FN-råd

Motion 2009/10:U243 av Aleksander Gabelic (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bildandet av ett FN-råd.

Motivering

Sverige har en mångårig tradition av att stödja FN:s arbete. Insatserna har varit många och omfattat fattigdomsbekämpning, FN-trupp och medlaruppdrag m.m. Vi kan som land också stolt lyfta fram personer i FN-sammanhang som Dag Hammarskjöld, Folke Bernadotte och Olof Palme.

FN har under de senaste åren befunnit sig i en nödvändig och mycket positiv reformprocess. Under Jan Eliassons ordförandeskap i FN:s generalförsamling 2005–2006 fattades flera viktiga beslut om bl.a. en fredsbyggande kommission, ett nytt råd för mänskliga rättigheter och principen om skyldigheten att skydda.

Sverige som land har ett mycket gott renommé i FN. Dessvärre har FN under de senaste åren – bortsett från Jan Eliassons år som ordförande i generalförsamlingen – inte fått den uppmärksamhet som organisationen behöver. Det är sällan FN diskuteras i svensk politik utifrån vad vi gör och kan göra. Statsministern nämnde inte ens FN vid namn i sitt tal vid riksdagens öppnande.

Påståendet att Sverige har mindre att säga till om på grund av medlemskapet i EU är en dålig ursäkt. EU finns också representerat i New York och samordnar flera frågor gemensamt. Sverige har möjlighet att vara mer pådrivande i EU-kretsen. Det är en prioriteringsfråga.

I dag är Sveriges FN-politik både passiv och dessvärre präglad av okunskap. Om FN ska bli den organisation många av oss önskar krävs engagemang från medlemsstaterna. Sverige kunna bör göra mer i FN och vara pådrivande. Därför borde ett nationellt FN-råd bildas med representanter från regering, riksdag, ledande frivilligorganisationer och företagsvärlden. Syftet med ett sådant råd, förutom information, är att komma med förslag som kan leda till en mer konkret och kraftfull svensk FN-politik.

Stockholm den 29 september 2009

Aleksander Gabelic (s)