Folkdataterminaler

Motion 1988/89:K629 av Bengt Harding Olson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :K629

av Bengt Harding Olson (fp)
Folkdataterminaler

Mot.

1988/89

K629-635

Datatekniken erövrar världen och därmed även vårt land på alltfler
områden. Nu gäller det den information och det inflytande som möjliggörs
genom datatekniken och nu tillhandahålles medborgarna i deras olika roller i
samhället och på marknaderna.

Dataterminalen är pudelns kärna. För att öka möjligheterna för envar
att ta del i debatt och meningsutbyte i samhället finns numera nya
hjälpmedel. Det är fråga om enkla dataterminaler där man enkelt kan
uttrycka sin mening i samhällsfrågor. Det kan vara fråga om att säga ifrån i en
debatt, eller att ta chansen att hävda sig emot stora institutioner - offentliga
eller privata - eller att som enskild konsument söka utöva ökat inflytande
över marknader som ofta är starkt influerade av producenternas utbudsinitiativ.

Det finns idag enkla dataskärmar som kopplas in via telefonnätet, och som
ger möjlighet inte bara till förbättrad information i olika marknads- och
samhällsfrågor, utan som också enkelt kan förmedla meddelanden från
envar. De använder sig av det tekniska videotexformatet (som förr kallades
teledata). Televerket har i april 1988 byggt ut sitt telenät för videotex. Så att
alltfler kan komma i kontakt med det. För denna typ av telekommunikation
tillämpas enhetstaxa över hela landet. Det är alltså lika enkelt och för samma
avgift som man kan sända ett meddelande från avlägsna delar av landet som
det är i de centrala storstäderna. Detta kallas stundom att Sverige är runt
för videotex.

Vid början av 1989 finns över 50 000 enskilda videotexanvändare i vårt
land. Närmare 20 000 abonnemang finns i televerkets videotexsystem. Vi
ligger emellertid långt under situationen i Frankrike, där man nu har över 4
miljoner hemterminaler av typ Minitel. Telemyndigheten har där utan extra
kostad för abonnenten tillhandahållit terminal till varje hushåll och arbetsplats,
inledningsvis som ersättning för den pappersbundna telefonkatalogen.
De används där för oerhört många ting, där finns nu över 9 000 olika tjänster
tillgängliga i systemet.

Tiden är nu mogen att sikta åt att varje telefonabonnemang i vårt land ska
förses med liknande typ av terminal som kan kallas folkdataterminal.

- Den svenska telefonkatalogen finns redan i en databas, som man kan nå
från terminaler.

- Utbudet av samhällsinformation kan vidgas. Möjligheter att ge råd om
var information finns kan starkt förbättras. Det kan röra familjerådgiv

1

1 Riksdagen 1988189. 3sami. Nr K629-635

ning, flyttning, pension, medicinsk vård, färdtjänst, försäkring och Mot. 1988/89
mycket annat. Möjligheterna till vidareutbildning kan spridas. K629

- Möjligheterna att delta i samhällsdebatten vidgas, när nya former finns
för allmänt tillgänglig information.

- Offentlighetsprincipen effektiviseras när envar på enklare sätt kan
komma i kontakt med myndigheter och institutioner.

- Kontakter med politiker på regional- eller riksnivå kan underlättas.

- Konsumentupplysningen kan effektiviseras. Jämförpriser och varuöversikter
kan här snabbt ställas till konsumentens förfogande.

- Arbets- och bostadsförmedling kan föras betydligt närmare medborgarna.
Tillgängligt utbud kan på enkelt sätt hållas aktuellt och spridas.

- Informations- och biblioteksverksamhet kan underlättas. Vissa uppslagstjänster
kan förläggas i databas och göras allmänt tillgängliga.

- Tillgång till varor och tjänster på marknaden kan starkt vidgas. Detta kan
visa sig särskilt värdefullt för människor som eljest har svårt att komma i
kontakt med marknaden - äldre, handikappade m.fl. Man kan via
terminal informera sig om priset och prestanda för varor och även direkt
beställa varor för leverans till bostaden. Flera banker har redan betaltjänster
som är tillgängliga från terminal.

- Samverkan kring gemensamma intressen kan främjas. Fritidsintressen
och hobbies kan få vidgade chanser, men också politiska och/eller fackliga
intressen. Det är lätt att bilda gemensamhetsgrupper för t.ex. lokala
bostadsförhållanden, nedsmutsad närmiljö m.m. Lika snabbt kan sådana
intressegrupper avvecklas - det är viktigt att inte gruppintressen stelnar i
institutioner.

Dessa former för kontakt kan alltså innebära intressanta och förbättrade
möjligheter för kontakt på många sätt. Men risker finns också. Det kan
inledningsvis komma att visa sig att inte alla finner tekniken enkel att
använda. Utbildningsklyftor kan uppstå vid kontakter med terminalsystemet.

Denna typ av terminalteknik kan också användas negativt, till missbruk.

Makten över medierna kan komma att koncentreras till några få. Det är
därför viktigt att ett folkligt terminalssystem byggs så att man där så långt
möjligt har garantier mot missbruk. De rättsliga frågorna kring ansvar och
tillgänglighet måste uppmärksammas i tid.

Fördelarna med ett system av allmänt spridda terminaler är stora. Det
tekniska utgångsläget är gott. Kostnaderna kan komma att visa sig måttliga,
särskilt med hänsyn till att många tjänster som bättre kan förmedlas via
terminal redan betingar icke obetydliga kostnader. Dessa bör kunna
frånräknas vid analys av kostnadsläget.

Man bör också notera att det för svensk industri och forskning skulle kunna
visa sig verkligt betydelsefullt att medverka i en utbyggnad av ett dylikt
terminalsystem med databaser över landet.

Ett prov med videotex har under 1988 genomförts i Västerås, där en rad
företag samt televerket har ställt terminaler till gratis förfogande för 100
familjer. Detta benämns Teleguide, och har analyserats på Handelshögskolan,
i samverkan med SIFO.

Det nu framförda förslaget om folkdataterminal bör naturligtvis utredas 2

ingående före införandet. Det handlar här om flera utvecklingssteg. Steg 1 Mot. 1988/89

gäller frågan om etableringsrätten för dessa typer av mediesystem och förslag K629

framlägges nu av radiolagsutredningen. Steg 2 gäller bl.a. ansvarsfrågor i

dessa fall och dessa behandlas nu av yttrandefrihetsberedningen. Steg 3

gäller de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för införande av

ett folkdataterminalsystem. De erforderliga praktiska försöken har gjorts

genom Teleguide. Nu är det dags att - i linje med informationsteknologut

redningens betänkande (SDU 1981:45) - starta verksamhet i full skala.

Regeringen bör sålunda tillsätta en utredning med inriktning på att förverkliga
tanken om ett folkdataterminalsystem i vårt land.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för
införande av folkdataterminalsystem.

Stockholm den 25 januari 1989

Bengt Harding Olson (fp)

3