Folkbildningen i framtiden

Motion 1989/90:Ub312 av Berit Oscarsson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub312

av Berit Oscarsson m.fl. (s)
Folkbildningen i framtiden

I jämförelse med många andra länder har Sverige kommit en ganska god bit
på vägen mot ett kunskapsrikt samhälle. Nästan alla ungdomar går idag vidare
till gymnasieskolan och vuxenutbildningen når breda lager i det svenska
folket.

Trots den utbyggda ungdomsskolan är det alltför många som går ut skolan
med bristfälliga kunskaper. Det kan gälla så viktiga baskunskaper som att
läsa och skriva. Denna orättvisa är klassbunden. Senare i livet kan dessa ungdomar
komma att förstå bristernas betydelse för att klara sig. Det är då det
behövs en välrustad folkbildning.

Behovet av vuxenutbildning är stort. Man räknar med att det på den
svenska arbetsmarknaden i dag finns ca 850 000 personer som har enbart
folkskola eller kortare utbildning. 500 000 av dem är LO-medlemmar! Lägg
därtill 945 000 personer med högst 11-årig skola dvs. högst två års gymnasiestudier
med främst praktisk inriktning.

Morgondagens samhälle kommer säkerligen att präglas av en mängd utbildningsmöjligheter.
Många kan då tro att folkbildningen spelat ut sin roll.
Det är precis tvärtom. Ju högre utbildningsnivåer samhället skapar, desto
större blir riskerna för kunskapsklyftor. När kunskapsstoffet ökar leder det
ofelbart till specialisering. Överblick och helhetssyn går förlorad. Ett av
folkbildningens kännetecken är att sträva efter att ge just överblick och helhetssyn.

I ett kommande kunskapssamhälle, där tillgången till kunskap blir en avgörande
maktfaktor, är folkbildningen och studiecirkeln en förutsättning för
en rättfärdig fördelningspolitik.

I dag satsas ca 30 miljarder kronor årligen på vuxenutbildning. Två tredjedelar
utgörs av personalutbildning på arbetsplatserna. Att t.ex. personalutbildning
inte av sig själv är rättvis finns det flera undersökningar som bekräftar.
Endast ca 20% av LO:s medlemmar får del av personalutbildningen. I
ett folkbildningsperspektiv kan denna ojämlikhet minskas.

För många människor är folkbildningen en avgörande tillgång. Geografiska
avstånd, obekväma arbetstider men också brist på den självtillit som
krävs för att gå in i en institutionaliserad studieform kan vara faktorer som
utesluter allt utom studiecirkeln.

Sverige brukar ofta framhållas som ett land där folkrörelser, ett utbyggt
organisationsväsende och folkligt förankrade partier förmår att lyfta upp

mer eller mindre undanskuffade grupper till politisk medvetenhet - grupper
som annars i stor utsträckning är dömda till politisk tystnad. I folkrörelserna
ges de tysta röst. Att återupprätta den svenska studiecirkeldemokratin, att
på nytt göra det demokratiska samtalet till ideal för folket, är ett uppdrag
värdigt folkrörelserna och deras bildningsorganisationer.

Ett samhälle som vill värna demokratin och fortsatt utveckling förutsätter
kunniga och engagerade medborgare. När politiken, beslutsfattandet och
verkställandet av våra gemensamma uppgifter överlåtits till några få, krymper
medborgarrollen och det kan kännas meningslöst att engagera sig. Då
kan folkbildningen och dess stora kontaktnät vara en viktig inkörsport till att
på nytt stärka medborgarrollen.

Folkrörelserna är sprungna ur idéer och drömmar om ett bättre samhälle.
Detta gäller även i dag. Nya föreningar bildas, de gamla folkrörelserna flyttar
fram målen och skapar nya visioner för det kommande samhället. På nytt
formuleras frågor som människor känner som angelägna t.ex. om miljö, rättvisa
och fred.

Folkbildningen står inför en ny och stor utmaning då ett framväxande kunskapssamhälle
alltmer tar form. Kunskap kommer att vara en av de avgörande
faktorerna i 90-talets samhälle. Denna utveckling kan inte enbart klaras
av i det traditionella skolsystemet utan förutsätter också en livskraftig
folkbildning.

Skolöverstyrelsen har genomfört en analys av studieförbundens situation,
verksamhet och uppgifter. De olika studieförbunden har diskuterat SÖ-rapporten
"Studieförbunden inför 90-talet och skolministern har bett att få ta
del av deras synpunkter.

I årets budgetproposition aviseras en förändring av statsbidragen till studieförbunden.
För oss känns det angeläget att man i samband med en sådan
förändring tar hänsyn till såväl de särskilda problem som de möjligheter som
är förknippade med folkrörelserna och deras bildningsorganisationer.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällsstödet till folkbildningen.

Stockholm den 24 januari 1990

Berit Oscarsson (s)

Sylvia Pettersson (s) Nils Nordh (s)

Anders Nilsson (s)

Mot. 1989/90
Ub312

12