Flerbarnstillägget

Motion 1992/93:So603 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m)

Det allmänna barnbidraget utgår dels som barnbidrag till
alla barn under 16 år, dels som ett flerbarnstillägg till barn i
familjer med 3 eller flera barn.

Flerbarnstillägget infördes 1982 och uppgick då till 125
miljoner kronor. Budgetåret 1993/94 beräknas
flerbarnstillägget uppgå till knappt 1,3 miljarder kronor.
Detta innebär att flerbarnstillägget har 10-dubblats i
löpande penningvärde och 5-dubblats räknat i fast
penningvärde. Samtidigt har BNP ökat med 18 procent i
fast penningvärde.

Det finns många orsaker till att flerbarnstillägget har
ökat så snabbt. Reglerna för flerbarnstillägget har ändrats
åtta gånger. När tillägget infördes 1982 uppgick det till 25
procent av det allmänna barnbidraget för tredje barnet och
50 procent för fjärde barnet och följande.

1983 blev reglerna mer generösa och ändrades till 50
procent för tredje barnet och 100 procent för fjärde barnet
och följande. Samtidigt höjdes barnbidraget med 300
kronor. Samma år räknades också barn över 16 år in i
underlaget för flerbarnstillägg.

1985 höjdes det allmänna barnbidraget från 3 300 kronor
per år till 4 800 kronor. 1987 höjdes återigen det allmänna
barnbidraget till 5 820 kronor samtidigt som reglerna för
flerbarnstillägget förbättrades för det fjärde och följande
barn från 100 till 160 procent av det allmänna barnbidraget.

1989 ändrades flerbarnstillägget så att tredje barnet gav
50 procent, fjärde barnet 190 procent, femte barnet 240
procent och sjätte och följande barn 160 procent (procent
av det allmänna barnbidraget).

1990 höjdes det allmänna barnbidraget till 6 720 kronor
medan skalan för flerbarnstillägget låg fast.

1991 höjdes det allmänna barnbidraget till 9 000 kronor
per år samtidigt som skalan för flerbarnstillägget ändrades
så att tredje barnet gav 50 procent, fjärde barnet 100
procent och femte och följande barn 150 procent.

Andra faktorer som också bidragit till de växande
beloppen är en höjd nativitet och säkerligen i viss
utsträckning de ändrade samlevnadsformer som vuxit fram
under de senaste decenniet.

Flerbarnstillägget utbetalas liksom allmänna
barnbidraget utan ansökan till den som fyller kraven för
barnbidrag, dvs för barn till svensk medborgare som är
bosatta i riket. För barn från övriga nordiska länder gäller
samma regler. För övriga utländska barn gäller att om de är
bosatta i Sverige och vårdas av någon som bor i Sverige,
eller om någon av föräldrarna bor i Sverige sedan 6 månader
har barnet också rätt till barnbidrag. Det finns dock ett
undantag för att barnbidraget skall kunna betalas ut utan
ansökan. Detta gäller när två personer är gifta eller sambor
med varandra och har barn som inte är gemensamma. För
att få flerbarnstillägg krävs en anmälan till
försäkringskassan. För flerbarnstillägg till barn mellan 16
och 19 år måste också anmälan göras till försäkringskassan.

Om beslut om barnbidrag eller flerbarnstillägg dröjer
kan ett provisoriskt beslut fattas om ett ''skäligt'' belopp.
Skulle sedan det slutliga beslutet ge vid handen att
flerbarnstillägg inte skall utgå, föreligger ingen
återbetalningsskyldighet.

Det är mycket stora belopp rent privatekonomiskt som
kan utgå till flerbarnsfamiljer. En fembarnsfamilj erhåller
således 72 000 kronor skattefritt per år i barnbidrag. Detta
motsvarar en inkomst på ca 103 000 kronor vid en
marginalskatt på 30 procent och en inkomst på 144 000
kronor vid en marginalskatt på 50 procent. Det finns således
betydande incitament att ordna förhållandena vid
skilsmässa och exempelvis gemensam vårdnad så att
familjen blir berättigad till flerbarnstillägg.

När flerbarnstillägget kom till -- med betydligt
blygsammare belopp än i dag -- motiverades detta med att
det ofta var ogörligt med mer än en inkomsttagare, särskilt
när barnen var små. Den då mycket progressiva
inkomstbeskattningen ledde till utomordentligt
ofördelaktiga effekter för barnrika familjer. I och med att
inkomstbeskattningen förändrats genom 1990 års
skatteomläggning har motiven för ett särskilt
flerbarnstillägg i hög grad försvagats.

Av denna anledning bör flerbarnstillägget skäras ned.
Ett sätt är att från och med 1 juli 1993 återgå till den skala
för flerbarnstillägget som gällde 1982, och från och med 1
juli 1994 avskaffa flerbarnstillägget helt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flerbarnstilläggen.

Stockholm den 15 januari 1993

Margit Gennser (m)

Hugo Hegeland (m)