Flykting- och invandrarpolitiken

Motion 1989/90:Sf615 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sf615

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Flykting- och invandrarpolitiken

Bakgrund

I världen pågår oerhörda omvälvningar. De förestående demokratiska valen
i öststaterna och i bl.a. Nicaragua och de avklarade valen i bl.a. Namibiaoch
Chile inger tillsammans en förhoppning om demokratins utbredning i allt
fler länder. Samtidigt kämpar folk i många länder för sin frigörelse, i Västra
Sahara och San Salvador, för att bara nämna några. I många länder förtrycks
minoriteter och ursprungsbefolkningar som tibetaner, palestinier och kurder.

Krig, förföljelser, förtryck, svält- och naturkatastrofer och politiska omvälvningar
genererar flyktingströmmar mellan länder och världsdelar. Miljontals
människor går under och får aldrig chansen till ett nytt liv eller hamnar
i flyktingläger som tenderar att allt oftare bli permanenta. De som hamnat
där kanske aldrig får chansen till ett normalt liv.

När det gäller Sveriges insats i flyktingfrågan finns det främst tre sätt att
arbeta, dels förebyggande, dels i akuta eller permanenta nödsituationer i
flyktingläger, främst i tredje världen, dels genom en generös inställning till
de flyktingar som söker en fristad i vårt land.

För det första genom att förebygga att flyktingsituationer uppstår anser
miljöpartiet de gröna att Sverige ska föra en sådan utrikespolitik, en sådan
solidarisk handel och en sådan biståndspolitik att flyktbehovet minimeras.
Förslag om denna politik finns i miljöpartiets motioner som rör dessa frågor.
Genom skovling av skogar, genom monokulturer och utsugning av jordar
och vår exploatering av tredje världens naturresurser som ger erosion och
ökenbildning som biprodukter, skapar människorna i i-världen miljöflyktingar
som ökar för varje år, speciellt i Afrika.

Sverige har och har haft ett stort internationellt förtroende i freds- och
solidaritetsfrågor och detta förtroende bör vi bygga vidare på. Dock finns
det plumpar i protokollet. Vapenhandel, plundrandet av u-världens råvaror,
t.ex. handel med tropiskt timmer från skövlade regnskogar, är exempel som
i det ena fallet ökar krigshandlingar och flyktbehov och i det andra fallet tar
ifrån urbefolkningar och tredje världens folk deras livsrum och utkomst, vilket
i sin tur ökar utslagning och/eller flykt.

För det andra anser miljöpartiet de gröna att i Sverige ska arbeta på att gå
in i de stora flyktinglägren i tredje världen med ytterligare ekonomiskt och
personellt bistånd och med UNHCR:s hjälp välja ut flera flyktingar och öka
vår flyktingkvot.

Det tredje sättet är att föra en generös flyktingpolitik i Sverige och ge asyl
åt de asylsökande som är i behov av skydd.

Genom den nya utlänningslag, som började gälla 1989-07-01 har Sverige
närmat sig Europas flyktingpolitik, som förberetts och fortfarande förbereds
i Schengen- och TREVI-grupperna. Genom EG:s nya utlänningspolitik raseras
de inre gränserna men muren runt EG och EFTA-länderna blir svår att
forcera och komma innanför. Man ersätter de enstaka nationella murarna
med en gemensam högre EG-mur.

Dokumentlöshet

Miljöpartiet anser att kravet på visum och alla papper i ordning till stor del
utesluter de presumtiva flyktingar som är i störst behov av skydd och dessutom
leder till ökad handel med falska papper och människosmuggling.

Dokumentlösheten är ett problem för mottagarländerna men enligt FN-konventionen
ska den ej påverka asylmöjligheterna för den asylsökande. Risken
för att grovt kriminella flyktingar kommer hit utan dokument är nästan obefintlig,
då man inom den internationella brottsligheten har alla möjligheter
att ordna både ny identitet och övriga falska dokument.

Mottagandet i Sverige

Dessutom framhåller miljöpartiet de gröna, som tidigare, att polisen inte ska
vara den första som tar emot de asylsökande vid gränsen och gör den första
utredningen. Utan undantag har flyktingarna en välgrundad skräck, misstänksamhet
och förtegenhet inför poliser från sina hemländer. Civil personal
från sociala myndigheter, invandrarverkets personal och/eller sjukvårdspersonal
skulle göra den asylsökande tryggare. Den första utredningen ska, enligt
miljöpartiets åsikt, göras av denna personal. Den asylsökande ska upplysas
om rätten att söka asyl och också upplysas om rätten till tolk och juridiskt
biträde så snart någon anger att han/hon söker asyl. De flesta som flyr hit är
mer eller mindre människor i kris, så om inte socialarbetare finns med vid
mottagandet, ska det finnas beredskap hos socialjouren. Likaså bör man
med jämna mellanrum se äver tolkjouren och arbeta för att de eventuella
nya tolkbehov som finns tillgodoses. En advokatjour måste inrättas, något
som skulle underlätta och påskynda den första utredningen. Att mötas av
civil personal, folk från socialjouren eller invandrarverket och snabbt få av
flyktingen godkänd tolk och juridiskt biträde skulle få en god effekt på utredningens
kvalitet och ytterligare minska väntetiderna. Rädslan för polisen påverkar
ofta den asylsökande så, att alla fakta ej kommer fram och då blir
utredningen ofullständig och tidskrävande. Möjligheten att ha en närstående
och/eller representant från någon frivillig organisation närvarande ska erbjudas
och bandupptagning bör också ske i alla asylutredningar. Att överföra
beslutanderätten i rättshjälpsfrågor från rättshjälpsnämnderna till SIV var
ett misstag. De asylsökande kan uppfatta SIV som sin motpart och tvivla på
att SIV är objektiv i denna fråga. Att tillsätta ett juridiskt biträde i tidigt
skede har dubbelt syfte, ökad rättssäkerhet och trygghet samt snabbare behandling.
En anteckning i resedokumenten om osäker identitet beskär
mycket snävt flyktingens rörelsefrihet och bör inte ske. En mycket viktig 6

Mot. 1989/90
Sf615

rättssäkerhetsfråga är att ingen utvisning eller avvisning får ske förrän re- Mot. 1989/90

spektive beslut vunnit laga kraft. Giltigheten ska räknas från den dag den Sf615

asylsökande får beslutet i sin hand. Ingen utvisning ska ske under väntetiden
på en överklagan. Det har ibland hänt att besluten är klara och det dröjt
månader innan den asylsökande meddelats. Detta är helt oacceptabelt. Personliga
uppgifter som lämnats till socialnämnd ska liksom sjukjournaler ha
starkt sekretesskydd, detsamma som gäller för svensk medborgare.

Det senaste asylbeslutet 1989-12-14

Vår utlänningslag ger utrymme för generös praxis men bedömningarna har
skärpts mer och mer och det grymma beslut, som togs 14 december förra
året, att utnyttja undantagsklausulen, avvisar miljöpartiet de gröna. Vi kräver
att regeringsbeslutet upphävs. Efter det beslutet har förtryck och inhuman
behandling dessutom ökat på svenska förläggningar och rapporter har
strömmat in från tolkar, lärarpersonal, vårdare och från flyktingarna. Vår
förhoppning är att beslutet är upphävt innan behandlingen av denna motion
äger rum. Miljöpartiet de gröna vill starkt betona vikten av en human behandling
av de människor som väntar på asyl, de har en mycket svår psykisk
situation, svåra upplevelser bakom sig, ångest inför framtiden, sysslolöshet
och isolering från ett normalt liv. Det åligger riksdag och regering att se till
att mänskliga rättigheter upprätthålls i den djungel av förläggningar vi har i
dag.

Barnens rättigheter

Sverige har skrivit under barnkonventionen under det gångna året och det
förpliktigar oss att ytterligare betona barnens rättigheter. Barnens flyktingskäl
har inte observerats och nästan aldrig har barnet varit den som fått flyktingstatus
i en familj.

Barnens situation är särskilt känslig och ofta har även barn blivit förföljda,
hotade eller torterade i sitt hemland. De ska förhöras av därtill utbildad personal,
psykologer el. dyl. och stor hänsyn ska tas till deras berättelser och
upplevelser. Miljöpartiet anser att i tveksamma fall ska asyl beviljas för
vuxna och detta gäller i ännu högre grad barnen. De ensamma flyktingbarnens
situation bör uppmärksammas och prioriteras tidsmässigt och stor generositet
iakttagas, när det gäller rätten till asyl.

Väl i Sverige

När asyl beviljats en flykting eller flyktingfamilj ska de börja leva i vårt samhälle.
De behöver inte så hög standard som de ibland fått. Det är bra att de
idag tillfälligt kan få genomgångsbostäder. De initiativ, som tagits av kyrkor
och andra organisationer att öppna dörren till svenska hem, borde välkomnas
av kommuner, riksdag och regering. Många svenskar har stora hus eller
lägenheter och kunde uppmuntras att hyra ut ett eller ett par rum under
längre eller kortare tid. Det skulle ge värdefullt utbyte också för svenskarna
att lära känna nya kulturer. Sverige har störst bostadsyta per invånare bland
Europas länder. 7

Språkundervisning och arbete ska kunna varvas, dock ska möjligheterna Mot. 1989/90

att få en god språkundervisning inte äventyras, utan i stället ökas. Undervis- Sf615

ning om våra synliga och osynliga lagar och om det svenska samhället måste
förstärkas för att ömsesidiga misstolkningar av svenskars och invandrares
uppförande ej ska förekomma. Så snart som möjligt måste de inlemmas i det
svenska samhället och ha samma rättigheter och skyldigheter och dömas efter
samma lagar som svenskar. Det är genom att få kunskap, via skolan, via
massmedia, osv. som man kan motverka problem i kulturkollisionen. För att
informationen ska fungera som bäst krävs att den dels informerar om hur
olika invandrarna faktiskt är och dels om de problem som uppstår när olika
kulturer möts.

Invandrarnämnd

Invandringen till Sverige ser miljöpartiet som en resurs och tillgång som det
svenska folket och samhället ska ta till vara. Man måste också bemöta de
eventuella problem som uppstår med fantasi, information och förståelse. För
att på bästa sätt ta till vara de nya mänskliga resurser som tillförs oss, anser
miljöpartiet att varje kommun med många invandrare bör ha en invandrarnämnd
i samarbete med olika referensgrupper:

- läkare, psykolog, kurator

- jurist (-er)

- etisk grupp (folk från kyrkor, familjens rätt, barnens rätt)

- invandrarlärare, flyktingsamordnare

- representanter för invandrare

- Amnesty

- kulturvetare

och att varje kommun med få invandrare ger ansvaret åt någon befintlig
nämnd, t.ex. socialnämnden, att även fungera som invandrarnämnd.

Rösträtt och medborgarskap

Vår långsiktiga lösning är rösträtt i mantalsskrivningsorten på alla nivåer.

Miljöpartiet vill behålla rösträtten i kommunal- och landstingsval efter tre
års uppehåll i Sverige. Redan efter tre år i Sverige ska man kunna ansöka
om och erhålla svenskt medborgarskap.

Dessutom anser miljöpartiet att invandrare/flyktingar ska få rösträtt även
i riksdagsval efter fem år, oberoende av om man är svensk medborgare eller
ej. Med tiderna i Sverige avses oavbruten mantalsskrivning. Miljöpartiet anser
att där människan bor, arbetar, fostrar sina barn ska hon/han också
kunna påverka samhället politiskt. Med sina erfarenheter från andra länder
och världsdelar kan hon vitalisera det politiska livet.

Utlandssvenskar ska få behålla sin svenska rösträtt.

Sverige ska aktivt påverka andra stater och FN att införa liknande bestämmelser.

8

r

Asylnämnder

Miljöpartiet vill att det inrättas ett antal asylnämnder vid de stora flyktingslussarna
i Sverige. De bör bestå av en domare som ordförande, lekmän och
sakkunniga medlemmar.

Homosexuella

Homosexuella diskrimineras även i Sverige på grund av sin sexuella läggning
och i många länder är homosexualitet kriminaliserad. Miljöpartiet anser att
det är oacceptabelt att människor hotas och förföljs på grund av att de är
homosexuella och anser att homosexuella från dessa länder ska beviljas asyl

i Sverige såsom sexualpolitiska flyktingar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att flyktingkvoten
bör ökas till minst 2 500 personer och att 6,5 milj.kr. anslås
för detta ändamål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dokumentlösheten
i sig ej skall minska den asylsökandes möjligheter att få
asyl,

3. att riksdagen beslutar att civilpersoner skall vara de som den
asylsökande möts av vid gränsen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
asylsökande inför den första utredningen bör få tillgång till tolk och
offentligt biträde,

5. att riksdagen beslutar att ett joursystem för jurister upprättas,

6. att riksdagen beslutar att tolksystemet ses över och kompletteras,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en närstående
och/eller frivillig representant bör erbjudas närvara, och att
bandupptagning bör ske vid alla asylutredningar,

8. att riksdagen beslutar att rättshjälpsnämnderna ska ha beslutanderätten
i rättshjälpsfrågor,

9. att riksdagen beslutar att ingen anteckning om osäker identitet
skall göras i resedokumenten,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inga
utvisningar bör ske, innan beslut vunnit laga kraft,

11. att riksdagen beslutar att verkställighet inhiberas vid överklagande
av beslut,

12. att riksdagen beslutar upphäva beslutet av den 14 december
1989 om ändrade asylregler,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att invandrarverket
bör övervaka behandlingen av flyktingarna på våra
svenska förläggningar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att särskild
hänsyn bör tas till barnens behov av asyl.

Mot. 1989/90
Sf615

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barn Mot. 1989/90

skall förhöras av därtill utbildad personal, Sf615

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid
beslut om asyl bör i tveksamma fall, speciellt då det gäller barn, hellre
frias än fällas,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla som
varit utsatta för tortyr skall erbjudas sakkunnig behandling psykiskt
och fysiskt vid ett centrum för rehabilitering av tortyroffer,1]

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen
bör besluta om relevant hyresbidrag till bostad i svenska hem,
där man tar emot flyktingar med PUT,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försöken
med att varva arbete och svenskundervisning ges ökad prioritet,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samhällsundervisningen
förstärks i Sfi,2]

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla
invandrare bör kunna ansöka om svenskt medborgarskap efter tre år,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att invandrare/flyktingar
skall få rösträtt även i riksdagsval utan att vara svenska
medborgare, enligt vad som anförts i motionen,3]

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
antal asylnämnder inrättas vid de stora flyktingslussarna i Sverige,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
sexualpolitiska flyktingar från sådana länder där de hotas av dödsstraff
eller kriminaliseras beviljas asyl i Sverige.

Stockholm den 17 januari 1990

Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp) Ragnhild Pohanka (mp)

Carl Frick (mp) Eva Goés (mp)

1 1989/90:So438

2 1989/90:Ub233

3 1989/90:K223

10