FN:s roll i Papua

Motion 2003/04:U265 av Lotta N Hedström (mp) och Lars Ohly (v)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
2003-10-07
Hänvisning
2003-10-15
Bordläggning
2003-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall agera för att FN tar initiativ till en oberoende granskning av FN:s roll i Papua under 1960-talet.

Bakgrund

Papua utgörs av den västra halvan av ön Nya Guinea och kallades tidigare Irian Jaya. Området är Indonesiens till ytan största provins, enormt rikt på naturtillgångar och platsen för en av världens minst kända väpnade konflikter. Sedan 1960-talet har den papuanska ursprungsbefolkningen fört en närmast okänd frihetskamp i Papuas svår­genomträngliga djungler och bergsområden. Med primitiva vapen strider papuanerna för ett självständigt Västpapua. Motståndare är den modernt utrustade indonesiska armén.

Kolonial övergångsperiod under FN:s beskydd

Hur många papuaner som genom åren fallit offer för det indonesiska förtrycket är det ingen som vet, men antalet döda brukar uppskattas till tiotusentals. Den politiska process som på 1960-talet innebar att den forna kolonialmakten Nederländerna lämnade Papua styrdes av stormakternas politiska och ekonomiska intressen. Deras inställsamhet till den regionala stormakten Indonesien blev avgörande för utgången. Trots att FN var närvarande i området under en stor del av 1960-talet hade befolkningen – papuanerna – i praktiken ingenting att säga till om.

I maj 1963 tog Indonesien över förvaltningen av Papua från FN, som skött administrationen i området under en kortare övergångsperiod. Ett villkor för det indonesiska övertagandet var att en folkomröstning skulle genomföras inom sex år. I folkomröstningen skulle papuanerna själva få bestämma om de ville bli en självständig nation eller införlivas med Indonesien.

Den omröstning som hölls 1969 övervakades av FN, och har kommit att kallas valet utan val. Inför valet handplockade den dåvarande indonesiska militärdiktaturen 1 026 personer som fick representera hela befolkningen. Efter terror, hot och mutor röstade samtliga för att området skulle införlivas med Indonesien. Trots de uppenbara demokratiska bristerna lät FN:s generalförsamling folkomröstningen passera utan nämnvärda invändningar. Därmed försvann Papua från FN:s agenda, men papuanerna fortsätter än idag att leva med konsekvenserna av kalla krigets stormaktspolitik.

Dagens situation

Efter den indonesiske diktatorn Suhartos fall 1998 blev det politiska klimatet i Papua något öppnare, men under senare år har det indonesiska förtrycket åter börjat hårdna. Under 2003 har en indonesisk militäroffensiv krävt ett stort antal civila dödsoffer i högländerna, och ett försök från den indonesiska regimen att splittra Papua i tre olika provinser har också lett till dödsoffer.

Den främste symbolen för befrielsekampen är dock Theys Eluay – fram till sin död den främste ledaren inom den framväxande civila självständighetsrörelsen. 64-årige Eluay påträffades strypt efter att ha ätit middag med indonesiska officerare i november 2001.

FN:s oförmåga att hantera papuanernas rätt till självbestämmande är fortfarande ett öppet sår i det papuanska samhället, och en grundläggande orsak till den konflikt som alltjämt pågår. En genomgripande uppgörelse med det förflutna är utan tvekan en avgörande förutsättning för att i framtiden uppnå fred och försoning, och sedan mars 2002 pågår en internationell kampanj för att få FN att granska sin tvivelaktiga roll i området.

Hur FN framöver väljer att hantera frågan om papuanernas förvägrade rätt till självbestämmande är till stor del avgörande för Papuas framtid – och samtidigt ett prov på världsorganisationens förmåga att ompröva egna insatser i det förgångna. Fortsatt tystnad från FN:s sida i fallet Papua skulle både undergräva FN:s framtida legitimitet och hålla dörren öppen för fortsatt indonesiskt förtryck.

Vi menar mot bakgrund av ovanstående att en omfattande oberoende prövning med självkritiska direktiv av FN:s roll och metoder i Papua under övergångstiden på 1960-talet är helt nödvändig.

Stockholm den 6 oktober 2003

Lotta N Hedström (mp)

Lars Ohly (v)


Yrkanden (1)

  • 0
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall agera för att FN tar initiativ till en oberoende granskning av FN:s roll i Papua under 1960-talet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.