Flexiblare stöd i regionalpolitiken

Motion 1989/90:A433 av Sigge Godin (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A433

av Sigge Godin (fp)

Flexiblare stöd i regionalpolitiken

Folkpartiet har såväl i den regionalpolitiska utredningen som i andra sammanhang
poängterat vikten av en ökad frihet för länsstyrelserna och övriga
länsorgan när det gäller användningen av de regionalpolitiska stödmedlen.
Det måste vara varje länsstyrelses uppgift och ansvarsområde att planera för
en så framgångsrik utveckling som möjligt av det egna länet såväl ekonomiskt
som sysselsättningsmässigt. Ingen central myndighet har bättre förutsättningar
än respektive länsstyrelse när det gäller att förvalta och utveckla
det egna länet.

I länsorganens stödararsenal finns inte bara de medel som länsstyrelsen
tilldelas via de så kallade länsanslagen. Såväl utvecklingsfonden som länsarbetsnämnden
förfogar också över betydande medel som vid en regional planering
mycket väl kan användas till regionalpolitiska insatser.

I den nyligen avslutade regionalpolitiska utredningen var utvecklingen av
ny småföretagsamhet i glesbygden en huvudfråga. Såväl REK 87 som landsbygdskampanjen
betonade jord- och skogsbrukets avgörande betydelse för
en levande landsbygd. Inte minst de kombinationssysselsättningar som kan
skapas betyder mycket för en bygds överlevnad.

Dagens stödsystem är stelbent och tar inte hänsyn till rådande förhållanden.
Vid nyetablering av mindre företag behöver som regel företagaren utöver
sina branschkunskaper en påbyggnadsutbildning som kan innehålla såväl
ekonomi som kännedom om lagar och förordningar. Dessa former av utbildningar
finns att tillgå hos utvecklingsfonderna men även hos exempelvis
lantbruks- och skogsskolor m.fl.

Vid lågkonjunktur och när nyföretagaren är arbetslös kan utbildningsbidrag
utgå genom länsarbetsnämnden. Då finns också tillgång till starta egetbidrag
m.m. Däremot finns ingen stödform för nyföretagaren som har förvärvsarbete
men vill satsa på ett eget företag. Som regel är den kreative nyföretagaren
inte arbetslös.

Utvecklingsfonden utreder och informerar företagaren om företagsidéns
förutsättningar och företagets framtidsmöjligheter, låne- och stödmöjligheter
osv. Men när behovet av ett antal veckors utbildning som komplement
till branschkunskaperna aktualiseras då finns inga stödformer. Detta är en
brist eftersom företagaren inte vill börja med att utnyttja sitt eget eller företagets
kapital till egen utbildning.

Genom en friare hantering av de medel som står till länsstyrelsens, utveck

lingsfondens och länsarbetsnämndens förfogande bör de i samverkan kunna Mot. 1989/90

stötta nyföretagare som behöver en kortare företagsutbildning inför före- A433

tagsstarten. Sannolikt innebär påbyggnadsutbildningen att flera "fallgropar
undviks och företagaren blir bättre rustad att bemästra nyföretagandets problem.

Den skisserade formen av nytt stöd skall utgå i de områden som respektive
länsstyrelse prioriterar som särskilt angelägna ur glesbygdssynpunkt. Länsstyrelsen
bör också få avgöra inom vilka branscher som stödformen får användas.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexiblare användning av stödformer på länsplan.

Stockholm den 24 januari 1990

Sigge Godin (fp)

7