Folkbildning som en del av demokratin och det livslånga lärandet

Motion 2003/04:Kr381 av Berndt Sköldestig m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkbildningen som en väsentlig del av begreppet livslångt lärande och därmed vikten av att folkbildningens pedagogik används i gymnasie- och vuxenutbildningen.

Motivering

Folkbildningen utgör sedan lång tid en omistlig del av den svenska och nordiska kunskaps- och bildningssynen. Betydelsen har stark bäring på insatser för traditionellt lågutbildade, men i takt med utbildningsväsendets förändring också på arbetsformer inom den högre utbildningen. De senaste årens pedagogiska utveckling i högskolan – kring sådant som problembaserat lärande och basgrupper – har sin grund i studiecirkelns arbetsform och metodik.

Friare studieformer – inom ramen för folkbildningen – betyder mycket för att minska kunskapsklyftor mellan människor. Det finns otaliga exempel på folkbildningsverksamhet som en avgörande faktor för att människor skall våga och kunna ta steget till utbildning i olika former och för att få fler att förstå betydelsen av begreppet livslångt lärande.

Folkbildningen är också ett av fundamenten för det svenska samhällets demokratiska utveckling. Många upplever idag att förutsättningarna för ett djupare samhällsengagemang har blivit svagare och framför allt svårare. Många människor ser inte möjligheter till demokratisk medverkan och dialog i frågor som berör dem som individer och i de gemenskaper man är delaktig i. Detta återspeglas bland annat i ett minskat valdeltagande.

I en tid då tempot kontinuerligt stegras i arbetsliv och samhälle, när hastighet och sekundjakt har blivit huvudfrågor, utgör folkbildningen en viktig motpol med tid för eftertanke och med mängder av möten mellan människor. Mänskliga möten på fri och frivillig grund är viktigare än någonsin med alla de krav det moderna samhället reser. Folkbildningen utgör en replipunkt för den enskilde och ett mänskligt nav i en tid av ökande krav på i princip allt och alla. Att värna och utveckla folkbildningen är därför att slå vakt om både demokrati och folkhälsa.

Folkbildningen är i dag inne i en utvecklingsfas, bestående dels av närmandet till och samverkan med det offentliga utbildningssystemet, dels genom utveckling av nya former av folkbildning. Ett tydligt exempel på detta är samarbetet med Statens centrum för flexibelt lärande. De nya former som prövas kan möjliggöra för nya och traditionellt svårnådda grupper att hitta sin plattform för deltagande i det livslånga lärandet.

Dagens folkbildning med studiecirklar, folkhögskolekurser, kulturarrangemang och andra aktiviteter har en stor bredd, med såväl kvalitativa som kvantitativa utgångspunkter. Folkbildningsaktivitet innebär att man som människa tillsammans med andra lär sig att respektera och möta olika åsikter, vågar yttra sig, blir delaktig, får kunskaper med utgångspunkt i sina egna förutsättningar. Folkbildningen utgör på så vis en viktig del i att forma ett modernt demokratiskt samhälle.

Stockholm den 1 oktober 2003
Berndt Sköldestig (s)
Johan Löfstrand (s)	Peter Jonsson (s)