Flykting- och invandrarpolitiken

Motion 1988/89:Sf545 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Sf545

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Flykting- och invandrarpolitiken

Miljöpartiet de grönas inställning till flyktingar och invandrare grundar sig
på två utgångspunkter.

1. Solidaritet med människor i hela världen, nu och i framtiden.

2. Aktivt arbete för ett mångkulturellt samhälle.

Vi äger inte jorden där vi lever!

Ingen människa kan välja var hon hamnar på jorden somliga har tur och
andra inte. Det är lätt för oss från den rika delen av världen att omedvetet
tänka hierarkiskt och ta för givet vår rätt till en hög standard och en trygg
samhällsordning. Vi utgår från att vi har det bättre ställt än andra i andra
världsdelar. Inför hotet att våra livsformer skulle försämras reagerar de
flesta människor primitivt inte minst vi, som skulle ha råd med en sänkt
materiell standard! Vi blir måna om våra revir. Låt oss komma ihåg att
också vi i Sverige kan råka ut för förändringar i våra livsförutsättningar,
som gör att vi behöver fly. Solidaritet fungerar åt två håll. Det krävs ett
aktivt agerande för att motarbeta egoism.

Gränser

Människor och djur har alltid vandrat över jorden och ändrat boplats under
århundraden. Nationella gränser har inte alltid varit självklara. Fram till
andra världskriget krävdes inte pass i de flesta europeiska länder. Idag är
gränserna hårt kontrollerade och bevakade. Det kan bero på jordens växande
befolkning och inte minst på den politiska klyftan mellan öst och väst.

Rasism

För att motverka rasism krävs först och främst en trygghet inför framtiden.
Trygga människor har råd att vara generösa. Dagens hot inför framtiden är
så överväldigande att det inte är konstigt när människor reagerar krampaktigt
och irrationellt. I vår kamp mot rasismen skall vi i miljöpartiet de gröna
vara medvetna om den ångest som många lever i även i den rika delen av
världen.

Nationell identitet

Nationell identitet är viktig. Framför allt språket, men också det egna landets
historia, religion och övrig kultur, ger en identitetsförankring. En sund
nationell känsla har att göra med att höra till en kultur, att vara en del av
historien. Detta skall inte förväxlas med en osund nationalism, där en folkgrupp
anser sig vara överlägsen andra och där man försöker utesluta andra
som icke önskvärda.

1. Sverige skall föra en sådan utrikespolitik, en sådan solidarisk utrikeshandel
och bedriva en sådan u-hjälp att Sverige på allt sätt stöder en
utveckling i världen, där människor ej skall behöva fly från sitt land.

2. Sverige skall stödja flyktingar i ett land nära hemlandet, där de kan ha
lättare att anpassa sig och eventuellt återvända till sitt ursprungsland om
förhållandena där förbättras.

3. Sverige skall också bereda flyktingar möjlighet att få asyl i Sverige och
här ge dem ett nytt land och nya möjligheter att få leva i fred och utan
förföljelse. Vår flyktingpolitik skall vara generös och även i tveksamma
fall skall vi bevilja asyl åt en flykting eller en flyktingfamilj.

Att flyktingar och asylsökande saknar pass och identitetshandlingar
är helt naturligt. Det ligger i flyktingskapets natur att skaffa resehandlingar
illegalt. Så har flyktingar alltid gjort. Var skall de söka pass och
visum? Det är ju att annonsera sin flykt. Det står också i flyktingkonventionens
artikel 31 att inga flyktingar får bestraffas för att de kommer utan
pass eller andra handlingar. Att man nu är så negativ mot flyktingar med
falska pass har ej heller stöd i svensk lag.

Med anledning av regeringens beslut att de som vistats i Sverige sedan den 1
januari 1988 får uppehållstillstånd här, vill miljöpartiet de gröna starkt
understryka att det skall gälla alla, även dem som fått avslag och ännu ej fått
sin överklagan behandlad. Dock får väntetiderna ej skäras ned så drastiskt
att rättssäkerheten kommer i fara.

Barnens rättigheter

Det inträffar att en eller flera läkare yttrat sig över vuxnas och barns situation
och intygat att de av olika humanitära och medicinska skäl skall få
stanna i Sverige. Därefter avslår invandrarverkets förtroendeläkare asylansökan.
Den ena läkarens ord skall inte få väga tyngre än den andras. Det
skall gälla i hela vår flyktingpolitik att vi hellre skall fria än fälla.

Dessutom skall vi på ett helt annat sätt än idag lyssna på barnen. Genom
barnens uppträdande och uttryckssätt får man värdefull information. Där
skall barnpsykologer vara med vid förhören. Många barn (och vuxna) har
upplevt så fruktansvärda saker från polisens och militärens sida, att det är
ett mycket starkt argument att våra asylsökande ej skall mötas av polis eller

annan uniformerad personal. 22

Mot. 1988/89

Sf545

Flyktingslussar

De fyra stora flyktingslussarna kommer att ge allmänheten dålig eller ingen
insyn över vad som försiggår. Om det dessutom blir så att endast utvalda
läkare och advokater kommer att arbeta innanför förläggningarna går flyktingarna
miste om de flesta skickliga och erfarna flyktingadvokater och
läkare som vi har idag.

Idag har främlingsfientligheten luckrats upp genom att flyktingarna
finns i hela landet och har fått ansikten inför allmänheten och det bevisar ju
också den folkresning som uppstått i vissa kommuner för att behålla sina
flyktingar.

Miljöpartiet anser att Amnesty International, Röda korset, Rädda barnen
och olika medborgargrupper skall få arbeta bland de asylsökande i de
fyra stora flyktingslussarna och få avgörande medverkan vid beslutsfattandet.

Sverige måste arbeta hårt för att vi skall få en värld där ingen behöver
vara flykting. Men så länge det finns flyktingar måste också Sverige vara
med och ta sin del av ansvaret för att flyktingarna skall kunna finna en
fristad. Det hör till sakens natur att många flyktingar kommer till Sverige
innan de kan söka politisk asyl. Det sätt de bemöts på idag lämnar mycket
övrigt att önska.

Tortyroffer

De som kommer som flyktingar till Sverige har i många fall svåra minnen
och upplevelser från bland annat tortyr. Man är nu på väg att utveckla
metoder för att behandla detta, vilket sker vid speciella centra där man har
både medicinsk och psykologisk kunskap. Verksamheten bedrivs såväl i
allmän regi som av Röda korset.

Bostadsord

När flyktingarna väl kommit till Sverige är det viktigt att de, så långt det
anses vara möjligt, själva får välja sin bostadsort. Att invandrare från samma
land väljer att söka sig till varandra får inte ses som något negativt. Ett
gott samarbete mellan kommunerna underlättar detta och skall uppmuntras.

Rätten till arbete måste också gälla invandrare. Genom svenskundervisning
och kulturinformation får invandraren grunden att stå på för att komma
in i det svenska arbetslivet.

Invandrarnämnd

Invandringen till Sverige och mottagandet av flyktingar ser miljöpartiet de
gröna som en resurs och tillgång, som det svenska folket och samhället skall
ta till vara och också bemöta de eventuella problem som uppstår med fantasi,
information och förståelse. För att på bästa sätt ta till vara de nya mänskliga
resurser som tillförs oss, anser miljöpartiet de gröna att varje kommun

Mot. 1988/89

Sf545

med många invandrare bör ha en invandrarnämnd i samarbete med olika
referensgrupper:

läkare, psykolog, kurator

jurist (-er)

etisk grupp (folk från kyrkor, familjens rätt, barnens rätt)

invandrarlärare, flyktingsanordnare

representanter för invandrare

Amnesty

kulturvetare,

och att varje kommun med få invandrare ger ansvaret åt någon befintlig
nämnd, t.ex. socialnämnden, att även fungera som invandrarnämnd.

Miljöpartiet de gröna kräver att det inrättas ett antal asylnämnder i
Sverige. Dessa asylnämnder skall knytas till de orter dit det största antalet
asylsökande kommer. Asylnämnden, och inte polisen eller invandrarverket,
skall efter prövning och utredning avgöra om den asylsökande får
stanna eller inte. Beslut skall fattas så fort som möjligt, dock inte snabbare
än att flyktingens rättssäkerhet kan tillgodoses. Asylnämnden kan bestå av
en domare som ordförande samt lekmän och sakkunniga på olika områden,
t.ex. medicin, psykologi och internationella frågor.

Rösträtt och medborgarskap

Vår långsiktiga lösning är rösträtt i mantalsskrivningsorten på alla nivåer.

Miljöpartiet de gröna vill behålla rösträtten i kommunal- och landstingsval
efter tre års uppehåll i Sverige. Redan efter tre år i Sverige skall man kunna
ansöka om och erhålla svenskt medborgarskap.

Dessutom anser miljöpartiet de gröna att invandrare/flyktingar skall få
rösträtt även i riksdagsval efter fem år oberoende av om man är svensk
medborgare eller ej. Med tiderna i Sverige avses oavbruten mantalsskrivning.
Miljöpartiet de gröna anser att där människor bor, arbetar, fostrar
sina barn skall de också kunna påverka samhället politiskt. Med sina erfarenheter
från andra länder och världsdelar kan de vitalisera det politiska
livet.

Utlandssvenskar skall få behålla sin svenska rösträtt.

Sverige skall aktivt påverka andra stater och FN att införa liknande bestämmelser.

Svenskarna

För att invandringen till Sverige skall fungera krävs att svenskarna är beredda
på att ta emot invandrarna. Bristande kunskap leder till myter och
rädsla, vilket i sin tur kan leda till främlingsfientlighet som i sin värsta form
blir rasistisk. Därför måste även svenskarna få sin del av invandrarpolitiken
för att helheten skall fungera.

Det är genom att få kunskap, via skolan, via massmedia osv., som man
kan motverka problemen i kulturkollisionen. För att informationen skall
fungera som bäst krävs att den dels informerar om hur olika invandrarna
faktiskt är och dels om de problem som de facto uppstår när kulturer möts. 24

Mot. 1988/89

Sf545

Svenskarna behöver få bättre kunskap om sin egen kultur och detta sett M ot. 1988/89

ur ett litet mer internationellt perspektiv så att man verkligen förstår på vad Sf545

sätt den svenska kulturen kan betraktas som avvikande för en invandrare
eller turist.

Det behövs ett stärkande av den svenska kulturen så att svenskarna blir
mer stolta över den. Först med den bakgrunden är man kapabel att uppskatta
en annan kultur istället för att se den som ett hot.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

1. att riksdagen beslutar inrätta ett antal asylnämnder i Sverige,
varvid föreskrivs att asylnämnden, och inte polisen eller invandrarverket,
skall avgöra om den asylsökande får stanna eller inte och att
beslut skall fattas så fort som möjligt, dock icke snabbare än att
flyktingens rättssäkerhet kan tillgodoses samt att asylnämnden kan
bestå av en domare som ordförande samt lekmän och sakkunniga,

2. att riksdagen beslutar att asylnämndens beslut skall kunna
överklagas till länsrätten och därefter vidare inom rättsapparaten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdag
och regering står för principbeslut som skall vara vägledande för
asylnämnderna,

4. att riksdagen beslutar att den som i Sverige sökt asyl eller uppehållstillstånd,
men inte fått sitt ärende avgjort inom tolv månader,
automatiskt skall erhålla uppehållstillstånd samt att detta skall gälla
alla, som sedan den 1 januari 1988 (med datum justerat allt eftersom
tiden går) vistas i Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bedömningen
bör vara generös och en praxis bör utvecklas där
Genévekonventionens flyktingstatus respekteras,

6. att riksdagen beslutar att inga flyktingar får hållas i fängsligt
förvar om de inte har begått brott; och aldrig barn,

7. att riksdagen beslutar att all direkt avvisning vid gränsen skall
upphöra och polisens roll som förhörsledare skall överföras till representanter
för asylnämnden,

8. att riksdagen beslutar att tolken skall godkännas av flyktingen,

9. att riksdagen beslutar att terroristbestämmelserna skall tillämpas
enbart efter individuell prövning i domstol,

10. att riksdagen beslutar att personal och förhörsledare skall lyssna
mer på barnen,

11. att riksdagen beslutar att psykolog då skall vara närvarande,

12. att riksdagen beslutar att olika ideella och medborgarorganisationer
skall få arbeta inne i de planerade stora flyktingslussarna,

13. att riksdagen beslutar att olika läkare och advokater skall få
arbeta inom förläggningarna delar av sin arbetstid,

[att riksdagen beslutar att alla som kommer till Sverige och
varit utsatta för tortyr skall få en möjlighet att behandlas på ett sakkunnigt
sätt på ett speciellt centrum,1] 25

14. att riksdagen beslutar att den som söker uppehållstillstånd/ Mot. 1988/89

asyl skall få arbete och undervisning under ansökningstiden, Sf545

[att riksdagen beslutar att invandraren skall få sina meriter och
betyg från andra länder godkända i Sverige, i vissa fall dock med
kravet och möjligheten att göra en kompletterande kurs,4]

[att riksdagen beslutar att det skall vara en merit med kunskaper
i ett av de stora invandrarspråken vid ansökan till utbildning och
anställning i vård- och serviceyrken,4]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vi i
Sverige aktivt bör ta till vara den yrkesskicklighet och det hantverkskunnande
som många invandrare för med sig till Sverige,3]

[att riksdagen beslutar att invandrarbarn skall ha rätt till fyra
timmars hemspråksundervisning per vecka varav två timmar inom
schemats ram samt att denna undervisning skall ske från tre års ålder
och upp till och med klass 9,5]

[att riksdagen beslutar att hemspråksundervisningen skall ske
även på samiska,5]

[att riksdagen beslutar att enspråkiga förskolegrupper och
hemspråksklasser skall inrättas, när föräldrarna till barnen så önskar
och när förutsättningarna i övrigt finns,5]

[att riksdagen beslutar att enspråkiga förskolegrupper och
hemspråksklasser, där de inrättas, skall undervisas även på svenska i
alltmer ökande grad,5]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
finska språkets ställning i Sverige bör stärkas, utan att för den skull få
officiell status,5]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheten
att ha enspråkiga finsktalande daghemsgrupper och hemspråksklasser
i grundskolan skall bedömas generöst om föräldrar
och barn efterfrågar sådan verksamhet,5]

[att riksdagen beslutar att kulturkunskap skall införas i skolan
som en viktig del i undervisningen,5]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att TV,
radio, tidningar, föreningar m.fl. bör stödjas i att ta upp frågan om
kulturella möten och till att få förståelse, kunskap och insikt i invandrarnas
problem2].

26

Stockholm den 23 januari 1989 Mot. 1988/89

Sf545

Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp) Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goés (mp)

'1988/89:So541

2 1988/89:Kr351

3 1988/89:N370

4 1988/89 :A286

5 1988/89:Ub309