FN-forskning vid Uppsala universitet

Motion 2003/04:U310 av Erik Ullenhag (fp)

Sammanfattning

FN har under de senaste åren kommit alltmer i fokus, och förhoppningsvis kan FN utvecklas ytterligare så att konflikter helt hanteras inom FN-systemets ram.

Trots detta och trots att FN är ett mycket viktigt inslag i den svenska utrikespolitiken bedrivs det endast begränsad FN-forskning i Sverige.

Mot den bakgrunden föreslås i motionen att FN-forskningen ska stärkas och att den ska lokaliseras till Uppsala universitet där det redan finns en god FN-kompetens.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förstärkt FN-forskning med lokalisering till Uppsala universitet.

Begränsad FN-forskning

Under det senaste året har FN varit i fokus. Förspelet till kriget i Irak, med direktsända utfrågningar i FN:s säkerhetsråd, gjorde att FN-systemet för konfliktlösning på ett helt annat sätt än tidigare diskuterades i breda kretsar. I efterhand har de flesta gjort analysen att kriget i Irak var ett misslyckande för FN-systemet. Och visst var det djupt beklagligt att enighet inte kunde nås, men å andra sidan var det ändå ett styrketecken för världssamfundet att FN var den arena som USA ändå valde att försöka verka genom. Klart är dock att FN fortfarande spelar en mycket central roll på den internationella arenan och att FN förhoppningsvis framöver kommer att kunna utvecklas ytterligare så att konflikter helt hanteras inom FN-systemets ram.

Stödet till FN är också ett viktigt inslag i Sveriges utrikespolitiska profil. Det är därför anmärkningsvärt att det bedrivs så pass begränsad mängd forskning som är av direkt betydelse för Sveriges agerande i FN-sammanhang. Inte heller inom grundutbildningen vid svenska universitet har FN-frågor någon framträdande roll utan de uppmärksammas oftast endast i enstaka moment. Men undantag finns. Det finns bl.a. inom folkrätten forskare som är engagerade i FN-frågor, och enskilda statsvetare samt utvecklingsforskare driver projekt som rör FN-systemet och utvecklingsfrågor.

Institutionen för freds- och konfliktforskning i Uppsala bedriver vissa studier kring FN och har arbetat tillsammans med Utrikesdepartementet om s.k. riktade sanktioner. Det är ett intressant, om än relativt ovanligt, exempel på ett närmande mellan universitet och diplomati, och resultatet av arbetet får betecknas som mycket framgångsrikt genom att professor Peter Wallensten fick möjlighet att presentera resultatet för FN:s säkerhetsråd.

Medveten satsning behövs

Det behövs en medveten satsning på FN-studier inom fältet fred och säkerhet. En sådan kan ta upp studier av

• konfliktinformation: vilka är de väpnade konflikterna och vilka utvecklingstendenser ser vi i världen,

• i vilka konflikter kan FN spela en roll och hur kan denna stärkas,

• vilka instrument står till FN:s förfogande och hur effektiva är de,

• vad kan FN göra för att förebygga konflikter samt

• FN-systemets organisation, inklusive frågor om reformering av säkerhetsrådet.

Flera av de nämnda frågeställningarna behandlas redan bl.a. vid Uppsala universitet, men utan en långsiktig finansiering. Olika finansiärer har olika intressen vilket försvårar en ordentlig framtidsplanering. Mot denna bakgrund föreslår jag att en utredning tillsätts om att inrätta ett nationellt program för att stärka FN-forskningen vid svenska universitet.

Frågorna berör flera departement, inte minst Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet och Utbildningsdepartementet. En satsning bör dock ledas från ett bestämt håll och det är naturligt att Utrikesdepartementet ges den rollen. På forskningssidan bör ett nationellt ansvar läggas vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning, inte minst eftersom den innehåller den av riksdagen inrättade Dag Hammarskjöld-professuren i freds- och konfliktforskning.

Stockholm den 5 oktober 2003

Erik Ullenhag (fp)