverkningen i de
fjällnära skogarna.

I verkligheten blev beslutet ett fiasko. Till dags dato har över 14 000 hektar
avverkats, vilket innebär att mer än 13 hektar fjällnära skogar avverkas varje
dag året om. Detta innebär att med nuvarande avverkningstakt kommer den
fjällnära skog som inte är skyddad att vara utplånad inom bara några år.
Detta får inte ske. Den fjällnära skogen är unik och om den avverkas kommer
den i nuvarande biologiska stadium aldrig mer tillbaka. Redan idag finns
många exempel på vilka stora problem skogsbruket har med att klara
godtagbar återväxt i kärva klimatlägen.

Som exempel kan nämnas Stoåsen 3 km nordväst Nipfjället i Idre, så långt
ner som i Dalarna. Där ligger ett över 300 hektar stort kalhygge på
domänverkets mark. Detta kalhygge är 20 år gammalt och planterat med
contortatall. En stor del av plantorna har dött, angripna av svampsjukdomen
gremmeniella.

Bara några km norr därom ligger Grundagssätern, den fjällnära skog, som
regeringen gav avverkningstillstånd till. Inga garantier kan ges för att det
över huvud taget kommer upp någon ny skog där. Dessa exempel kan
mångfaldigas längs hela fjällkedjan norrut.

Nuvarande lagstiftning gör att de skogliga myndigheterna inte kan stoppa
avverkningar, om de betraktar ett område som produktiv skogsmark. Jag
hävdar att dessa myndigheter har visat sig sakna kompetens till att göra en
riktig och allsidig bedömning. De skoglösa kalhyggena längs hela fjällkedjan
talar sitt tydliga språk. Det ges bara en kosmetisk ansiktslyftning, som t ex
Grundagssätern.

SNF presenterade i maj 1988 en utredning utförd i egen regi omfattande
två delar. En del (Kullman-Hofgaard 1987: Klimatisk hasardgräns i fjällnära
skogar. ISBIY 91-576-3276-6) behandlar klimatets betydelse för föryngringen
i de fjällnära skogarna. Här visas de effekter, som är att vänta vid en
fallande medeltemperatur under vegetationssäsongen, något som nu bekräftas
av SMHI:s temperaturstatistik. Effekten är nu synlig i de fjällnära
skogarna i form av misslyckade föryngringar, barrförluster på gamla träd,
plantavgångar m m.

Den andra delen (von Sydow 1988: Gräns för storskaligt skogsbruk i
fjällnära skogar, förslag till naturvårdsgräns. ISBIY 91-558-5201-7) redovisar
situationen i de fjällnära skogarna fram till 1986/87. Via fjärranalys (flygbild

och satellitscenstudier) har för första gången en sammanställning kunnat
göras, som visar att endast hälften av den produktiva fjällnära skogen
återstår i form av ett sammanhängande obrutet och i stort opåverkat bälte.
Inför en naturvårdsgräns NU.

Den innebär att en biologisk, rennäringsmässig, turistisk, föryngringsmässig
gräns dras genom hela fjällkedjan.

Svenska Naturskyddsföreningen har arbetat fram en naturvårdsgräns.
Denna gräns ligger längre västerut än den gamla skogsodlingsgränsen.
Innanför den gränsen får inget storskaligt skogsbruk bedrivas. Inte heller får
några skogsbilvägar byggas innanför gränsen. Med hänsyn till syftet behövs
förbud för alla slag av kalavverkning medan försiktig stamvis blädning och
gallring accepteras. Husbehovshuggning, som utförs av samer och småbrukare,
får förekomma även under ett avverkningsstopp.

Hemställan

Med hänsyn till det anförda hemställer jag

1. att riksdagen beslutar att en naturvårdsgräns grundad på SNF:s
arbetsmaterial införs inom ett år från i motionen avgivet datum,

2. att riksdagen beslutar att ett omedelbart avverkningsstopp skall
införas i all skog ovanför den gamla skogsodlingsgränsen i fjällnära
skogar till dess att naturvårdsgränsen träder i kraft.

Stockholm den 23 januari 1989

Ragnhild Pohanka (mp)

Mot. 1988/89
Jo312

1* Riksdagen 1988/89.3 sami. NrJo3II-3l6

3