Fler hästkrafter i Sverige

Motion 2015/16:2462 av Kristina Yngwe (C)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat regelkrångel för hästföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för en översyn av konsumentköplagen vid försäljning av hästar och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställd fördelning av offentliga medel till ungdomars fritidsaktiviteter och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Hästnäringen är viktig för Sverige. Ridskoleverksamhet, avel, tävlingshästar och hästturism är verksamheter som är av stor betydelse för jobb och tillväxt i hela landet.  Ungefär var tionde häst i Sverige skapar ett nytt jobb och totalt sysselsätter hästnäringen drygt 28 000 heltidsjobb i Sverige. Hästnäringen medför dessutom många stora fördelar för landsbygdens utveckling eftersom hästar kräver foder, betesmarker, hovslagare och veterinärvård. Därför tjänar hela Sverige på fler hästkrafter i hela landet!

För att utveckla hästnäringen är det viktigt att skapa goda förutsättningar för företagen inom hästnäringen att utvecklas, genom bland annat mindre regelkrångel så att företagarens energi kan läggas på att utveckla företaget istället för på administration och byråkrati. Idag upplever många hästföretagare en osäkerhet när det gäller hur företaget hanteras skattemässigt. Det förekommer att hästföretag ifrågasätts om de har inkomster vid sidan av verksamheten, vilket småföretagare ofta har i uppbyggnadsfasen, eller om de under flera år uppvisat förlust, vilket kan förekomma i exempelvis avelsverksamhet. Detta krångel stoppar utveckling av företag på landsbygden, och den skattemässiga hanteringen av hästföretag är därför särskilt viktig att se över när det gäller regelkrångel för hästföretagare.

Tyvärr glöms dock hästnäringen ofta bort när offentliga medel ska fördelas. Ungefär 85 % av alla utövare inom ridsporten är tjejer, dock går kommunala bidrag till idrottsanläggningar betydligt oftare till . Det borde vara självklart att de offentliga medel som går till idrotten och andra fritidssysselsättningar för ungdomar är jämt fördelade mellan killar och tjejer. Det är därför viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att lyfta ridsportens status och likställa denna med andra idrotter. Ett ytterligare exempel på att Sveriges näst största idrottsrörelse, med över en halv miljoner utövare, tyvärr ofta förfördelas är att ridsport inte inkluderas i friskvårdsbidraget medan exempelvis amerikansk fotboll och olika typer av bollsporter såsom fotboll och innebandy inkluderas.

Ett regelverk som ofta skapar bekymmer för hästägarna är konsumentköplagen. I denna likställs en häst med exempelvis en brödrost eller en bil, vilket är orimligt eftersom det handlar om levande djur. Även om hästen bedöms som helt frisk vid försäljningstillfället kan hästen återlämnas flera månader efter försäljningen i ett helt annat skick med krav på återköp. Denna osäkerhet gör att många drar sig för att sälja hästen, och därför är det viktigt att se över konsumentlagen så att både säljare och köpare kan känna en trygghet kring att köpet går rätt till och att alla blir nöjda.

Kristina Yngwe (C)