Folkrörelse- och idrottsfrågor

Motion 1997/98:Kr509 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)

1. Inledning

Sverige har haft en mycket föreningsaktiv befolkning. Vänsterpartiet vill att alla människor känner att aktiviteterna inom de organiserade föreningsverksamheterna inom idrotts-, motions- och friluftslivsområdet är tillgängliga för dem oavsett yrke, inkomst, kön och ålder. Det är viktigt med folkrörelseformen, dvs att verksamheten är öppen för alla och utgör en del av den ideella sektor som bygger på människors aktiva engagemang. Föreningsrörelsen spelar en mycket positiv social roll där hundratusentals ideellt arbetande ledare gör viktiga insatser för en mycket stor del av vår ungdom. I tider av besparingar är det speciellt viktigt att samhällsstödet finns kvar. Detta för att motverka en ökad kommersialisering och en minskning av delaktigheten.

2. Omfattning/ändamål

Samhällsstöd är viktigt för att skapa långsiktighet i planeringen av verksamheten. Marknaden och kommersialismen kan inte garantera välbefinnande och folkhälsa på lika villkor för alla, till detta behövs politiska beslut och samhällsstöd. En friskare befolkning är en tillgång för hela samhället. Vänsterpartiet anser att stödet måste beslutas av Sveriges riksdag efter sedvanlig debatt där anslagets storlek bedöms i förhållande till andra samhällsåtaganden. En sak är dock klar: det ekonomiska utrymmet för nya samhällsåtaganden under de närmaste åren är begränsat. Därför är det viktigt att effektivisera resursutnyttjandet. Regeringen skriver i sin budgetproposition för 1998 att stödet till idrotten minskat från 530 miljoner kronor för år 1996 till 480 miljoner kronor för år 1997.

Föreningslivet på alla nivåer brottas med svåra ekonomiska problem – både för idrotten och de föreningar som inte har publik bärkraft eller är intressanta ur marknadsföringssynpunkt för näringslivet. Den kraftiga nedskärningen av Riksidrottsförbundets anslag de senaste åren innebär att alla riksförbund och alla specialförbund drabbas – men hårdast drabbas de mindre förbunden, som ofta har ett sämre utgångsläge i jakten efter sponsorer.

Avsaknaden av statliga mål likt dem på kulturområdet kan vara en av orsakerna till att idrotten tappar medan TV-tittande och dataspelandet ökat. En annan bidragande orsak är sannolikt minskade resurser hos kommuner och landsting. Denna resursminskning har ökat fritids- och kultursektorns beroende av sponsring. Vänsterpartiet föreslår därför i budgetmotionen för utgiftsområde 17 att 10 miljoner kronor mer anslås till idrotten jämfört med regeringens förslag. Vi anser att en statlig idrottspolitik där målbeskrivningar formuleras med de kulturpolitiska målen som förebild vore önskvärd. Vi avstår från att lägga förslag på det här området tills den pågående utredningen om idrott lagt sitt förslag.

3. Åtgärder för ökat deltagande och tillgänglighet

3.1  Öka andelen som deltar

Det finns variationer i människors deltagande; framför allt är välutbildade i större utsträckning engagerade i idrott–motion–friluftsliv. Tidigare var denna skillnad större. Den har minskat under 1990-talet jämfört med 1980-talet. Orsaken till detta har varit att kvinnorna ökat sitt deltagande. Men fortfarande är personer med låg utbildning och låg inkomst underrepresenterade. Fysiska aktiviteter uppfattas olika av olika utövare och har olika meningar för olika människor. Erfarenheter visar att uppfattningar går att förändra. Satsningar ger resultat. Enligt Vänsterpartiets mening gäller det att öka andelen som deltar genom att locka fler av de inaktiva.

Kvinnor och flickor söker idrottsformer som svarar mot praktiska behov som de har. De väljer ofta aktiviteter som ger en mer allsidig träning som t ex motionsgymnastik i form av Aerobics och Friskis & Svettis. Det är mycket viktigt att flickor ges möjlighet att pröva på olika former av idrott–motion–friluftsliv. Det är inte bara frågan om en fördelning av träningstider på idrottshallar utan delaktighet i idrott i alla dess former. Vissa aktiviteter som flickor väljer kräver investeringar och skötsel, t ex hästsporten.

3.2  Handlingsprogram för tillgänglighet

Vänsterpartiet anser att ett handlingsprogram för ökat deltagande i föreningsverksamhet bör utarbetas. Programmet bör ta upp fysisk tillgänglighet av aktiviteter och anläggningar och innehållsmässigt social och kulturell tillgänglighet. Det gäller att öka och bredda deltagandet på lika villkor för alla. Vi vill betona vikten av att handlingsprogrammet också utarbetas i nära samarbete med folkrörelser utanför Riksidrottsförbundet, exempelvis Friluftsfrämjandet och handikapp- och invandrarorganisationerna.

3.3  Bättre underlag om deltagande uppdelat efter kön

Det lokala aktivitetsstöd som stat och kommun betalar ut har mycket stor betydelse för verksamheten för barn och ungdom. Analyser av det stöd som betalas ut kan ge svar om deltagandet inom olika verksamheter. Vänsterpartiet föreslår att det lokala aktivitetsstödet även skall redovisas efter kön.

4. Spelintäkter

Idrottsrörelsens inkomster av spel och lotterier skall i första hand förstärka klubbverksamheten. Det är inte eftersträvansvärt att intäkter av spel och lotterier skall ersätta det samhälleliga stödet. Det är en alltför osäker inkomstkälla. Det är principiellt viktigt att de statliga spelbolagen ansvarar för den företagsekonomiska verksamheten och idrotten den sportsliga verksamheten. Däremot kan varje ny regering och riksdag besluta om att avsätta vinstmedel från spelbolagen till idrotten och balansera det samhälleliga stödet om så skulle behövas. De vinstmedel som staten tar in genom att anordna spel är mycket små jämfört med det samhälleliga engagemanget i sin helhet för idrotten. När den offentliga sektorns ekonomi var starkare fick idrotten i stort sett de pengar den behövde. Det får inte bli så att när samhällsekonomin är svagare förvisas idrotten till spelmarknaden. Risken är att idrotten förlorar en del av sin frihet.

Bingo-Lotto har ökat folkrörelsernas intäkter med ca 1,5 miljarder kronor mellan 1993 och 1996. Vänsterpartiet ser en risk i den polarisering mellan försäljningsstarka respektive försäljningssvaga föreningar som uppstått. Detta riskerar att öka spänningen mellan bredd och tävlingsidrott på sikt. Det står i stark kontrast till det samhälleliga stödet, som ges till alla föreningar i förhållande till antal genomförda aktiviteter oavsett region och storlek.

5. Folkrörelser som demokratibärare

Vänsterpartiet ser folkrörelsernas viktiga roll som demokratibärare. Vi delar regeringens uppfattning att i övergången till ett alltmer informationsintensivt samhälle spelar folkrörelserna en väsentlig roll i uppbyggandet av samhällsstrukturen.

5.1  Ökat inflytande för ungdomar

Det organiserade föreningslivet är en demokratibärare där föräldrar, utövare och ledare ges möjlighet till inflytande i föreningsverksamheten. Demokratin måste förvärvas, en ständig strävan. Det är en stor uppgift för föreningslivet att fortsätta arbeta för att stärka främst ungdomars inflytande och demokratiska skolning. Det kan göras genom att bilda ungdomssektioner, genom rösträtt för unga på föreningsmöten eller genom att bilda ungdomsråd. Vi tror att fördelad makt och inflytande kan öka engagemanget och intresset för unga män och kvinnor att ta på sig förtroendeuppdrag.

5.2  Könsfördelning och inflytande

Kvinnorepresentation inom den organiserade idrotten är 35 %. Fler kvinnor på central nivå finns det däremot i idrotter med kvinnodominans som t ex ridsporten, gymnastiken och konståkningen. Det är viktigt att hela tiden vara uppmärksam på hur könsfördelningen ser ut och verka för att könsfördelningen i styrelser och liknande skall spegla könsfördelningen bland utövare. Men de som verkar inom en sport som domineras av det andra könet måste få utrymme och stöd i försöket att bryta mot mönstret. Internationellt är det också viktigt att arbeta för en jämn representation.

5.3  Invandrares inflytande och delaktighet

Mer än var tionde person som bor i Sverige är född utomlands. Det är viktigt att invandrare ges tillfälle att komma in i de organiserade föreningsaktiviteterna. Delaktighet i föreningslivet är en naturlig bas för integration och ett sätt att motverka främlingsfientlighet och rasism.

Föreningslivet med mötesdeltagande och mötesprocessen är ett viktigt inslag i det svenska samhället. Demokratiska val till poster som ordförande och kassör, diskussioner och beslutsfattande är viktiga inslag i svenskt föreningsliv. Fler deltagare med invandrarbakgrund berikar det svenska föreningslivet. Deltagande i föreningsverksamhet kan dessutom vara en hjälp in i det svenska samhället.

6. Breddidrott och friluftsliv

Breddidrotten som även innefattar friluftsliv och motion i olika former behöver få en starkare roll. Vänsterpartiet vill att den ges större möjligheter att utöka sin verksamhet. Barn och ungdomar behöver i större utsträckning än i dag komma i kontakt med motionsformer som inte är knutna till tävlingsidrotten. De från Riksidrottsförbundet fristående organisationerna har i dag svårt att finansiera sin verksamhet och saknar i regel alternativa finansieringskällor. Vi anser därför att en utredning bör tillsättas som utreder hur det breda föreningslivet kan utvecklas och hur man mer effektivt kan utnyttja samhällsresurserna.

6.1  Ledarstöd

De flesta ledare i föreningslivet arbetar helt ideellt. Varje år skall nya ledare rekryteras och utbildas. Den frivilliga ledarkåren är en oerhört viktig resurs och det ideella engagemanget är också normbildande för den yngre generationen. Samhällsstödet måste prioritera och stimulera ledarutbildningen på förbunds- och föreningsnivå.

Studieförbunden bör ges extra samhällsstöd för att lokalt och regionalt ge stimulans och uppmuntran till ledare i föreningarna. Det är viktigt att utbildningen stöds som nu av kulturanslaget och att idrottens eget studieförbund SISU administrerar utbildningsinsatserna.

6.2  Idrottsgymnasier

Fler och bättre anpassade riksidrottsgymnasier bör skapas för elitsatsande ungdomar. Lovande idrottsungdomar bör ges en möjlighet att utveckla sin idrottsfärdighet utan att försumma studierna. Idrottsgymnasier bör byggas ut allteftersom intresset ökar i samverkan med kommuner och specialidrottsförbund. Riksidrottsförbundet självt tar numera hand om resursfördelningen för idrottsgymnasier. Vänsterpartiet anser att det vore önskvärt att en utvärdering görs om 2 till 3 år.

Vänsterpartiet anser att Riksidrottsförbundet skall få extra tilldelning från de statliga spelbolagen för att bygga upp ett centrum för elitidrotten i Sverige, t ex Bosön.

7. Idrottsutredningen och könsperspektiv

Regeringen har till sina kommittéer gett tydliga instruktioner om att ett könsperspektiv är nödvändigt. Vi anser att flera utredningar trots detta brustit på den här punkten. Vänsterpartiet vill därför särskilt betona att idrottsutredningen som snart kommer med sitt slutbetänkande, juni -98, bör omfatta dels en konsekvensanalys ur ett könsperspektiv, dels en redovisning av hur hindren för jämställdheten kan åtgärdas.

8. Revisorer

Elitidrotten är i praktiken en näringsidkande verksamhet med avlönade spelare och ledare. I de flesta andra fall brottas föreningarna med ekonomiska underskott i verksamheten. Skatteplanering har blivit rutin för klubbkassörerna. Vänsterpartiet vill betona att elitidrotten måste arbeta inom de ramar som samhället lägger fast för all ekonomisk verksamhet i Sverige. Det innebär t ex att ekonomifunktionen behöver förstärkas och att auktoriserade revisorer bör granska elitklubbarnas årliga redovisningar.

9. Olympiska spel

Vänsterpartiet anser att OS bör genomföras på givna platser, t ex två eller tre städer som regelbundet turas om att genomföra OS. Vi tycker också att Paraolympics, handikapp-OS, bör genomföras i anslutning till de olympiska spelen. Vi anser att det är ett effektivt sätt att undvika slösandet med samhällsresurser i olika länder som tävlar om att få arrangera OS. Vi vill jobba för en ökad integration mellan handikapp- och icke-handikappidrott.

10. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka andelen som deltar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handlingsprogram för tillgänglighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spelintäkter,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om könsfördelning och inflytande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrares inflytande och delaktighet,

6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om breddidrotten i enlighet vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ledarstöd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av idrottsgymnasier,2

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om extra tilldelning från de statliga spelbolagen till Riksidrottsförbundet,1

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Idrottsutredningen och könsperspektiv,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om revisorer.

Stockholm den 5 oktober 1997
Charlotta L Bjälkebring (v)
Britt-Marie Danestig (v)	Marie Engström (v)
Ulla Hoffmann (v)	Stig Sandström (v)
Alice Åström (v)

1 Yrkandena 3 och 9 hänvisade till FiU.

2 Yrkande 8 hänvisat till UbU.