Flykting- och invandrarpolitiken

Motion 1992/93:Sf644 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s)

I det korsdrag som flykting- och invandrarpolitiken
ständigt utsätts för är det lätt att tappa både proportioner
och besinning. Allt för många ger också tappt inför frågans
svårighetsgrad. Därmed ökar både informationsgapet och
den politiska polariseringen.

I det korsdrag som flykting- och invandrarpolitiken
ständigt utsätts för är det lätt att tappa både proportioner
och besinning. Allt för många ger också tappt inför frågans
svårighetsgrad. Därmed ökar både informationsgapet och
den politiska polariseringen.

En översyn av reglerna för asylrätt framstår som alltmer
angelägen. Dessa regler skärptes av den socialdemokratiska
regeringen i december 1989 och förändrades på nytt när den
nuvarande regeringen tillträdde. Två delfrågor vill vi
särskilt framhålla som angelägna att belysa i en sådan
översyn:

-- Krigstjänstvägrare måste åter få rätt till en fristad i
Sverige. Att denna kategori pekades ut vid skärpningen av
reglerna anser vi var ett allvarligt misstag.

-- Risken för nya stora flyktingvågor från regioner med
krig eller akuta etniska eller andra konflikter aktualiserar
frågan om det finns skäl att införa ett tillfälligt
uppehållstillstånd -- till dess att striderna upphört -- för
denna kategori flyktingar. Det skulle kunna innebära att
prövningen förenklades och flyktingen snabbare kom ut i
samhället.

Flyktingfrågan är definitionsmässigt ett internationellt
problem, och i detta ligger också att lösningar på problemet
i första hand måste sökas på internationell nivå. Sverige
svarar för närvarande för nära en sjättedel av kostnaderna
för FN:s arbete att hjälpa flyktingar i det egna landet eller
länder i närheten i väntan på att de kan återvända.

FN:s arbete för flyktingar i och nära de politiska
oroshärdarna måste få fortsatt och ökat svenskt stöd.
Sverige bör också söka påverka andra länders regeringar att
öka sina bidrag till FN:s flyktingarbete.

Det är vidare angeläget att Sverige under sin tid som
ordförandeland i ESK driver kravet på en
överenskommelse inom organisationen som innebär att de
länder som hittills inte tagit emot flyktingar i någon större
utsträckning väsentligt ökar sina åtaganden.

Flyktingströmmarna utgörs till väsentlig del av
''ekonomiska'' flyktingar av vilka de fattigaste ofta flyr från
den rena svälten till uppsamlingslägren med
hjälpsändningar. Andra söker nya hemländer där de
ekonomiska framtidsutsikterna är bättre. Det är varken
önskvärt eller möjligt att alla tas emot som flyktingar i
Sverige eller något annat i-land.

Vad som krävs är bistånd och andra insatser för
utjämning av levnadsvillkoren inom och mellan länder. För
u-länderna försvåras möjligheterna till utveckling om stora
grupper (ofta med högre utbildning) väljer att söka sin
framtid i andra länder.

En klok flyktingpolitik förenar insatser internationellt
med klara och tydliga regler för asylrätt i Sverige.

Under flera år restes i riksdagen krav på en ökning av
flyktingkvoten. På förslag av den socialdemokratiska
regeringen höjdes 1991 kvoten från 1 250
till 2 000.
Det är uppseendeväckande att regeringen i
budgetpropositionen nu föreslår en återgång till 1 250.
Detta gäller de mest skyddsbehövande flyktingarna.
Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag att minska
flyktingkvoten och fastställa den till 2 000.

För
att flyktingar och invandrare skall finna sig väl till
rätta och ge sitt bidrag till det svenska samhället måste de få
en starkare ställning i en rad avseenden. En grundfråga
gäller deras rösträtt. För att få rösta i val till riksdagen krävs
att man är svensk medborgare. Kravet bör finnas kvar, men
vi anser att Sverige i ökad utsträckning bör acceptera
dubbelt medborgarskap. Frågan bör utredas.

Bristfälliga kunskaper i svenska är ett betydande hinder
för många invandrarstuderande i deras högskolestudier.
Bristerna leder dels till förlängda studietider med åtföljande
höga studieskulder, dels till svårigheter att få arbete efter
avslutade studier. För den enskilda studenten är det av
avgörande betydelse att han/hon behärskar svenska språket
tillräckligt väl för att ordentligt kunna tillgodogöra sig
undervisningen.

Det finns skäl att överväga om betyg i svenska som
andraspråk bör ge behörighet till högskolestudier. Än
viktigare är att finna metoder för att verkligen kunna
garantera utländska studenter tillräckliga kunskaper i
svenska. Därvidlag tycks det finnas brister i dag. Många
utländska studenter antas till högskoleutbildning utan de
nödvändiga kunskaperna i svenska. Att svenska som
andraspråk förstärks och får ställning som kärnämne för de
berörda eleverna med en fastställd timplan förefaller
angeläget. Frågan bör uppmärksammas och utredas.

Vård och omsorg till äldre invandrare stöter ofta på
problem till följd av dessa invandrares bristande kunskaper
i svenska. Ett sätt att möta dessa svårigheter kan vara att
räkna kunskaper i invandrarspråk som merit vid
tillsättningar av tjänster vilka till väsentlig del har
invandrargrupper som vård-

och omsorgstagare.

Öppenhet från medborgare och kommuner behövs för
en fortsatt generös flyktingpolitik. I skapandet av sådana
attityder spelar folkrörelserna en betydelsefull roll. Deras
betydelse skulle kunna bli än större om de fick möjlighet att
med praktiska, konkreta insatser bygga upp kontakter med
och relationer till flyktingar. Församlingar, föreningar och
organisationer bör ha möjlighet att få stöd av staten för
sådan verksamhet så att det inte finns ekonomiska hinder
för den.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av reglerna för
asylrätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Sveriges internationella insatser
på flyktingpolitikens område,

3. att riksdagen med avslag på regeringens förslag
fastställer flyktingkvoten till 2

000,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studier i svenska som andraspråk
samt om eventuell behörighet till högskolestudier för elever
med betyg i detta ämne,1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om meritvärdering av kunskaper i
invandrarspråk vid tillsättning av vissa tjänster,2

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till organisationers
verksamhet i syfte att bygga upp kontakter med och
relationer till flyktingar.

Stockholm den 26 januari 1993

Karl-Erik Svartberg (s)

Berndt Ekholm (s)

Margareta Winberg (s)

Kristina Svensson (s)

Gunnar Thollander (s)

1 Yrkande 4 hänvisat till UbU.
2 Yrkande 5 hänvisat till SoU.