Fond för naturkatastrofer

Motion 2007/08:Fö215 av Birgitta Sellén och Lennart Pettersson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda behovet av en fond för naturkatastrofer i Sverige.

Motivering

För 7–8 år sedan talade klimatexperter om att vi kunde drabbas av naturkatastrofer i Sverige vart tionde år ungefär. Det framtidsscenariot kan vi konstatera blev helt annorlunda, för sedan år 2000 har det varit olika naturkatastrofer årligen i vårt land. För många i södra Sverige nåddes kulmen i januari 2005 då stormen Gudrun orsakade enormt stora skador på skogen. Då fick många markägare se sin framtid förstörd genom att deras valutareserv blåste ner. 2006 och 2007 blev en katastrof för jordbrukare i olika delar av landet på grund av det myckna regnandet. Tragedierna blev för många oöverstigliga och en del orkade inte leva längre. Det innebar dubbel olycka för drabbade familjer.

Nu är det inte enbart jord- och skogsbrukare som har drabbats, utan det är även andra, företag och deras anställda, främst på landsbygden, som förlorat intäkter på att el- och telenät inte har fungerat. Man kan uttrycka sig så här: Det har aldrig varit så många som har varit så beroende av vädret för sin inkomst som det är idag!

Sedan sommaren 2000 till dags datum har Sverige drabbats av flera långvariga och kraftiga regnperioder och häftiga åskskurar, med enorma översvämningar som följd. Många vägar, järnvägar, broar skadades svårt. Enligt dagens klimatexperter kommer vi i framtiden att drabbas av fler nederbördsperioder, liknande de som vi redan upplevt de senaste åren. Det är ibland närmast skrämmande scenarier som klimatforskarna skissar på för framtiden. Det är med stor oro som vi kan följa alla de orkaner och tyfoner som drabbar andra länder.

Pengar har fått omdisponerats inom statens budget. Om vi hade haft en nationell fond för naturkatastrofer så hade det varit lättare att hantera de kostnader som blev följden av stormen. Av den anledningen anser vi det kan finnas skäl för att en sådan fond inrättas i Sverige.

En del andra länder har garderat sig mot liknande naturkatastrofer genom att bygga upp nationella katastroffonder (ibland kallad naturskadefond). Länder som kan nämnas är Norge, Schweiz, Kanada, Holland och Belgien. Sverige bör också utreda behovet av en naturkatastroffond som ska täcka skador som vi inte kan teckna försäkringar mot.

De översvämningsskador som olika kommuner har drabbats av har inneburit mångmiljonbelopp i reparationskostnader.

Vägverkets och Banverkets reparationskostnader har staten stått för. Det innebär att alla skattebetalare i landet får betala reparationerna efter översvämningar och skyfall.

När det gäller skador på kommunala verksamheter så får kommunerna själva stå för kostnaderna. Det innebar att det är kommuninvånarna själva som kommer att få höjda avgifter och enbart kommunens innevånare drabbas av högre kostnader för de skador som naturkrafterna orsakar. Det verkar orimligt att enskilda kommuner ska drabbas av dessa extra kostnader till följd av naturens nyckfullhet. Lokala oväder är inte en fråga för den lokala ekonomin. Följden blir att mindre pengar finns i den kommunala budgeten till skola och äldreomsorg.

För att skapa rättvisa över hela landet bör regeringen utreda behovet av en nationell fond som kan utnyttjas vid naturkatastrofer och den ska bl.a. täcka skador som vi inte kan teckna försäkringar mot. Katastroferna innebär trauman för drabbade personer och därför bör även kostnader för att hjälpa drabbade personer ingå i fondens åläggande.

Sverige bör därför utreda möjligheten att inrätta en fond som kan ersätta skador som uppstår i samband med olika naturkatastrofer i landet. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 28 september 2007
Birgitta Sellén (c)	Lennart Pettersson (c)