Folkrörelserna m. m.

Motion 1988/89:Kr417 av Elver Jonsson m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Kr417

av Elver Jonsson m. fl. (fp)
Folkrörelserna m. m.

De svenska folkrörelsernas arbetsmetod kan sägas vara den konstruktiva
protesten. Folkrörelsernas medlemmar har pekat på brister i samhället,
men de har samtidigt visat vägar att förbättra sociala och andra förhållanden.

Folkrörelserna spelade en oerhört stor roll för att genomdriva demokrati
i vårt land och de har därefter varit den kanske viktigaste faktorn för att
hålla demokratin vital. De svarar för en stor del av den opinionsbildning,
den granskning av förhållanden i samhället, som är nödvändig för att
brister ska dras fram och förslag till åtgärder diskuteras.

På område efter område har folkrörelserna drivit på i reformvänlig
riktning. 1800-talets tre stora folkrörelser var väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen
och arbetarrörelsen. In på det nya seklet kom idrottsrörelsen, nu
den största av dem alla. Beredskapsåren innebar en kraftig tillväxt för de
frivilliga försvarsorganisationerna. Fredsrörelsen har en lång historia i vårt
land, men de senaste åren har den förnyats och ökat aktiviteten. MHF kan
tas som exempel på hur nykterhetsrörelsen och den framväxande bilismen
förenades i en ny organisation. Hembygdsrörelsen har fått ett allt starkare
genomslag, efter försök från människor att i ett snabbt föränderligt samhälle
bevara banden bakåt. Vi har fått en rad nya folkrörelser, inte minst
knutna till miljöarbete i olika former. Kvinnoorganisationer har gjort stora
insatser för att driva opinionsbildning för ökad jämställdhet. Vid sidan av
den sedan många år pågående missionsverksamheten i en rad fattiga
länder finns i dag också andra organisationer med stark inriktning på
bistånd i olika former till människor i nöd och till fattiga länder. Amnesty
International är ett exempel på en rörelse som drivs av starkt humanitärt
deltagande. Folkbildning ingår sedan länge som en mycket viktig del hos
många folkrörelser.

Folkrörelsen står för både kontinuitet och förnyelse, och debatten inom
folkrörelserna är i många stycken vital och påtagligt framtidsinriktad.
Socialt arbete, internationell solidaritet, miljöengagemang, folkbildning,
kulturella insatser tillsammans täcker folkrörelserna mycket stora fält.

Med folkrörelser avser vi här sådana rörelser som bärs upp av en id och
önskan hos medlemmarna att på olika sätt förändra samhället. När man
talar om Sverige som ett organisationssamhälle inkluderas därtill ett
mycket stort antal ekonomiska intresseorganisationer, tillkomna för att på
olika sätt främja medlemmarnas ekonomiska intressen.

De ideella folkrörelsernas roller är i mycket annorlunda än intresseorganisationernas
och de senare faller till största delen utanför det vi behandlar
i denna motion. När det talas om korporatism och risker för dubbel
rösträtt för medlemmar i vissa starka organisationer gäller det alltid
intresseorganisationer, inte ideella folkrörelser.

Folkrörelserna har haft betydelse inte bara för de egna medlemmarna.
Folkrörelserna har påverkat samhället på ett sätt som kommit alla medborgare
till del.

Redan från genombrottet för svensk demokrati svarade folkrörelserna
för att förtroendevalda i stat, landsting och kommuner hade skolning i
mötesteknik och beslutsfattande. I föreningar hade de lärt sig hur man
diskuterar, argumenterar och sedan går till beslut. Alla ska ha haft tillfälle
att säga sin mening, men sedan har man att respektera att majoritetens
mening vinner.

IOGT-NTO:s demokratigrupp 1984/85 gjorde en enkät över landet och
där fanns bl. a. ett svar från föreningen Lyckans Stjärna på Väddö: 1
offentliga sammanhang brukar det märkas påtagligt, om ordföranden fått
sin skolning inom nykterhetsrörelsen.

Om inte folkrörelserna stod för denna konkreta utbildning i demokrati
skulle det knappast kunna kompenseras på annat sätt. I vilka andra sammanhang
kan människor lära sig demokrati genom att praktisera den?

Folkrörelsernas roll för en vital demokrati är så avgörande att varje
folkrörelse borde fungera mer kring den. Vad kan just vår rörelse göra för
att stärka demokratin? Att då skilja på demokrati i den egna rörelsen och
demokrati i landet är egentligen meningslöst. De praktiska åtgärder i
organisationen blir i båda fallen desamma. Man måste stimulera till debatt
och tänkande kring samhällsproblem.

Internationellt har Sverige lägre alkoholskador än flertalet andra industriländer.
Att Sverige lyckats bättre än de flesta att försvåra alkoholkonsumtionen
och därmed reducera skadorna beror rimligen på att det finns
ett samband mellan positiva nykterhetspolitiska beslut och det faktum att
Sverige har en långt mer aktiv nykterhetsrörelse än de flesta andra länder.

Folkrörelserna har alltså avgörande betydelse för demokratins utveckling
i vårt land. För den enskilde medlemmen har folkrörelserna betytt
oerhört mycket. Barn, ungdomar och vuxna har i föreningar fått lära sig
samarbete. Man har fått utlopp för initiativlust och idealitet. Gemensamt
har man kunnat verka för det man varit övetygad om.

Varje folkrörelse arbetar och måste få arbeta utifrån sina förutsättningar
och sina mål. Det bidrar till mångfald och variation. Det kan aldrig vara
statens uppgift att söka styra vad folkrörelser bör göra. Tvärtom kan man
säga att samhället blir bättre ju fler människor som får tillfälle att utveckla
sina egna intressen och sina engagemang i ett konstruktivt ideellt arbete.

Den statliga folkrörelseutredningen som härom året lämnade sitt betänkande
gjorde inte någon avgränsning mellan ideella och ekonomiska organisationer.
I en rad mycket väl underbyggda remissvar från folkrörelser
riktades stark kritik mot uppläggningen av utredningens arbete och dess
resultat.

Mot. 1988/89

Kr417

16

I folkpartiets partimotion om effektivare bistånd framhålls att det bi- Mot. 1
stånd som förmedlas via svenska ideella organisationer är utomordentligt Kr417
värdefullt från demokratisk synpunkt. Av vår egen historia kan vi lära
vilken stabilitet och livskraft fria folkrörelser kan ge en spirande demokrati.
I första hand bör svenska organisationer missionen, kooperationen,
kvinnoorganisationer, fackföreningar, näringslivsorganisationer, handikapporganisationer
m.fl få förmedla bistånd för att bidra till uppbyggandet
av motsvarighet i u-länderna. Där det är möjligt bör även det
statliga biståndet ges i samarbete med enskilda organisationer snarare än
med den offentliga administrationen i mottagarlandet.

I regeringsställning kunde folkpartiet under 70-talet medverka till att
kraftigt höja det bistånd som kanaliseras genom enskilda organisationer.

Ideella organisationer har ofta lättare att nå ut till de människor som
verkligen behöver hjälp och når beundransvärda resultat med blygsamma
insatser. De har ofta en erfarenhet av u-landsarbete som sträcker sig långt
utöver vad de statliga biståndsorganen kan uppvisa. Åtskilliga har genom
åren skaffat sig en lokal kunskap som gör insatserna effektiva. Ideella
organsiationer är flexibla och kan gå direkt på problemen utan formella
omvägar. Deras administration på hemmaplan är oftast liten och obyråkratisk.
De har kontakter med organsationer i mottagarlandet vilket är en
av förutsättningarna för att svenska ansträngningar ska mötas av motsvarande
engagemang ute på fältet. Enskilda medarbetare gör engagerade
insatser som biståndsarbetare, ofta till lägre kostnader än offentlig biståndsverksamhet.
Organisationerna ger utrymme för eldsjälar som är
ovärderliga för svenskt bistånd. Folkpartiet föreslår att det bistånd som
förmedlas via enskilda organisationer ska öka till en miljard kronor inom
fem år.

Folkpartiet föreslår i en annan motion till detta riksmöte en avdragsrätt
för gåvor för ideella och humanitära ändamål. Avdragen bör medges
inom en maximerad beloppsram för gåva från enskild person till trossamfund,
till organisation som utöver hjälpverksamhet till socialt behövande,
internationell biståndsverksamhet, verkar för respekt för mänskliga
rättigheter, arbetar för att bekämpa sjukdomer eller för att förbättra
villkoren för sjuka eller handikappade.

En utomordentligt stor fördel med en avdragsrätt av detta slag är att
folkrörelser därmed kan tillföras ökade resurser från människor som själva
har ett engagemang i den verksamhet det gäller. Folkrörelserna blir starkare
när deras medel kommer från många olika håll. Deras självständighet
stärks.

I en partimotion om idrottens villkor tar folkpartiet upp vikten av att
idrotten ska bevara sin karaktär av obunden folkrörelse. Det arbete som
idag utförs av över 400000 i huvudsak oavlönade idrottsledare skulle
uppskattningsvis kosta 10 miljarder om det utfördes av anställda fritidsledare.
Mycket av idrottsrörelsens styrka skulle gå förlorad om ideellt arbete,
engagemang och personligt ansvar fick minskad betydelse. Motsvarande
kan sägas om ungdomsledare inom andra organsiationer med ungdomsverksamhet.

Det kan noteras att idrottsverksamhet bedrivs även inom ramen för
folkrörelser som har huvuddelen av sin verksamhet inom andra områden.
Scouting, läger, teaterverksamhet, studieverksamhet, hantverks- eller
konstnärligt arbete är några exempel på ungdomsaktiviteter hos folkrörelser,
liksom utåtriktade opinionsbildande aktioner.

1 motionen om idrottens villkor behandlas det lokala aktivitetsstödet.
Det utgår idag med 12 kronor per sammankomst. Folkpartiet anser att
detta stöd utgör en så viktig stimulans för barn- och ungdomsverksamheten
att det bör ges samma reala värde som det hade 1981. Folkpartiet
föreslår därför att bidraget höjs till 17 kronor per sammankomst. Det
innebär en uppräkning på cirka 43 miljoner kronor.

För att idrotten ska kunna planera för en utbyggd verksamhet bör
riksdagen anta ett långsiktigt program för en utökning av det statliga
stödet.

Vidare föreslår folkpartiet att föreningarnas skyldighet att betala arbetsgivaravgift
upphör vid ersättningar till aktiva inom idrottsrörelsen, i de
otaliga fall där idrotten inte utgör den huvudsakliga inkomstkällan.

Det är till stor nackdel för flera folkrörelser att statliga lotterier och
andra statliga spel under senare år tagit en starkt ökande andel av
spelmarknaden. En rad regler har begränsat folkrörelsernas lotterier, medan
de statliga lotterierna kunnat operera betydligt friare. Vi vänder oss
också mot att TV direkt sänder dragningar i statliga spel. Detta är särskilt
anmärkningsvärt mot bakgrund av att radionämnden tidigare kritiserat
detta förfarande. I stället för att följa vad radionämnden sagt har svensk
TV nu åter genom programmet Zick-Zack på ett för folkrörelserna olyckligt
sätt gått in för att favorisera ett statligt spelföretag.

Sedan några år gäller att ideella organisationer har skattefrihet genom ett
grundavdrag som uppgår till 15000 kr. Bestämmelserna bygger på en
tidigare gjord översyn som riksdagen tidigare beställt av regeringen. Utöver
grundavdragets storlek finns också problem kring gränsen mellan
skattepliktig och skattefri inkomst av rörelser etc. i många sammanhang.
Från flera håll har framförts krav på att grundavdraget borde vara högre än
de gällande 15000 kronorna.

Utöver en skälig anpassning till penningvärdets förändring skulle förmodligen
en del problem av gränskaraktär kunna avvärjas. Det synes
behövligt att i särskild ordning göra en utredning om situationen och att
regeringen därefter kommer med förslag som skulle kunna underlätta
tillämpningen av skattereglerna. Detta är inte minst angeläget genom att
det uppstått oenighet mellan skattemyndigheter och ideella organisationer
om tolkning av gällande regler.

Tyvärr måste vi konstatera att staten under senare år försvårat för
folkrörelserna i en rad avseenden. Stödet till organisationstidskrifter har
tagits bort, samtidigt som portokostnaderna för dessa tidskrifter stigit
kraftigt. Föreningar missgynnas genom nya telefontaxor.

Riksdagen och dess kulturutskott framhöll i höstas att ett aktivt föreningsliv
är en nödvändig förutsättning för att människor ska bli mer
delaktiga i det fortsatta samhällsbyggandet inte minst på det lokala planet.

Mot. 1988/89

Kr417

18

Vi vill betona att folkrörelserna själva måste ta ansvaret för sin verksamhet.
Men stöd och underlättande åtgärder från offentliga organ är likväl av
stor betydelse för att ge dem goda arbetsbetingelser. Åtgärder av det slag vi
pekat på i denna motion har därför stor betydelse för folkrörelsernas
framtid och därför för en vital demokrati.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om folkrörelsernas roll för demokratins utveckling
och ett vitalt samhällsklimat,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samhällets stöd till ideellt arbete,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts mot favorisering i TV av statlig spelverksamhet,

[att riksdagen i skrivelse begär att regeringen skyndsamt ser
över tillämpningen av regelsystemet för beskattning av de ideella
organisationerna'].

Stockholm den 25 januari 1989

Elver Jonsson (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) Hans Lindblad (fp)

Lars Ernestam (fp)

Mot. 1988/89

Kr417

' 1988/89: Sk465

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

19