Folkstämmor

Motion 2000/01:N330 av Lennart Värmby m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se
över möjligheten att inrätta folkstämmor som ett led i att öppna de
statliga företagen enligt vad i motionen anförs.
De samhällsägda företagen

Den formella styrningen av bolag kan endast utövas på bolagsstämman,
som väljer styrelse, fattar beslut om ägardirektiv och bolagsordning,
godkänner resultat- och balansräkning, ger ansvarsfrihet till
företagsledningen m.m. I de företag som är helägda av samhället - staten,
landsting eller kommun - är ägaren representerad av en person med
fullmakt på bolagsstämman. Trots att det ytterst är vi medborgare som
äger dessa företag är just denna samhällsägda företagssektor i praktiken
mer sluten än många privata företag.

I börsnoterade företag kan man genom att köpa en enda aktie få tillträde
till bolagsstämman och därmed rätt att lägga fram förslag, föreslå ledamöter
till styrelsen, ställa frågor och kräva svar. De stora bolagens stämmor bevakas
dessutom av massmedia. Vid flera tillfällen under senare år har det varit
öppna diskussioner och strider om inriktningen av flera företags verksamhet.
Mest uppmärksammade har varit Volvo-, Scania- och Astra-affärerna.

Ett bra exempel på sakernas tillstånd är att först nu när Telia börsnoterats
har den enskilde medborgaren fått möjlighet att skaffa sig rätt till insyn och
inflytande genom att köpa aktier i företaget. Enligt vår mening skulle det vara
intresssant att utreda om vilka möjligheter som kan ges medborgarna, utan att
samhällsägda företag helt eller delvis måste säljas ut.

Inflytandet i statliga företag

Genom möjligheten att i bolagsordningen föra in särskilda bestämmelser
om exempelvis bolagets mål kan staten påverka inriktningen av bolagets
verksamhet. I den mån bolaget uppbär statliga anslag kan staten ange
särskilda villkor för hur anslaget får användas.

För medborgarna är vägen lång om man vill påverka ett statligt företag.
Man måste ta sig fram via någon riksdagsledamot, som kan motionera i
riksdagen. Men inte ens ett riksdagsbeslut är bindande vad gäller statliga
företag.

Riksdagsbeslut och policyuttalande från riksdagen när det gäller bolagens
verksamhet är således inte formellt bindande för statliga aktiebolag. De
kan inte "ta över" aktiebolagslagen. (ESO-gruppen. Ds 1998:64)

Förutom över bolagsstämman kan den formella makten utövas av den
tillsatta styrelsen. En kompetent och allsidigt sammansatt styrelse kan
förbättra möjligheten att uppnå de resultat som ägaren, staten, ställer på
bolaget. Ju bättre målbeskrivningar och kontrollverktyg som regering och
riksdag skaffar sig, desto större är möjligheten att förhindra
företagsledningen att skaffa sig en egen agenda, som inte stämmer
överens med ägarens.

Regeringen lämnar varje år en redovisning över de statliga företagens
verksamhet. Denna redovisning bygger på företagens årsberättelser och har
blivit klart bättre under senare år.

I en del kommunägda företag har man skrivit in offentlighetsregler i
bolagsordningen för att i tillämpliga delar behålla möjligheten till insyn, när
kommunal verksamhet förts över i bolagsform.

Det paradoxala är dock att de allmänägda företagen på sätt och vis lever i
en mer sluten värld än de börsnoterade privatägda företagen.

Folkstämmor

Finns det då några möjligheter att "öppna upp" de samhällsägda företagen
för medborgarna, som ju de facto är ägare? Det vore enligt vår mening
värt att utreda möjligheterna att införa en rättighet för alla medborgare att
få bättre insyn i samhällsägda företag. Detta skulle kunna ske genom att
samhälleliga företag ålades att hålla en extra stämma - en folkstämma - i
vilken berörda medborgare skulle ha rätt att delta. För statliga företag
skulle rätten ges till alla röstberättigade, för landstings- och kommunägda
företag skulle rättigheten gälla de röstberättigade inom landstinget
respektive kommunen. Om företagen ägs av flera landsting och/eller
kommuner gäller det ägarkretsens medborgare.

Sådana folkstämmor skulle ge allmänheten rätt att få information och ställa
frågor om respektive företags verksamhet och framtidsplaner, självklart med
samma förbehåll som finns i aktiebolagslagen om affärshemligheter. I en
utredning om folkstämmor vid samhällsägda företag bör möjligheten av
försöksverksamhet övervägas för att utröna intresse, praktiska svårigheter och
andra faktorer, som kan vara relevanta för att skapa rakare rör mellan oss
ägare/medborgare och företagen.

Stockholm den 1 oktober 2000

Lennart Värmby (v)

Hans Andersson (v)

Sture Arnesson (v)

Lennart Beijer (v)

Britt-Marie Danestig (v)

Stig Eriksson (v)

Lennart Gustavsson (v)

Kalle Larsson (v)

Camilla Sköld Jansson (v)

Karin Svensson Smith (v)

Gunilla Wahlén (v)