Folkets hus-rörelsen

Motion 1991/92:Kr408 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)

Folkets Hus-rörelsen är organiserad i tre nivåer: Central
riksorganisation, distrikt samt medlemsföreningar.

Det finns 726 Folkets Hus-föreningar verksamma i 250
av landets 284 kommuner.

Enligt stadgarna är Folkets Hus-rörelsen en del av
arbetarrörelsen. De lokala Folkets Hus-föreningarna är alla
egna juridiska personer. I allmänhet är de ideella
föreningar.

Riksorganisationen har inget ekonomiskt ansvar för
medlemsföreningarna. Något sammanhållet material som
tar upp medlemsföreningarnas ekonomiska förhållanden
tycks inte finnas.

Omfattningen av de kommunala stöden till Folkets Hus
är så komplicerad, att kommunförbundet som självt försökt
utreda saken faktiskt ej klarat av det och ej kunnat göra
någon beräkning. Detta bland annat beroende på att de
kommunala stöden kan utgå på så många olika sätt.

I allmänhet utgår ett driftbidrag till Folkets Hus-
föreningarnas verksamhet från kulturnämnden.
Kommunala stöd kan också ges i form av så kallat allmänt
kapitalstöd eller borgensåtaganden för lån. Vad gäller
nybyggnation eller ombyggnad av Folkets Hus-lokaler är
vidare ett kommunalt bidrag en förutsättning för att
projekten skall kunna berättiga till statligt stöd.

För köp, nybyggnationer och ombyggnationer av
samlingslokaler samt betalning av vissa skulder, har lokala
Folkets Hus-föreningar erhållit statligt bidrag under
förordningen om stöd till allmänna samlingslokaler (SFS
1989:288, ändrad i SFS 1990:216). Ansökningar om sådant
stöd prövas av boverket. För att statligt bidrag skall beviljas
krävs dock att kommunen skjuter till ett bidrag som
motsvarar minst 30 % av bidragsunderlaget (9 §). Särskilt
stöd kan också utgå till handikappanpassning med högst
150.000 kronor (10 §, ändrad 1990). Om svårigheter att
betala skulder föreligger på grund av befolkningsminskning
eller dylikt, kan särskilt bidrag utgå (11 §).

Den totala bidragsramen för det statliga
samlingslokalstödet uppgår för budgetåret 1991/92 till 75
miljoner kronor. Detta innebär en oförändrad bidragsram
jämfört med föregående budgetår. Anslaget för budgetåret
1992/93 uppgår till hela 105 miljoner kronor. Enligt uppgift
från Boverket, utgick 1990 13 miljoner kronor som bidrag
till Folkets Hus-föreningar.

Statens bidrag/stöd till kommunerna borde skäras ner
med samma belopp som kommunerna påtagit sig någon
form av ekonomisk förbindelse gentemot den lokala Folkets
Hus-rörelsen. I första hand skall deras egen distrikts- och
riksorganisation borga för den lokala föreningens
ekonomiska åtaganden.

Då flertalet av Folkets Hus-rörelserna erhåller stora
belopp från stat och kommuner utan krav på
egenfinansiering, vill vi föreslå en utredning om stats och
kommuners beviljande av lån, stöd, borgen med mera till
Folkets Hus-rörelsen.

Statens engagemang i Folkets Hus-rörelserna bör
begränsas. En möjlighet är att i de fall där kommunerna på
eget bevåg lämnar bidrag till Folkets Hus bör statens bidrag
minskas i motsvarande mån. Det är ju påtagligt hur man i
många socialdemokratiskt dominerade kommuner är
generös med ekonomiskt stöd till Folkets Hus utan att
närmare kontrollera verksamheten eller att kräva en
motprestation som kan vara till nytta för alla
kommunmedlemmar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att granska Folkets Hus-rörelsens verksamhet och
föreslå besparingsåtgärder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det allmänna stödet till
Folkets Hus måste begränsas till ett minimum.

Stockholm den 23 januari 1992

Laila Strid-Jansson (nyd)

Arne Jansson (nyd)